Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Google toppar techbolagens lönelista

Den som jobbar för Google i Sverige kan räkna med hög lön. Den genomsnittliga månadslönen förra året var 141 404 kronor. Även Facebook och Spotify betalar ut höga löner.
David Österberg Publicerad
AP och Maja Suslin/TT.
Techjätten Google betalar bäst i Sverige. Spotify ligger på fjärde plats. AP och Maja Suslin/TT.

Om man tycker att det är viktigt med hög lön är techbranschen ett bra val. Tidskriften Breakit har kartlagt vilka techbolag som betalar sina anställda bäst.

Etta på listan är Google där den genomsnittliga månadslönen är 141 400 kronor. Det är en rejäl ökning från året innan då snittlönen var drygt 108 000 kronor i månaden.

Läs mer: Höga löner men få kollektivavtal i techbranschen

Google är inte ensamt om att ha månadslöner på över 100 000 kronor i Sverige. På andraplatsen i lönelistan finns Facebook med en snittlön på nästan 137 000 kronor i månaden. Yubico, som säljer produkter för säkrare inloggning, kommer på plats tre. Bolaget betalar varje månad ut nästan 116 000 kronor per anställd.

Även Spotify betalar bra. Den genomsnittliga månadslönen för musiktjänstens anställda är 105 641 kronor.

Läs mer: Google kan sänka lönen för hemmajobbare 

Getswish, bolaget bakom betaltjänsten Swish, hamnar på femteplatsen över techbolagen med högst lön i Sverige. Där är snittlönen 93 505 kronor.   

Förutom höga löner har anställda i många techbolag också andra förmåner. Det kan till exempel handla om personaloptioner, resor, ersättning vid föräldraledighet och gratis mat på kontoret.

Läs mer: Här tjänar webbutvecklare, programmerare och systemvetare bäst

Breakit har räknat ut de genomsnittliga månadslönerna genom att titta på bolagens totala personalkostnader. I uträkningen ingår även lönerna för de högsta cheferna.

    Anställda på Google har högst lön av techbolagen

    1. Google 141 400 kronor (357 anställda)
    2. Facebook 136 933 kronor (60 anställda)
    3. Yubico 115 876 kronor (277 anställda)
    4. Spotify 105 641 kronor (5 584 anställda)
    5. Getswish 93 505 kronor (15 anställda)
    6. Bambuser 81 093 kronor (44 anställda)
    7. Neo4j 79 143 kronor (179 anställda)
    8. Kognity 78 205 kronor (46 anställda)
    9. Dapresy 76 291 kronor (19 anställda)
    10. Borgo Bolån 75 704 kronor (10 antällda)

    Breakit

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Lön

    Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna

    122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
    David Österberg Publicerad 22 oktober 2024, kl 09:02
    Facktopparnas löner avslöjade. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Therese Svanström, TCO och Johan Lindholm, LO.
    Facktopparnas löner avslöjade. Andreas Miller tjänar mest, Johan Lindgren minst. Ulrika Boëthius toppar med extrainkomster. Detta visar en kartläggning som Arbetsvärlden gjort. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Therese Svanström, TCO och Johan Lindholm, LO. Foto: Claudio Bresciani/TT/Magnus Hjalmarsson Neideman/TT.

    Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.

    Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.

    Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.

    Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.

    Lön fackordförande - hela listan

    Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.

    1. Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
      Uppgiven: 116 976 kr/mån
      Taxerad: 470 783 kr/mån
    2. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
      Uppgiven: 110 540 kr/mån
      Taxerad: 187 933 kr/mån
    3. Therese Svanström, TCO – heltid
      Uppgiven: 142 000 kr/mån
      Taxerad: 172 442 kr/mån
    4. Göran Arrius, SACO – heltid
      Uppgiven: 146 000 kr/mån
      Taxerad: 172 017 kr/mån
    5. Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
      Uppgiven: 160 500 kr/mån
      Taxerad: 170 342 kr/mån
    6. Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
      Uppgiven: 92 875 kr/mån
      Taxerad: 168 667 kr/mån
    7. Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
      Uppgiven: 125 000 kr/mån
      Taxerad: 162 150 kr/mån
    8. Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
      Uppgiven: 27 375 kr/mån
      Taxerad: 150 617 kr/mån
    9. Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
      Uppgiven: 37 150 kr/mån
      Taxerad: 148 833 kr/mån
    10. Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
      Uppgiven: 45 378 kr/mån
      Taxerad: 141 950 kr/mån
    11. Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
      Uppgiven: 126 039 kr/mån
      Taxerad: 141 550 kr/mån
    12. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
      Uppgiven: 125 295 kr/mån
      Taxerad: 137 600 kr/mån
    13. Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
      Uppgiven: 106 500 kr/mån
      Taxerad: 133 125 kr/mån
    14. Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
      Uppgiven: uppger ej
      Taxerad: 131 217 kr/mån
    15. Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
      Uppgiven: 76 019 kr/mån
      Taxerad: 129 683 kr/mån
    16. Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
      Uppgiven: 106 576 kr/mån
      Taxerad: 128 783 kr/mån
    17. Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
      Uppgiven: 121 500 kr/mån
      Taxerad: 126 975 kr/mån
    18. Susanna Gideonsson, LO – heltid
      Uppgiven: 116 410 kr/mån
      Taxerad: 120 000 kr/mån
    19. Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
      Uppgiven: 112 800 kr/mån
      Taxerad: 118 492 kr/mån
    20. Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
      Uppgiven: 122 877 kr/mån
      Taxerad: 114 050 kr/mån
    21. Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
      Uppgiven: 103 880 kr/mån
      Taxerad: 111 225 kr/mån
    22. Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
      Uppgiven: 93 192 kr/mån
      Taxerad: 110 917 kr/mån
    23. Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
      Uppgiven: 58 240 kr/mån
      Taxerad: 107 008 kr/mån
    24. Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
      Uppgiven: 91 084 kr/mån
      Taxerad: 105 983 kr/mån
    25. Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
      Uppgiven: 93 670 kr/mån
      Taxerad: 104 475 kr/mån
    26. Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
      Uppgiven: 30 626 kr/mån
      Taxerad: 103 350 kr/mån
    27. Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
      Uppgiven: 100 000 kr/mån
      Taxerad: 102 675 kr/mån
    28. Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
      Uppgiven: 80 779 kr/mån
      Taxerad: 100 083 kr/mån
    29. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
      Uppgiven: 98 058 kr/mån
      Taxerad: 99 983 kr/mån
    30. Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
      Uppgiven: 94 722 kr/mån
      Taxerad: 98 825 kr/mån
    31. Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
      Uppgiven: 68 315 kr/mån
      Taxerad: 96 133 kr/mån
    32. Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
      Uppgiven: 92 250 kr/mån
      Taxerad: 95 150 kr/mån
    33. Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
      Uppgiven: 75 920 kr/mån
      Taxerad: 92 992 kr/mån
    34. Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
      Uppgiven: 85 057 kr/mån
      Taxerad: 89 408 kr/mån
    35. Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
      Uppgiven: 76 714 kr/mån
      Taxerad: 87 617 kr/mån
    36. Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
      Uppgiven: 81 288 kr/mån
      Taxerad: 84 633 kr/mån
    37. Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
      Uppgiven: 4 375 kr/mån
      Taxerad: 84 433 kr/mån
    38. Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
      Uppgiven: 79 867 kr/mån
      Taxerad: 84 017 kr/mån
    39. Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
      Uppgiven: 70 200 kr/mån
      Taxerad: 81 217 kr/mån
    40. Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
      Uppgiven: ej uppgiven
      Taxerad: 80 992 kr/mån
    41. Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
      Uppgiven: 48 300 kr/mån
      Taxerad: 79 575 kr/mån
    42. Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
      Uppgiven: 2 333 kr/mån
      Taxerad: 79 492 kr/mån
    43. Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
      Uppgiven: 67 500 kr/mån
      Taxerad: 75 125 kr/mån
    44. Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
      Uppgiven: 65 750 kr/mån
      Taxerad: 73 933 kr/mån
    45. Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
      Uppgiven: 70 000 kr/mån
      Taxerad: 70 750 kr/mån
    46. Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
      Uppgiven: 40 743 kr/mån
      Taxerad: 68 975 kr/mån
    47. Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
      Uppgiven: 20 850 kr/mån
      Taxerad: 68 483 kr/mån
    48. Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
      Uppgiven: 12 075 kr/mån
      Taxerad: 66 267 kr/mån
    49. Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
      Uppgiven: 24 767 kr/mån
      Taxerad: 53 117 kr/mån
    50. Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
      Uppgiven: 32 220 kr/mån
      Taxerad: 43 125 kr/mån
    51. Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
      Uppgiven: 40 098 kr/mån
      Taxerad: 38 883 kr/mån
    52. Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
      Uppgiven: 29 500 kr/mån
      Taxerad: 17 242 kr/mån
    53. Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
      Uppgiven: 77 887 kr/mån
      Taxerad: ingen uppgift
    54. Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
      Uppgiven: 59 950 kr/mån
      Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)

      Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.

     

    Lön

    Så mycket tjänar chefer i privat sektor

    Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
    David Österberg Publicerad 29 augusti 2024, kl 06:00
    Chef - kolla om du har rätt lön
    Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

    Foto: Colourbox.

    I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

    Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

    Kvinnor tjänar mindre än män

    En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

    Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

    Amanda Lundeteg.
    Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

    Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

    – En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

    För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

    – De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

    Vill ha individuell föräldraförsäkring

    Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

    – Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

    Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

    – Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

    Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

    – Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

    "Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

    För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

    – Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

    Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

    – Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

    Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

    – I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

    Vill se lönen i annonsen

    Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

    – Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

    Chefslöner i olika branscher

    It & telekom: 71 000

    Media & Kommunikation: 64 900

    Konsult & finans: 63 700

    Farmaci & hälsa: 63 200

    Energi & miljö: 61 000

    Industri & teknik: 60 100

    Handel: 57 600

    Bygg & fastighet: 57 400

    Transport & logistik: 53 700

    Organisationer & föreningar: 50 500

    Service & tjänster: 47 900

    Källa: Unionens lönestatistik

    Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

    Stockholm: 65 700 

    Göteborg: 61 400

    Sydväst: 59 000

    Östra Sörmland/Gotland: 56 000

    Bergslagen: 55 700

    Uppland: 55 200

    Småland: 54 600

    SjuHall: 54 200

    Mälardalen: 54 200

    Öst: 53 900

    Värmland: 53 000

    Gävleborg: 52 500

    Sydost: 52 400

    Skaraborg/Väst: 52 400

    Västerbotten: 51 900

    Dalarna: 51 000

    Mellannorrland: 50 800

    Norrbotten: 49 600

    Medellön för chefer fördelat på ålder

    20­–24 år        37 600 kr

    25–29 år        43 200 kr

    30–34 år        50 400 kr

    35–39 år        56 000 kr

    40–44 år        60 100 kr

    45–49 år        62 600 kr

    50–54 år        63 200 kr

    55–59 år        61 600 kr

    60–67 år        59 400 kr

    Lön

    Snart får du veta vad kollegan tjänar

    När alla vet vad alla tjänar minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor. Det tror i alla fall EU. Snart kan du se lönen i platsannonsen och slipper svara på vad du tjänade på förra jobbet.
    David Österberg Publicerad 28 augusti 2024, kl 06:00
    Lönetransparens - snart kan du se vad kollegan tjänar.
    Lönetransparens. Från 2026 blir lönerna öppnare inom EU. Anställda får rätt att veta snittlönen på arbetsplatsen och arbetssökande slipper avslöja sin tidigare lön. Syftet? Att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Foto: Colourbox.

    I alla EU-länder tjänar kvinnor i snitt mindre än män. De senaste åren har EU på olika sätt försökt få medlemsländerna att minska det gapet, men utan större framgång. Därför har EU-kommissionen tagit fram ett direktiv som ska minska osakliga löneskillnader. Det kallas lönetransparensdirektivet och träder i kraft i juni 2026. 

    Förhoppningen är att mindre hemlighetsmakeri när det gäller löner kommer att leda till minskade löneskillnader mellan könen.

    Strax före sommaren presenterades en utredning med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Det här betyder förslaget om lönetransparens i korthet för dig: 

    För arbetssökande

    • Innan löneförhandling ska den som söker ett jobb få veta ingångslön eller ingångslöneintervall på arbetsplatsen, exempelvis redan i platsannonsen.
    • En arbetsgivare får inte fråga dig när du söker en tjänst hur mycket du tjänade på ditt förra jobb.

    För anställda

    • Du har rätt att få veta snittlönen på din arbetsplats, uppdelad efter kön.
    • Arbetsgivare ska informera sina anställda om vilka lönekriterier som finns.
    • En arbetsgivare som bryter mot reglerna ska betala skadestånd.

    Lönekartläggningar 

    • Korrekt genomförda lönekartläggningar blir ännu viktigare än i dag. De gör det möjligt för dig som arbetstagare att få den insyn du har rätt till.
    • Lönekartläggningar ska analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte varit det.
    • Om arbetsgivare struntar i lönekartläggningar får facken kräva att kartläggningen görs, och hota med vite. I dag är det bara Diskrimineringsombudsmannen, DO, som kan göra detta. 

    Fackens roll

    • Arbetsgivare ska samverka med facken när de arbetar med lönekartläggningar och lönerapporter. De ska också samverka med facken när de tar fram kriterier för hur arbete värderas och med kriterier som motiverar löneskillnader.

    Nya uppgifter för DO

    • Arbetsgivare med minst 100 anställda ska redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män för Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska offentliggöra uppgifterna.
    • Om löneskillnaderna är större än fem procent ska arbetsgivaren motivera varför den är det eller föreslå åtgärder för att skillnaden ska minska. Om arbetsgivarna struntar i att skicka rapporter till DO får de betala en avgift.
    • DO får fler uppgifter. Myndigheten ska exempelvis analysera orsakerna till löneskillnader, ta fram verktyg för att bedöma löneskillnader, ta emot lönerapporteringar och sammanställa vilken typ av klagomål om diskriminering som lämnats till DO.