Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Ökar lönegapet?
LO har som mål att skillnaden mellan arbetarnas och tjänstemännens löner ska vara högst 40 procent år 2028 och hänvisar till att lönegapet mellan grupperna ökar. Unionen håller dock inte med om att löneskillnaderna ökar. Så ökar gapet eller inte? Det beror på hur man räknar.
Att det råder delad syn på om gapet ökar eller ej, beror till stor del på att man jämför äpplen med päron. Medan LO tittar på hela arbetsmarknaden, med samtliga branscher och sektorer, väljer Unionen att fokusera på löneutvecklingen inom industrin, eftersom det är där man har ett samarbete mellan arbetare och tjänstemän när man samverkar om normeringen, det så kallade märket. Ett samarbete som bygger på att alla inblandade parter tjänar på det. Och det finns inget stöd för att tjänstemännens löner drar ifrån inom industrin.
– Det går inte att se ett sådant lönegap som LO talar om, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
I stället menar han att man i vissa fall snarare kan se tendenser på att det, bokstavligt talat, inte lönar sig när tjänstemän gör karriär och får mer avancerade befattningar. Dessutom säger han att det inte är så enkelt att jämföra grupper och löner rakt av. Tjänstemän kan till exempel kommit överens med arbetsgivaren om att skippa övertidsersättning och få högre lön i stället.
Den lönestrukturstatistik som SCB tagit fram åt LO gäller hela arbetsmarknaden och visar nominella löner. Enligt den statistiken ökade löneskillnaden mellan arbetare och tjänstmän från drygt 4 000 kronor till 10 000 kronor mellan 1994 och 2013. (Se grafen nedan). Gapet ökade som mest, med drygt fem procent, mellan 1997/1998 och 2001. Därefter har gapet ökat i betydligt långsammare takt. (Se grafen ovan).
Enligt Medlingsinstitutet har industrin haft en reallöneökning på 44 procent sedan det första Industriavtalet infördes 1997 till och med 2014. Ett bevis på att vår nuvarande modell för lönebildning är välfungerande, enligt Niklas Hjert.
– Det tyngsta argumentet från den fackliga sidan är att det bevisligen ger en väldigt bra reallöneökning till medlemmarna. Både jämfört med perioden innan, under 70- och 80-talen, och jämfört med andra länder.
Men det är inte bara industrisektorn som har tjänat på Industriavtalets normerande roll, utan löntagarna i stort. Enligt Unionens beräkningar har vår offentliga sektor haft den näst bästa reallöneökningen i Västeuropa under 2000-talet. Det är bara Norge som klår Sverige. Niklas Hjert menar att Industriavtalet dessutom har bidragit till bra och stabila förhållanden för företagen. Vilket dels är viktigt för att företagen ska kunna konkurrera med utlandet och dels för att det visar att avtalet gynnar både löntagarna och företagen.
Även Lasse Thörn, chef på LO:s arbetslivsenhet, säger att Industriavtalet och den samstämmighet som facken har kring dess normerande roll troligtvis har varit en bidragande faktor till reallöneökningarna. Även om han inte tror att det enbart beror på det.
Men det finns problem med industrins normerande roll, enligt Lasse Thörn. Flera fackförbund är missnöjda med att det är så svårt att komma till rätta med relativlöneförändringarna efter att märket är satt. Att vissa grupper fortsätter att halka efter lönemässigt jämfört med andra. Han tror att det är orsaken till att en del tjänstemannaförbund väljer att teckna sifferlösa avtal, som riskerar att spräcka modellen. Dessutom finns det fortfarande osakliga löneskillnader mellan branscher, både i arbetarkollektivet och bland tjänstemän.
– I dag ser vi att det drar iväg både vad gäller klass och kön och det blir problem om det fortsätter. Folk accepterar inte det och modellen riskerar att spricka. Det har väl aldrig varit så många grupper som har lokal lönebildning som inför den kommande avtalsrörelsen, säger Lasse Thörn.
– Vi har satt målet om 40 procent för att vi ska kunna hålla ihop en solidarisk lönepolitik.
Niklas Hjert är kritisk till att man ställer upp mål om relationer mellan olika grupper, eftersom det missgynnar den fackliga styrkan. Han tycker att det är bättre att, som parterna inom industrin, samverka och förhandla för att skapa bra villkor för alla. Och även om många riktar kritik mot att märket inte löser problemen med relationerna mellan olika grupper, menar Niklas Hjert att fördelarna med nuvarande lönebildningsmodell ändå överväger nackdelarna.
– Man måste inse att Sverige är ett litet, exportberoende land. Det viktigaste är att se till att vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv och företag som kan verka internationellt. Annars faller allt, såväl sysselsättning som löner och hela välfärden. Det är viktigast att ta hand om och det gör Industriavtalet.
Nominell lön & reallön
Nominell lön – den lön som står på din lönespecifikation.
