Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Bonus kan hämma kreativiteten

Bonusar minskar kreativiteten och riskerar att slå hårt mot företagens långsiktiga lönsamhet. Ändå är de vanliga – och har sina försvarare.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Tanken med bonusar är att de ska motivera oss att prestera bättre. Men de kan få motsatt effekt. Illustration: Fredrik Tjernström

Med bonusar och andra former av rörlig lön vill arbetsgivare motivera sina medarbetare att prestera bättre och därmed bidra mer till företagets resultat. Men frågan är om lönesystemen verkligen har önskad effekt. Forskning visar nämligen att rörlig lön inte leder till bättre prestationer.

– Om det var entydigt bra att växla bort en del av den fasta lönen och ersätta den med rörlig lön skulle alla företag göra det. Men det gör de inte, säger Andreas Lauritzen, delägare på konsultföretaget Novare som bland annat hjälper företag att utforma lönesystem.

Läs också: "Ingen bonus med bonus"

Enligt Göran Nilsson, universitetslektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, finns det flera problem med rörliga löner. Till exempel påverkas kreativiteten negativt när fokus hamnar på att få en så hög belöning som möjligt.

– Vi får svårare att tänka utanför ramarna när vi är fokuserade på en belöning. Vi blir mindre kreativa och mer resultatinriktade.

De som omfattas av belöningssystem manipulerar dessutom ofta resultatet för att det ska se ut som att de har presterat bättre än vad de faktiskt gjort.

– Det är vanligt att försöka maximera vinsten genom att skjuta förlusterna framför sig, säger Göran Nilsson.

Rörlig lön kopplad till en individs prestation leder också lätt till att kortsiktiga mål prioriteras.

– Genom att avstå från underhåll och dra ner på utvecklings- och marknadsföringskostnaderna förbättras resultatet. Det händer också att chefer pressar personalen hårdare för att själva få ut en så hög bonus som möjligt. Det gör att viktiga medarbetare riskerar att bränna ut sig. Och det kan slå hårt mot företagets långsiktiga verksamhet, säger Göran Nilsson.

Många förväntar sig ett rörligt lönesystem, de är vana vid att arbeta med det

Men trots problemen med rörliga lönesystem används de fortfarande flitigt av företagens styrelser och ägare.

– De är uppfostrade i systemet och har själva drivits av bonusar, säger Göran Nilsson.

Bonusar och andra former av rörlig lön kom till Sverige från USA på 1980-talet, blev vanligare under 1990-talet och slog igenom med full kraft på 2000-talet, delvis för att många amerikanska företag köpte upp svenska bolag och införde sina lönesystem.

Unionen har inget emot lönemodellen – så länge den rörliga lönen är ett komplement till en fast lön som det går att leva på. Bland förbundets chefsmedlemmar har 13 procent någon form av rörlig lön; det är vanligt i IT- och telekombranschen, handeln, konsult- och finansbranschen samt inom service- och tjänstesektorn. Särskilt vanlig är lönemodellen bland säljare i olika branscher, där resultatet lätt kan mätas.

– Jag har aldrig hört att säljare tycker att ett system med rörlig lön är orättvist. Det blir tydligt att de själva påverkar den rörliga lönen. Den bestäms inte av om de ligger bra till hos chefen, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Arbetsgivarsidan är också positiv till modellen.

– Det är ett mer flexibelt system än att bara använda fasta löner. Om företaget får en intäkt får anställda som presterar bra del av den. Ett rörligt lönesystem kan också medföra att företagen inte i lika hög utsträckning behöver minska verksamheten eller göra omfattande omstruktureringar när verksamheten går sämre, säger Johan Mann, förhandlingschef på IT- och telekomföretagen inom Almega.

Han tror att företag skulle kunna ha svårt att rekrytera duktiga medarbetare om de införde en högre fast lön och helt slopade den rörliga delen.

– Många yrkeskategorier i branschen förväntar sig ett rörligt lönesystem. Det är etablerat och många är vana vid det.


Vad väger tyngst för dig – höjd lön eller att känna arbetsglädje och meningsfullhet? Illustration: Fredrik Tjernström

Men att ge toppchefer i näringslivet höga bonusar kan medföra problem, enligt Gunilla Krieg.

– Risken är att de tänker kortsiktigt och i första hand är lojala med sin egen plånbok i stället för att fokusera på företagets långsiktiga mål.

Hon tror inte att risken är lika stor att chefer på lägre nivå fattar kortsiktiga beslut för att gynna den privata ekonomin.

