Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svensk konsensus i kampen mot corona
Den svenska linjen i coronakrisen – rekommendationer i stället för förbud, proffs som bestämmer i stället för politiker – avspeglar samförståndsandan i svenskt arbetsliv. Det menar två ledarskapsforskare vid Handelshögskolan.
Medan ledare i all världens länder pekar med hela handen och stänger ner och stänger in, väcker Sveriges mildare recept på hur coronasmittan ska bekämpas, förundran, misstro och nyfikenhet internationellt. Ska man lita mer på experter än på valda ledare? Och kan tilltro till människors förmåga att tänka själva och ta eget ansvar verkligen funka?
Enligt ledarskapsforskarna Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg, skulle ett annat angreppssätt inte fungera här. Ett ledarskap som inte fångar grundläggande värderingar i samhället är dömt att misslyckas, menar de, och det svenska samhällets syn på ledarskap präglas av arbetslivet.
– De senaste åren har det växt fram en starkt uttalad filosofi om att låta proffsen bestämma, i synnerhet inom den offentliga sektorn, säger Pernilla Petrelius Karlberg.
– Men tillit, relationer och teamarbete präglar även den privata arbetsmarknaden. Jämfört med andra länder finns det en stark konsensuskultur, man förväntar sig att man ska bli sedd, hörd och lyssnad på. Sedan finns det så klart undantag.
Den myndighetsutövning och ledarskapspraktik som visar sig i bekämpningen av coronaviruset avspeglar föreställningar om hur makt och inflytande bör utövas i en demokrati där teamarbete, dialog och kunskap är starka värderingar, skriver forskarna i en artikel som publicerats på Handelshögskolans hemsida.
– Det finns ingen acceptans i Sverige för någon som går in och pekar med hela handen, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som tror att fackets roll och den samförståndsanda som genomsyrar arbetsmarknaden, har betydelse för att invånare i Sverige faktiskt ställer upp på att ta ett gemensamt samhällsansvar.
– Samarbete genomsyrar hela vårt samhälle och det är unikt att det anses så självklart för företagen att facken ska vara ombord. Att bjuda in facket att sitta med i styrelser uppfattar man till exempel som rena galenskapen i anglosaxiska länder.
Om den valda vägen också är den bästa för att bekämpa coronavirusets framfart återstår att se, menar forskarna. Visar det sig att det inte är det, kan det bli problem att utkräva ansvar när det inte finns en ledargestalt att lägga skulden på.
– Någons huvud måste rulla, men vems?
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Här fixar kollegan jobbstarten
Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
Medarbetarna sköter onboardingen
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
