Hoppa till huvudinnehåll
Lön

7 tips inför lönesamtalet

Sedan fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om lönenivån är det nu dags för övriga branscher. Därefter sätts lönerna lokalt ute på företagen. Men i år kan lönesamtalen bli annorlunda då många av oss jobbat på distans. Här är sju tips på vad du ska tänka på.
Niklas Hallstedt Publicerad
I år kan lönesamtalet med chefen bli på distans. Foto: Shutterstock

Delvis gäller samma råd som vanligt för vad du bör tänka på inför lönesamtal med chefen. Målet är också detsamma.

– Det gäller att motivera varför just du ska en lönehöjning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Hon påpekar att det är viktigt att ha koll både på det centrala avtalets procentsatser och vad som ska ge utdelning på just ditt företag. Dessutom bör du ha kollat upp vad ni har kommit överens om i de senaste utvecklingssamtalet och gått igenom dina egna prestationer.

Ytterligare en given punkt är att prata med den lokala fackklubben om det finns en sådan. De har koll på lönestrukturen och om det finns några skevheter som borde rättas till.

– Men därtill finns ett antal saker som är speciella för i år, på grund av pandemin och att vi i stor utsträckning arbetar på distans, säger Gunilla Krieg.
 

Ombudsmannens bästa tips inför lönesamtalet:

1. Ta reda på dina kollegors lön

Det är en fördel att veta vad kollegor tjänar, då går det enklare att avgöra om din lön är rimlig. Ta själv initiativet och fråga dina närmaste kollegor om ni inte kan delge varandra era löner. Tänkt då på att om ni vill vara säkra på att arbetsgivaren inte ska kunna ta del av er konversation ska ni undvika att använda företagets mejl. Facetajma i stället med arbetskamraterna efter arbetstid. Det blir som ett digitalt after work.

2. Visa vad du har gjort

På grund av distansarbetet är risken ännu större än vanligt att chefen inte har sett vad du uträttat. Därför är det ännu viktigare än vanligt att visa det. Här finns möjligheter att dra nytta av digitaliseringen, mycket av vad du gjort kan finnas registrerat och det är lättare för dig att plocka fram statistik. Du kan exempelvis se hur många mejl du skickat och hur många videomöten du haft.

3. Gå kurs digitalt

Titta på vilken kompetensutveckling du har kommit överens med chefen om att genomföra. Många kurser har blivit inställda under året, men ibland har det funnits chans att delta i ett webbinarium i stället. Har du fått erbjudande att delta i en webbkurs, se till att göra det före lönesamtalet.

4. Påminn chefen om du gjort något extra

Fundera på om du har gjort någon punktinsats som varit viktig för företaget. I en krissituation tar ibland de som annars är tysta och håller sig bakgrunden en mer aktiv roll för att få allt att fungera. Du kanske räddade affärer och sparade en massa pengar åt firman? Eftersom pandemin slog till tidigt i våras kan det vara svårt för chefen att minnas.

5. Påtala brister

Har du haft problem med IT-system och uppkopplingar när du har arbetat på distans, så är det inget som ska ligga dig till last när det handlar om din löneutveckling. Är det något som inte fungerat så beror det sällan på bristande kompetens hos de anställda utan på brister i systemen.

6. Video, telefon eller promenad

För somliga fungerar videomöten dåligt. I sådant fall finns inget som hindrar att ni tar lönesamtalet via telefon i stället. Eller kanske en promenad på två meters avstånd. Det viktiga är att hitta en modell som passar båda.

7. Ta det lugnt

Ibland kommer man inte överens med chefen. Men försök att inte bli upprörd, det gagnar dig sällan. Blir i stället chefen upprörd föreslå honom eller henne att ni tar en paus och varsin kopp kaffe. Det fungerar även digitalt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.