Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det finns ett otal olika personalföreningar på arbetsplatser runt om i landet – exakt hur många vet varken Skatteverket eller Bolagsverket, men det kan handla om allt ifrån konstföreningar och golfklubbar till tandvårdsklubbar och fritidsstiftelser. Se tidigare artikel.
När det är medarbetarna själva som står för fiolerna i föreningen är det oftast inga problem, men många arbetsgivare skänker bidrag för att kunna räkna in personalföreningarna till förmånerna och förmåner ska som bekant beskattas.
- Allt som kommer från arbetsgivaren direkt eller indirekt som bidrag till en personalförening, ska beskattas, det kan man nästan alltid utgå från, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Man kan inte trolla bort ett sätt att belöna personalen genom att bilda en personalförening.
Om arbetsgivaren har gett försumbara bidrag till föreningen, till exempel stått för lokalkostnaden, kan Skatteverket låta saken bero, men i andra fall ska skatt betalas.
- Om personalföreningen åker på resor och deltagarna betalar en del av summan själv, blir den subventionerade delen skattepliktig, säger Pia Blank Thörnroos.
Arbetsgivaren behöver dock inte bekymra sig över reglerna. Det är utgivaren av förmånen, alltså personalföreningen eller dess ordförande, som ska lämna kontrolluppgifter till skattemyndigheten och själva skatten ska betalas av de anställda som vunnit tavlan, deltagit i resan eller spelat golf på arbetsgivarens bekostnad.
Frågan är hur många personalföreningar som känner till detta och verkligen betalar skatt.
- Vi förutsätter att det görs rätt, det är vår grundinställning, annars är det saker vi ser när vi gör revision. Jag tycker inte man ska oroa folk i onödan, men skulle det framkomma att arbetsgivaren bidragit med mycket pengar skulle man kunna tänka sig att den anställda får betala avgift, säger Pia Blank Thörnroos.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.