– De har inte samma möjligheter, frihet och befogenheter som en storbolagschef att påverka resultatet genom att flytta pengar och göra stora investeringar.

Andreas Lauritzen å sin sida utgår från att rörliga löner på sikt helt försvinner.

– Lönesystemen är för dyra för företagen. Många yrken förändras kraftigt i och med digitaliseringen. Det är rimligt att arbetsgivarna använder pengarna som betalas ut i rörlig lön till vidareutbildning i stället. Men det är svårt att se att de rörliga lönerna skulle vara borta före 2030, säger han.

OLIKA SORTERS RÖRLIG LÖN

Tre former av rörlig lön som betalas ut årsvis:

→ PROVISION. Ersättningen utbetalas i förhållande till uppnådda mål. Den som producerar stora volymer tjänar mer.

→ VINSTDELNING. Utöver lönen får medarbetarna del av företagets vinst, ofta ett halvt prisbasbelopp per år. Samma belopp utbetalas till alla medarbetare.

→ BONUS. Till grund för ersättningen ligger hur väl en medarbetare och företaget har uppnått olika mål. Utbetalas till chefer och nyckelpersoner i alla branscher i slutet av året. Beloppet kan variera stort – från en halv månadslön upp till tre årslöner.

Två långsiktiga belöningssystem:

→ AKTIEPROGRAM. Nyckelpersoner i företaget erbjuds delägande för att säkerställa att de delar ägarnas vision för företaget.

→ OPTIONSPROGRAM. Rätten att ta del av en värdeökning från en tid till en annan.

Andreas Lauritzen, Novare

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Hela listan: Så mycket tjänar facktopparna

122 877 kronor. Så mycket tjänar Peter Hellberg, ordförande för Unionen, i månaden. Högst lön har Andreas Miller, Ledarnas ordförande, som drar in över 160 000 kronor i månaden. Ulrika Boëthius, Finansförbundet, har de största sidoinkomsterna.
David Österberg Publicerad 22 oktober 2024, kl 09:02
Facktopparnas löner avslöjade. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Therese Svanström, TCO och Johan Lindholm, LO.
Facktopparnas löner avslöjade. Andreas Miller tjänar mest, Johan Lindgren minst. Ulrika Boëthius toppar med extrainkomster. Detta visar en kartläggning som Arbetsvärlden gjort. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Therese Svanström, TCO och Johan Lindholm, LO. Foto: Claudio Bresciani/TT/Magnus Hjalmarsson Neideman/TT.

Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.

Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.

Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.

Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.

Lön fackordförande - hela listan

Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.

  1. Ulrika Boëthius, Finansförbundet (TCO) – heltid
    Uppgiven: 116 976 kr/mån
    Taxerad: 470 783 kr/mån
  2. Sineva Ribeiro, Vårdförbundet (TCO) – heltid
    Uppgiven: 110 540 kr/mån
    Taxerad: 187 933 kr/mån
  3. Therese Svanström, TCO – heltid
    Uppgiven: 142 000 kr/mån
    Taxerad: 172 442 kr/mån
  4. Göran Arrius, SACO – heltid
    Uppgiven: 146 000 kr/mån
    Taxerad: 172 017 kr/mån
  5. Andreas Miller, Ledarna (oberoende) – heltid
    Uppgiven: 160 500 kr/mån
    Taxerad: 170 342 kr/mån
  6. Lars Fresker, Officersförbundet (SACO) – 50% (Stefan Morin dec 2023-)
    Uppgiven: 92 875 kr/mån
    Taxerad: 168 667 kr/mån
  7. Sofia Rydgren Stale, Sveriges läkarförbund (SACO) – heltid
    Uppgiven: 125 000 kr/mån
    Taxerad: 162 150 kr/mån
  8. Jenny Kallerman, Akavia (SACO) – ca 20%
    Uppgiven: 27 375 kr/mån
    Taxerad: 150 617 kr/mån
  9. Anders Johansson, Forena (TCO) – ca 80%
    Uppgiven: 37 150 kr/mån
    Taxerad: 148 833 kr/mån
  10. Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer (SACO) – ca 60%
    Uppgiven: 45 378 kr/mån
    Taxerad: 141 950 kr/mån
  11. Matz Nilsson, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
    Uppgiven: 126 039 kr/mån
    Taxerad: 141 550 kr/mån
  12. Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR (SACO) – heltid
    Uppgiven: 125 295 kr/mån
    Taxerad: 137 600 kr/mån
  13. Britta Lejon, Fackförbundet ST (TCO) – ej uppgiven
    Uppgiven: 106 500 kr/mån
    Taxerad: 133 125 kr/mån
  14. Bror Holm, KyrkA (SACO) – uppger ej
    Uppgiven: uppger ej
    Taxerad: 131 217 kr/mån
  15. Johan Lindholm, Byggnads (LO) – heltid
    Uppgiven: 76 019 kr/mån
    Taxerad: 129 683 kr/mån
  16. Åsa Fahlén, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
    Uppgiven: 106 576 kr/mån
    Taxerad: 128 783 kr/mån
  17. Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare (SACO) – heltid
    Uppgiven: 121 500 kr/mån
    Taxerad: 126 975 kr/mån
  18. Susanna Gideonsson, LO – heltid
    Uppgiven: 116 410 kr/mån
    Taxerad: 120 000 kr/mån
  19. Veronica Magnusson, Vision (TCO) – heltid
    Uppgiven: 112 800 kr/mån
    Taxerad: 118 492 kr/mån
  20. Peter Hellberg, Unionen (TCO) – heltid (ordförande sedan oktober 2023)
    Uppgiven: 122 877 kr/mån
    Taxerad: 114 050 kr/mån
  21. Kristina Taylor, Sveriges Psykologförbund (SACO) – heltid
    Uppgiven: 103 880 kr/mån
    Taxerad: 111 225 kr/mån
  22. Malin Ragnegård, Kommunal (LO) – heltid
    Uppgiven: 93 192 kr/mån
    Taxerad: 110 917 kr/mån
  23. Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkareförbund (SACO) – 50%
    Uppgiven: 58 240 kr/mån
    Taxerad: 107 008 kr/mån
  24. Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfacket (LO) – heltid
    Uppgiven: 91 084 kr/mån
    Taxerad: 105 983 kr/mån
  25. Gabriella Lavecchia, Seko (LO) – heltid
    Uppgiven: 93 670 kr/mån
    Taxerad: 104 475 kr/mån
  26. Emina Kovacic, Sveriges Arkitekter (SACO) – deltid
    Uppgiven: 30 626 kr/mån
    Taxerad: 103 350 kr/mån
  27. Katharina von Sydow, Polisförbundet (TCO) – heltid
    Uppgiven: 100 000 kr/mån
    Taxerad: 102 675 kr/mån
  28. Eva Guovelin, Livs (LO) – heltid
    Uppgiven: 80 779 kr/mån
    Taxerad: 100 083 kr/mån
  29. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges skolledare (SACO) – heltid
    Uppgiven: 98 058 kr/mån
    Taxerad: 99 983 kr/mån
  30. Marie Nilsson, IF Metall (LO) – heltid
    Uppgiven: 94 722 kr/mån
    Taxerad: 98 825 kr/mån
  31. Simon Norrthon, Scen & Film (TCO) – ca 70%
    Uppgiven: 68 315 kr/mån
    Taxerad: 96 133 kr/mån
  32. Linda Palmetzhofer, Handels (LO) – heltid
    Uppgiven: 92 250 kr/mån
    Taxerad: 95 150 kr/mån
  33. Ida Kåhlin, Arbetsterapeuterna (SACO) – 80%
    Uppgiven: 75 920 kr/mån
    Taxerad: 92 992 kr/mån
  34. Ulrika Hyllert, Journalistförbundet (TCO) – heltid
    Uppgiven: 85 057 kr/mån
    Taxerad: 89 408 kr/mån
  35. Urban Pettersson, Elektrikerförbundet (LO) – heltid
    Uppgiven: 76 714 kr/mån
    Taxerad: 87 617 kr/mån
  36. Pontus Georgsson, Pappers (LO) – heltid
    Uppgiven: 81 288 kr/mån
    Taxerad: 84 633 kr/mån
  37. Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarna (SACO) – deltid
    Uppgiven: 4 375 kr/mån
    Taxerad: 84 433 kr/mån
  38. Per-Olof Sjöö, GS (LO) – heltid
    Uppgiven: 79 867 kr/mån
    Taxerad: 84 017 kr/mån
  39. Lennart Mauritzon, Fastighets (LO) – heltid
    Uppgiven: 70 200 kr/mån
    Taxerad: 81 217 kr/mån
  40. Eleonor Fredler, Sveriges Veterinärförbund (SACO) – ej uppgiven
    Uppgiven: ej uppgiven
    Taxerad: 80 992 kr/mån
  41. Magnus Nordström, SRAT (SACO) – 50%
    Uppgiven: 48 300 kr/mån
    Taxerad: 79 575 kr/mån
  42. Mats Högblom, Sjöbefälsföreningen (SACO) – deltid
    Uppgiven: 2 333 kr/mån
    Taxerad: 79 492 kr/mån
  43. Karin Inde, Musikerförbundet (LO) – heltid
    Uppgiven: 67 500 kr/mån
    Taxerad: 75 125 kr/mån
  44. Tommy Wreeth, Transport (LO) – heltid
    Uppgiven: 65 750 kr/mån
    Taxerad: 73 933 kr/mån
  45. Anna Troberg, DIK (SACO) – heltid
    Uppgiven: 70 000 kr/mån
    Taxerad: 70 750 kr/mån
  46. Patriq Fagerstedt, Naturvetarna (SACO) – 50%
    Uppgiven: 40 743 kr/mån
    Taxerad: 68 975 kr/mån
  47. Johan Lindgren, TULL-KUST (TCO) – heltid
    Uppgiven: 20 850 kr/mån
    Taxerad: 68 483 kr/mån
  48. Agnieszka Madej, Sveriges Farmaceuter (SACO) – 50%
    Uppgiven: 12 075 kr/mån
    Taxerad: 66 267 kr/mån
  49. Caroline Nilsson, Försvarsförbundet (TCO) – 80%
    Uppgiven: 24 767 kr/mån
    Taxerad: 53 117 kr/mån
  50. Gunnar Jönsson, ordförande/kanslichef Symf (TCO) – ca 60%
    Uppgiven: 32 220 kr/mån
    Taxerad: 43 125 kr/mån
  51. Martin Berg, Hamnarbetarförbundet (oberoende) – 80%
    Uppgiven: 40 098 kr/mån
    Taxerad: 38 883 kr/mån
  52. Gabriel Kuhn, SAC – Syndikalisterna (oberoende) – heltid
    Uppgiven: 29 500 kr/mån
    Taxerad: 17 242 kr/mån
  53. Mikael Johansson, Målarna (LO) – heltid
    Uppgiven: 77 887 kr/mån
    Taxerad: ingen uppgift
  54. Sanna Wolk, SULF (SACO) – 50%
    Uppgiven: 59 950 kr/mån
    Taxerad: ej fastställd (2022: 208 557 kr/mån)

    Källa: Arbetsvärlden. Taxerad inkomst är angiven som genomsnittlig månadsinkomst beräknad utifrån Skatteverkets fastställda förvärvsinkomst för 2023. Den siffran inkluderar förutom samlad lön av arbete, arvoden, förmånsvärde och pensionsavsättningar. Den inkluderar inte inkomst av kapital som försäljningar av ägodelar eller aktier.

 

Lön

Så mycket tjänar chefer i privat sektor

Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
David Österberg Publicerad 29 augusti 2024, kl 06:00
Chef - kolla om du har rätt lön
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

Foto: Colourbox.

I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

Kvinnor tjänar mindre än män

En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

Vill ha individuell föräldraförsäkring

Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

Vill se lönen i annonsen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

Chefslöner i olika branscher

It & telekom: 71 000

Media & Kommunikation: 64 900

Konsult & finans: 63 700

Farmaci & hälsa: 63 200

Energi & miljö: 61 000

Industri & teknik: 60 100

Handel: 57 600

Bygg & fastighet: 57 400

Transport & logistik: 53 700

Organisationer & föreningar: 50 500

Service & tjänster: 47 900

Källa: Unionens lönestatistik

Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

Stockholm: 65 700 

Göteborg: 61 400

Sydväst: 59 000

Östra Sörmland/Gotland: 56 000

Bergslagen: 55 700

Uppland: 55 200

Småland: 54 600

SjuHall: 54 200

Mälardalen: 54 200

Öst: 53 900

Värmland: 53 000

Gävleborg: 52 500

Sydost: 52 400

Skaraborg/Väst: 52 400

Västerbotten: 51 900

Dalarna: 51 000

Mellannorrland: 50 800

Norrbotten: 49 600

Medellön för chefer fördelat på ålder

20­–24 år        37 600 kr

25–29 år        43 200 kr

30–34 år        50 400 kr

35–39 år        56 000 kr

40–44 år        60 100 kr

45–49 år        62 600 kr

50–54 år        63 200 kr

55–59 år        61 600 kr

60–67 år        59 400 kr