Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Chefer dåliga på att förhandla om sin lön

Den hårda förhandlingen uteblir. I stället blir lönesamtalet av förment informell karaktär där chefens chef har övertaget. Att begära hjälp av facket är ofta effektivt, men kan väcka irritation.
– Våra chefer är konflikträdda och tar ofta den lön de blir erbjudna, säger Anders Sjöstrand på Unionens fackklubb på Svenska Röda Korset.
Publicerad
Jessica Gow/TT
Chefer är ofta förvånansvärt dåliga på att förhandla om sina löner. Smart vore att ta hjälp om facket lite oftare, som har visat sig effektivt. Jessica Gow/TT

Hur står det till med landets chefer? Får de den lön som de förtjänar? Positions löneundersökning visar att var fjärde chef tjänar mindre än 35 000 kronor i månaden, att hälften av cheferna är missnöjda med sin lön, men att en majoritet – 67 procent – samtidigt tycker att det allmänna löneläget på arbetsplatsen är bra.

Alltså: de flesta på jobbet får rätt lön utom chefen som får för lite.

Vad beror det här på? Är chefen svag i löneförhandling­arna? På flygplans- och tågtillverkaren Bombardier finns liksom på de flesta arbetsplatser en tydlig struktur för hur chefslönerna sätts. Här finns sju chefsnivåer. Här finns en femgradig betygsskala för hur chefernas arbete ska värderas. Här finns kollektivavtal. Det finns inte så mycket utrymme för godtycke, förklarar HR-chefen Kurt-Ove Åhs.

Men stämmer det? Kollektivavtalet gäller sällan cheferna. De förhandlar på egen hand. Och enligt facket på Bombardier är lönesystemet för låg- och mellanchefer utformat efter arbetsgivarens värderingar.

– Viktiga principer i kollektivavtalet tenderar att försvinna eller nedvärderas. Dessutom råder en farfarsprincip, där den överordnade chefen förhandlar med sin överordnade om de korvören som finns att fördela. Har man en annan syn är det ganska svårt att få gehör, det säger Birgitta Chapman, klubbordförande, Unionen, Bombardier.

Hon menar att många chefer blir tysta när de förhandlar om lön. De tar det de blir erbjudna. De har sällan något att komma med i lönesamtalen. Allt handlar om måluppfyllelse. Och systemet kan vara blint. 

– Har man haft som mål att gå en kurs i projektplanering och företaget under hösten fryser alla möjligheter att gå kurser så står det bara svart på vitt att man inte uppfyllt målen.

Är man då i stället listig förhandlar man fram riktigt låga målsättningar som är lätta att överträffa. När jag föreslår detta för HR-chefen Kurt-Ove Åhs, skakar han bara på huvudet.

–  Så går det inte till, säger han.

Det är ofta framgångsrikt att begära förstärkt lönesamtal där facket biträder. Men det kan ibland ses som en fientlig åtgärd.

– Häromåret hjälpte vi en ung projektledare. Hon hade tagit på sig en mängd extra arbetsuppgifter men det syntes inte alls i löneförslaget. Vi hjälpte henne att höja lönen med ytterligare 2 200 kronor, säger Birgitta Chapman.

Per Svahn är HR-chef för Svenska Röda korset, en ideell organisation med stora internationella förgreningar. Hans uppfattning är att lönerna inte är så viktiga för organisationens chefer.

– Lönen är en hygienfaktor. Men det är inte lönen som är den primära drivkraften. Cheferna och medarbetarna drivs av uppgiften. Man brinner för att göra ett angeläget jobb, det överväger, säger Per Svahn.

För fyra år sedan skadade en skandal organisationen som i huvudsak handlade om en kriminell medarbetare men som också kom att handla om den högsta chefens ersättning­ar. Sedan dess har Svenska Röda Korset genomgått en ordentlig omorganisation. Per Svahn vill inte berätta om chefernas lönenivåer, särskilt inte de lägre chefernas. Men han hyser stor tilltro till detta system med löneanalyser som är köpt av företaget Hewitt.

– Det låter kanske som jag målar upp en idealiserad bild, men jag tror verkligen att våra processer fungerar bra, säger Per Svahn. 

Facket är av en annan uppfattning. Där ser man ett stort mått av godtycke i lönesättningen av chefer. klubbordföranden Anders Sjöstrand ger två exempel:

– Två nya chefsled har inrättats: grupp­chefer och teamledare. Där satte man lönen innan man hade bestämt vad tjäns­terna skulle innehålla. Dessutom ändrar man poängsättningen på tjänster utan att facket är involverat.

Tyvärr begär sällan chefer hjälp av facket, förklarar Anders Sjöstrand. I stället tiger de still och tar den lön de får. Han ser att det finns en press att vara lojal mot organisationen i Röda Korset, men det menar han  är inte samma sak som att vara lojal mot ledningen.

– Det känns som cheferna är gisslantagna i dramat mellan ledningen och medarbetarna. Chefer är förstås konflikt­rädda och de löper större risk att bli lönediskriminerade än andra medarbetare.


Thomas Heldmark
brev@kollega.se

Dag Bremberg
dag.bremberg@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Arbetsgivarna: Ovanligt med osakliga löner

Det är väldigt ovanligt att arbetsgivare diskriminerar kvinnor när lönen sätts, enligt Svenskt Näringsliv. Och direktivet om lönetransparens ger inte mer jämställda löner i Sverige.
David Österberg Publicerad 3 juni 2026, kl 08:42
Stapel med mynt
Kvinnor tjänar visserligen mindre än män, men det beror inte på diskriminering, enligt Svenskt Näringsliv. Direktivet om lönetransparens kommer inte att ge mer jämställda löner, hävdar organisationen. Colourbox

Sverige kommer inte att införa lönetransparensdirektivet i tid. Regeringen vill att EU ändrar på innehållet i direktivet innan det införs. En anledning är att bestämmelserna fått hård kritik från arbetsgivarhåll. Enligt arbetsgivarna innebär direktivet en tung administrativ börda utan att minska osakliga löneskillnader. 

Stefan Tell

Camilla Gannvik är lönebildningsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hon vänder sig dels mot antagandet att oförklarade löneskillnader är osakliga löneskillnader, dels mot att direktivet är så detaljerat. Enligt henne lämnar det för lite utrymme för anpassningar för svenska förhållanden. 

– Sverige har jobbat med saklighet i lönesättningen i många år. Men att exempelvis räkna lön som årslön i stället för som månadslön går emot det sätt som vi beräknar löner på i Sverige. Merarbetet att räkna om tar resurser från arbete som kan göra verklig skillnad, säger hon.

Kvinnor tar större ansvar för barnen

En förklaring till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor tar mer ansvar för barnen. Men ökad transparens ändrar inte på det, enligt Camilla Gannvik.

– Närvaro eller frånvaro under längre perioder kan på sikt få betydelse för vilka jobbpositioner man når och vilka karriärmöjligheter man har. Men den typen av frågor är svåra eller omöjliga för arbetsgivare att påverka.

Oförklarad löneskillnad 

  • 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent i Sverige.  
  • Högst var den bland privatanställda tjänstemän, 6,8 procent. 
  • Bland privatanställda arbetare var den 3,9 procent, i kommunerna 0,6 procent, i regionerna 3,3 procent och i staten 2,9 procent. 
  • Varför skillnaden mellan kvinnor och män är störst bland privatanställda tjänstemän är oklart, enligt Medlingsinstitutet.  

En förhoppning med direktivet är att kvinnor ska få lättare att förhandla upp sin lön – eller få en högre ingångslön. Arbetsgivare blir skyldiga att lämna ut snittlöner till anställda som begär det och måste informera jobbkandidater om ingångslöneintervall.

Är kvinnor sämre på att löneförhandla än män?

– Delar av direktivet bygger på det antagandet. Det gör mig irriterad eftersom det reproducerar stereotypa föreställningar. I de studier jag har sett skiljer sig förhandlingsförmågan mer mellan personer än mellan kön. Arbetsgivaren ska ha strukturer som gör att det blir tydligt vad som förväntas av dig och vad som ger en högre lön. Då blir det irrelevant hur bra du är på att förhandla, säger Camilla Gannvik.

Ovanligt med tvister om lönediskriminering

I Sverige har lönekartläggningar länge använts för att upptäcka osakliga löneskillnader. Camilla Gannvik tycker att lönekartläggningar kan vara bra, men säger att de sällan ger arbetsgivarna ny information.

– En nackdel med lönekartläggningar, jämfört med löneprocesser där man synliggör varje medarbetares bidrag till verksamheten, är att man fokuserar på kvinnor med låg lön, men det kan lika gärna vara så att det finns kvinnor som tjänar mycket som borde tjäna ännu mer utifrån hur de presterar. Om du har en välfungerande löneprocess med bra lönesamtal fångar du upp även dem.

Förekommer lönediskriminering utifrån kön?

– Om man tittar på antalet tvister i Sverige som rör lönediskriminering är de extremt få. Den statistiken talar för sig själv.

Kan inte det bero på att det är svårt med bevisningen i den typen av fall?

– Det kan såklart hända att en okunnig chef tar ovidkommande hänsyn när han eller hon sätter löner. Men facken är väldigt duktiga på att uppmärksamma osakliga löner och de brukar rättas till utan inblandning av domstolar. Det finns inget intresse för en arbetsgivare att sätta osakliga löner.

Du pratar om att fack och arbetsgivare tillsammans ser till att lönerna är sakliga. Kan direktivet hjälpa anställda utan kollektivavtal och fackklubb?

– Jag har svårt att se det. Det ligger i arbetsgivarens intresse, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, att kommunicera vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen.

Löneskillnad kan bero på diskriminering

  • Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent 2024.
  • Skillnaden beror främst på att kvinnor och män har olika yrken. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner.
  • Det finns också en skillnad som inte kan förklaras av statistiken. Den kallas oförklarad. För hela arbetsmarknaden är den 4,6 procent. 
  • Den oförklarade skillnaden kan bero på diskriminering, men skulle också kunna bero på annat, exempelvis produktivitet, skicklighet eller något annat som är svårt att visa med statistik.