Reallön – lön uttryckt i mängd varor och tjänster du kan köpa för den, d.v.s. justerat för inflation.
Även om din månadslön (din nominella lön) ligger på 20 000 kronor under en period kan värdet på pengarna (din reallön) minska under samma period. Du kan helt enkelt inte köpa lika mycket för pengarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
If your employer goes bankrupt and cannot pay your salary, you can receive money from the state wage guarantee. But it is important to act quickly.
Can I get money from the wage guarantee if my employer goes bankrupt?
All employees, regardless of employment form, are covered by the state wage guarantee. You can receive compensation even as a CEO.To be entitled to the wage guarantee, you must be available to the labor market. Unionen's recommendation is that you register as unemployed with the Employment Service.
- How much can I get?
The maximum amount you can receive is four price base amounts, which means 235,200 kronor at the 2025 level.
You can never receive more than this, regardless of how high your salary has been.
The wage guarantee applies to wages earned three months back from the date of the bankruptcy application.
The guarantee also applies to the time between the bankruptcy application and the bankruptcy, as well as during the notice period. You can only receive money for a maximum of eight months, but the length depends on how much you earn. Many Unionen members have salaries that hit the ceiling and cannot receive money for the entire period. For example, someone earning 45,000 kronor a month can only receive wage guarantee for just over five months.
- When will I get the money?
Generally, it often takes between one and six months. How quickly you can receive money depends on several factors, such as how complicated the bankruptcy is and how cooperative the company is with the bankruptcy trustee. The bankruptcy trustee must determine the amounts to be paid out.
- What should I do myself?
If you do not receive your salary, it is important to contact your union as soon as possible. You should also ask the employer why the salary has not been paid.
Do not wait to contact the union to be nice to the employer or because they say they will turn the downturn around. Unionen's firm belief is that employees must act quickly.
- What happens to my vacation?
For vacation, the three-month rule does not apply, and you can go further back in time.
You can get paid for the days you have earned during the current earning year, remaining days from the previous earning year, and the days you were entitled to save from the year before last according to the vacation law. For example, if you had 25 vacation days in 2023 and chose to save five, you can get paid for them.
This is a translation of an article originally written in Swedish. For the Swedish version, please see the link below.
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – vad gäller?
Lönegaranti vid konkurs – det här gäller
Om din arbetsgivare går i konkurs och inte kan betala din lön kan du få pengar från den statliga lönegarantin. Men det är viktigt att agera snabbt.
1. Kan jag få pengar från lönegarantin om min arbetsgivare går i konkurs?
Alla arbetstagare, oavsett anställningsform, omfattas av den statliga lönegarantin. Du kan få ersättning även som vd.
För att ha rätt till lönegarantin ska du stå till arbetsmarknadens förfogande. Unionens rekommendation är att du anmäler dig som arbetslös till Arbetsförmedlingen.
2. Hur mycket kan jag få?
Taket för hur mycket du kan få är fyra prisbasbelopp, vilket innebär 235 200 kronor med 2025 års nivå. Mer än så kan du aldrig få, oavsett hur hög lön du har haft.
Lönegarantin gäller lön som har tjänats in tre månader bakåt i tiden från dagen för konkursansökan.
Garantin gäller även tiden mellan konkursansökan och konkursen samt under uppsägningstiden. Du kan bara få pengar under högst åtta månader, men längden beror på hur mycket du tjänar. Många av Unionens medlemmar har löner som gör att de slår i taket och inte kan få pengar för hela perioden. Den som exempelvis tjänar 45 000 kronor i månaden kan bara få lönegaranti i drygt fem månader.
3. När får jag pengarna?
Generellt sett tar det ofta mellan en och sex månader. Hur snabbt du kan få pengar beror på flera saker, som hur komplicerad konkursen är och hur samarbetsvilligt företaget är gentemot konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren måste fastställa vilka belopp som ska betalas ut.
4. Vad ska jag göra själv?
Om du inte får ut din lön är det viktigt att du så snart som möjligt kontaktar ditt fackförbund. Du bör även fråga arbetsgivaren varför lönen inte har kommit.
Vänta inte med att kontakta facket för att vara schyst mot arbetsgivaren eller för att de säger att de kommer vända nedåtgången. Unionens bestämda uppfattning är att man som anställd måste agera snabbt.
5. Vad händer med min semester?
För semester gäller inte tremånadersregeln utan här kan man gå längre bak i tiden.
Du kan få betalt för de dagar som du har tjänat in under det aktuella intjänandeåret, kvarvarande dagar från förra intjänanderåret samt de dagar du enligt semesterlagen hade rätt att spara från förrförra året. Hade du till exempel 25 semesterdagar 2023 och valde att spara fem kan du alltså få betalt för dem.
Wage guarantee and bankruptcy – here's how it works
