Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Genomsnittslönen är 44 200 kronor, enligt vår enkät som besvarats av 862 privatanställda chefer. Men spridningen är mycket stor, en av fyra tjänar mindre än 35 000 kronor, samtidigt som lika många tjänar över 50 000 kronor.
Män tjänar 10 procent mer än kvinnor, men ännu större är skillnaderna i landet. I Stockholm tjänar chefer 47 600 i snitt, vilket är 20 procent mer än i Norrland.
Lönerna stiger inte med erfarenheten. Det visar sig att de yngre cheferna har högre snitt än de äldre – vilket är en förändring jämfört med tidigare undersökningar.
Är lönerna rättvisa? Där skiljer sig förstås uppfattningarna. Min lön är rimlig i förhållande till den befattning jag har, tycker de flesta. Även bland dem som tjänar sämst (under 35 000 kronor) tycker fyra av tio att det är okej.
Men när vi frågade om lönen var rimlig ”i förhållande till kompetens och arbetsinsats” var de missnöjda fler. Av de lågavlönade svarade tre av fyra nej. Det blev nekande svar även från var tredje av de högavlönade (över 50 000 kronor).
”Har du haft en bra löneutveckling?” frågade vi också, vilket besvarades med nej av hälften.
Hälften instämmer också i påståendet att löneutvecklingen avstannat under de senaste årens svaga konjunktur. Mest missnöjda är stockholmare, män och – som väntat – de lågavlönade.
Lönen är delvis rörlig, kopplad till resultat, för ungefär hälften. Men det är betydligt vanligare bland de chefer som tjänar bäst. Ändå är det inte många som vill att en större del av lönen ska vara resultatbaserad. Endast en av fem vill det, och andelen är lika låg bland de högavlönade.
”Räcker din lön för att klara dina behov?” frågade vi avslutningsvis. De allra flesta svarade ja, även bland de lägst avlönade, men 11 procent av dem uppger att lönen inte räcker i dagsläget. Bland norrlänningarna är den siffran bara 1 procent, trots att de har lägre snittlöner.
Arbetsplatsens generella lönenivå är för låg, anser de flesta av de lågavlönade cheferna, men bara var femte av de högavlönade. Här ser man att västsvenskar är klart mer missnöjda med nivån än skåningar.
Om cheferna fick bestämma själva, skulle de höja lönenivåerna för sina medarbetare? Ja, svarar knappt var tredje. Lika många säger nej, och något fler svarar ”Nej, men jag skulle ge dem en bonus”.
Text: Thomas Heldmark, Dag Bremberg
862 medlemmar i Positions läsarpanel har svarat på frågor som sammanställts och analyserats av Novus.
Tio manliga toppchefers löner (listan utgår från tio av Sveriges största företag, och där är det män som styr):
Position är Kollegas systertidning för medlemmar i Unionen som också är chefer.
Novus/Position
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort.
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.
Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.
Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
IT & Telekom: 73 984
Farmaci & Hälsa: 68 256
Konsult & Finans: 66 909
Media & Kommunikation: 65 197
Industri & Teknik: 63 117
Energi & Miljö: 62 596
Bygg & Fastighet: 59 908
Handel: 59 747
Transport & Logistik: 56 501
Organisationer & Föreningar: 52 577
Service & Tjänster: 49 710
20–24: 36 866
25-29: 44 421
30-34: 52 453
35-39: 58 315
40-44: 62 818
45-49: 65 463
50-54: 66 177
55-59: 64 969
60- : 62 355
Stockholm: 69 064
Göteborg: 63 928
Sydväst: 62 307
Småland: 57 405
Uppland: 56 882
Östra Sörmland/Gotland: 56 798
SjuHall: 56 752
Mälardalen: 56 208
Öst: 56 034
Bergslagen: 55 961
Värmland: 55 149
Sydost: 55 039
Skaraborg/Väst: 54 557
Västerbotten: 53 872
Gävleborg: 53 859
Dalarna: 52 793
Norrbotten: 51 764
Mellannorrland: 51 135
Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.
