Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Med bonusar och andra former av rörlig lön vill arbetsgivare motivera sina medarbetare att prestera bättre och därmed bidra mer till företagets resultat. Men frågan är om lönesystemen verkligen har önskad effekt. Forskning visar nämligen att rörlig lön inte leder till bättre prestationer.
– Om det var entydigt bra att växla bort en del av den fasta lönen och ersätta den med rörlig lön skulle alla företag göra det. Men det gör de inte, säger Andreas Lauritzen, delägare på konsultföretaget Novare som bland annat hjälper företag att utforma lönesystem.
Läs också: "Ingen bonus med bonus"
Enligt Göran Nilsson, universitetslektor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, finns det flera problem med rörliga löner. Till exempel påverkas kreativiteten negativt när fokus hamnar på att få en så hög belöning som möjligt.
– Vi får svårare att tänka utanför ramarna när vi är fokuserade på en belöning. Vi blir mindre kreativa och mer resultatinriktade.
De som omfattas av belöningssystem manipulerar dessutom ofta resultatet för att det ska se ut som att de har presterat bättre än vad de faktiskt gjort.
– Det är vanligt att försöka maximera vinsten genom att skjuta förlusterna framför sig, säger Göran Nilsson.
Rörlig lön kopplad till en individs prestation leder också lätt till att kortsiktiga mål prioriteras.
– Genom att avstå från underhåll och dra ner på utvecklings- och marknadsföringskostnaderna förbättras resultatet. Det händer också att chefer pressar personalen hårdare för att själva få ut en så hög bonus som möjligt. Det gör att viktiga medarbetare riskerar att bränna ut sig. Och det kan slå hårt mot företagets långsiktiga verksamhet, säger Göran Nilsson.
Många förväntar sig ett rörligt lönesystem, de är vana vid att arbeta med det
Men trots problemen med rörliga lönesystem används de fortfarande flitigt av företagens styrelser och ägare.
– De är uppfostrade i systemet och har själva drivits av bonusar, säger Göran Nilsson.
Bonusar och andra former av rörlig lön kom till Sverige från USA på 1980-talet, blev vanligare under 1990-talet och slog igenom med full kraft på 2000-talet, delvis för att många amerikanska företag köpte upp svenska bolag och införde sina lönesystem.
Unionen har inget emot lönemodellen – så länge den rörliga lönen är ett komplement till en fast lön som det går att leva på. Bland förbundets chefsmedlemmar har 13 procent någon form av rörlig lön; det är vanligt i IT- och telekombranschen, handeln, konsult- och finansbranschen samt inom service- och tjänstesektorn. Särskilt vanlig är lönemodellen bland säljare i olika branscher, där resultatet lätt kan mätas.
– Jag har aldrig hört att säljare tycker att ett system med rörlig lön är orättvist. Det blir tydligt att de själva påverkar den rörliga lönen. Den bestäms inte av om de ligger bra till hos chefen, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
Arbetsgivarsidan är också positiv till modellen.
– Det är ett mer flexibelt system än att bara använda fasta löner. Om företaget får en intäkt får anställda som presterar bra del av den. Ett rörligt lönesystem kan också medföra att företagen inte i lika hög utsträckning behöver minska verksamheten eller göra omfattande omstruktureringar när verksamheten går sämre, säger Johan Mann, förhandlingschef på IT- och telekomföretagen inom Almega.
Han tror att företag skulle kunna ha svårt att rekrytera duktiga medarbetare om de införde en högre fast lön och helt slopade den rörliga delen.
– Många yrkeskategorier i branschen förväntar sig ett rörligt lönesystem. Det är etablerat och många är vana vid det.
Vad väger tyngst för dig – höjd lön eller att känna arbetsglädje och meningsfullhet? Illustration: Fredrik Tjernström
Men att ge toppchefer i näringslivet höga bonusar kan medföra problem, enligt Gunilla Krieg.
– Risken är att de tänker kortsiktigt och i första hand är lojala med sin egen plånbok i stället för att fokusera på företagets långsiktiga mål.
Hon tror inte att risken är lika stor att chefer på lägre nivå fattar kortsiktiga beslut för att gynna den privata ekonomin.
– De har inte samma möjligheter, frihet och befogenheter som en storbolagschef att påverka resultatet genom att flytta pengar och göra stora investeringar.
Andreas Lauritzen å sin sida utgår från att rörliga löner på sikt helt försvinner.
– Lönesystemen är för dyra för företagen. Många yrken förändras kraftigt i och med digitaliseringen. Det är rimligt att arbetsgivarna använder pengarna som betalas ut i rörlig lön till vidareutbildning i stället. Men det är svårt att se att de rörliga lönerna skulle vara borta före 2030, säger han.
Tre former av rörlig lön som betalas ut årsvis:
→ PROVISION. Ersättningen utbetalas i förhållande till uppnådda mål. Den som producerar stora volymer tjänar mer.
→ VINSTDELNING. Utöver lönen får medarbetarna del av företagets vinst, ofta ett halvt prisbasbelopp per år. Samma belopp utbetalas till alla medarbetare.
→ BONUS. Till grund för ersättningen ligger hur väl en medarbetare och företaget har uppnått olika mål. Utbetalas till chefer och nyckelpersoner i alla branscher i slutet av året. Beloppet kan variera stort – från en halv månadslön upp till tre årslöner.
Två långsiktiga belöningssystem:
→ AKTIEPROGRAM. Nyckelpersoner i företaget erbjuds delägande för att säkerställa att de delar ägarnas vision för företaget.
→ OPTIONSPROGRAM. Rätten att ta del av en värdeökning från en tid till en annan.
Andreas Lauritzen, Novare
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr