Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Personalföreningen kan vara en skattefälla

Har du åkt till Paris med personalföreningen på jobbet? Eller kanske vunnit en dyrbar tavla från konstföreningen? Då riskerar du att åka på en skattesmäll.
Johanna Rovira Publicerad

Det finns ett otal olika personalföreningar på arbetsplatser runt om i landet – exakt hur många vet varken Skatteverket eller Bolagsverket, men det kan handla om allt ifrån konstföreningar och golfklubbar till tandvårdsklubbar och fritidsstiftelser. Se tidigare artikel.

När det är medarbetarna själva som står för fiolerna i föreningen är det oftast inga problem, men många arbetsgivare skänker bidrag för att kunna räkna in personalföreningarna till förmånerna och förmåner ska som bekant beskattas.

-  Allt som kommer från arbetsgivaren direkt eller indirekt som bidrag till en personalförening, ska beskattas, det kan man nästan alltid utgå från, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Man kan inte trolla bort ett sätt att belöna personalen genom att bilda en personalförening.

Om arbetsgivaren har gett försumbara bidrag till föreningen, till exempel stått för lokalkostnaden, kan Skatteverket låta saken bero, men i andra fall ska skatt betalas.

- Om personalföreningen åker på resor och deltagarna betalar en del av summan själv, blir den subventionerade delen skattepliktig, säger Pia Blank Thörnroos.

Arbetsgivaren behöver dock inte bekymra sig över reglerna. Det är utgivaren av förmånen, alltså personalföreningen eller dess ordförande, som ska lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten och själva skatten ska betalas av de anställda som vunnit tavlan, deltagit i resan eller spelat golf på arbetsgivarens bekostnad.

Frågan är hur många personalföreningar som känner till detta och verkligen betalar skatt.

- Vi förutsätter att det görs rätt, det är vår grundinställning, annars är det saker vi ser när vi gör revision. Jag tycker inte man ska oroa folk i onödan, men skulle det framkomma att arbetsgivaren bidragit med mycket pengar skulle man kunna tänka sig att den anställda får betala avgift, säger Pia Blank Thörnroos.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.