Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Ställ frågor om ledarskapet på intervjun

Drömjobbet kan bli en mardröm om det visar sig att du inte lirar med chefen. Att välja rätt chef är därför minst lika viktigt som att hitta rätt jobb och intressanta arbetsuppgifter.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 1 april 2019, kl 14:14
Fråga dig själv: vill du ha en kontrollerande chef eller en som ger dig lösa tyglar? Illustration: Anna Skoog

En god chef ser dig, ger dig den lön du förtjänar och fungerar dessutom som en mentor som du kan lära dig något av. Fungerar relationen utvecklas du av kritik i stället för att ta åt dig och känna dig oduglig.

– En bra chef lyfter sina medarbetare och befordrar dem i stället för att se dem som konkurrenter. Chefen kan också tipsa om ett jobb på en annan avdelning eller en annan arbetsplats. Ingen tjänar ju på att en medarbetare som inte längre hittar utmaningar i organisationen stannar kvar på jobbet, säger karriärcoachen Nina Jansdotter.

Men lika viktigt som att det praktiska fungerar är att personkemin med chefen stämmer.

– En dålig relation till chefen blir en energitjuv utan dess like – både för en själv och för omgivningen. Den som inte trivs med sin chef tenderar att prata väldigt mycket om det med släkt och vänner, alternativt låsa in sig och grubbla över relationen.

En konsekvens av den dåliga relationen kan bli många år på en arbetsplats där man vantrivs.

– Det är lätt att hamna i ett konstigt beroendeförhållande till chefen som gör det svårt att bryta relationen och ta sig ifrån arbetsplatsen.

Nyckeln till att hitta rätt chef är, enligt Nina Jansdotter, självkännedom. Den som är medveten om sina styrkor och svagheter vet också vilket stöd man behöver av sin chef för att prestera på topp.

– Den som vill ha mycket kontakt med sin chef bör välja en kontrollerande chef. Den som däremot föredrar frihet under eget ansvar ska i stället välja en chef som ger lösa tyglar och inte har ett så stort kontrollbehov.

För att hitta sig själv och på så sätt få insikt om vilken chef det är lämpligt att söka jobb hos är Nina Jansdotters rekommendation att skaffa en mentor, att gå i terapi eller att prata med andra om vilken typ av chef de föredrar.

– Genom att jämföra sig med andra är det lättare att förstå sig själv, säger hon.

När du vet hur du fungerar blir nästa steg att hitta en chef som matchar din personlighet. Ett tips är att be chefen beskriva sin ledarstil under anställningsintervjun.

– Många är så angelägna om att göra ett gott intryck under intervjun att de fokuserar på att svara ”rätt” på chefens frågor i stället för att själva ställa frågor om ledarskapet på arbetsplatsen. Genom att googla företaget och chefen går det också att få en bild av chefens ledarstil, säger Nina Jansdotter.

Hon tror att det framöver blir vanligare att ta referenser för att få en bättre bild av chefen.

– Fråga chefen om det är okej att ta referenser från medarbetare, säg att det är viktigt för dig att det blir rätt. Genom att ta referenser får du en bättre bild av huruvida chefen kan matcha dina förväntningar. Och de flesta chefer brukar vara positiva till referenstagning, säger Nina Jansdotter.

Hon tycker att det är viktigt att försöka hitta rätt chef även när konjunkturen viker och det blir färre jobb att välja på.

– Den som kommunicerar sitt värde och vad som är viktigt för en blir ofta mer attraktiv på arbetsmarknaden – oavsett konjunkturläge.

Hur vet man då att man har hittat rätt chef?

– När man mår bra på jobbet och inte har behov av att prata illa om chefen med allt och alla. När det är en utvecklande, positiv relation och man inte ligger och grubblar på saker som chefen har sagt eller inte sagt utan sover gott om natten, säger Nina Jansdotter.

4 AV 10 ÖNSKAR EN BÄTTRE RELATION

  • 41 procent av de yrkesarbetande tycker att relationen till chefen inte är bra eller att den kunde vara bättre.
  • 28 procent tycker att det inte görs tillräckligt för att främja relationen mellan anställda och chefer.
  • Chefer och medarbetare bör respektera varandras yrkeserfarenheter och roller, de anställda bör ställa krav på chefen och medarbetare och chef bör visa intresse för varandras professionella vardag.

Källa: Talentsofts undersökning gjordes 2017 bland 1 012 yrkesarbetande.

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat