Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Självledarskap utmaning för chefer

Nu ska du som chef inte längre säga till medarbetarna vad de ska göra. I stället ska du bygga team och se till att alla leder sig själva. Begreppet självledarskap är hett – men det finns fallgropar att se upp med.
David Österberg Publicerad
Självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar. Det visa forskning från KTH. Illustration: Fredrik Tjernström

Det är inte alltid så lätt att hänga med i ledarskapstrenderna. Ena dagen ska chefen kliva fram, fatta tuffa beslut, vara tydlig och ställa krav. Andra dagen handlar ledarskap mer om att ge värdefulla råd, att vara en god förebild eller pedagog.

Men det finns en långsiktig trend som ser ut att vara här för att stanna. Den bygger på att gamla tiders hierarkiska organisationer inte är anpassade till vår föränderliga värld.

Som chef ska du inte längre veta allt, bestämma allt, ta ansvar för allt. Därför måste ett modernt ledarskap skapa motiverade och självgående medarbetare. Medarbetarna ska fatta beslut som gynnar både dem och företaget, de ska tänka visionärt och långsiktigt och tillsammans med kollegorna komma fram till hur de ska jobba i dag och i morgon. Kort sagt: leda sig själva.

Men den som tror att chefen blir överflödig när medarbetarna leder sig själva tror fel. Gisela Bäcklander är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och har studerat självledarskap i sin avhandling. Hon kom fram till att självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar.

Chefer måste till exempel bli extra tydliga med vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna. De behöver veta syftet med arbetsuppgifterna, vilken mängd arbete de förväntas utföra och till vilken kvalitet. Det ska också vara tydligt om de förväntas vara nåbara även efter arbetstid. Risken är annars att medarbetarna sliter ut sig.

– När man måste tolka kraven själv och inte vet vad som är tillräckligt är det lätt att man jobbar för mycket, säger hon.

Ett bra tillfälle att tydliggöra kraven är vid nyanställningar eller när en person byter roll inom en organisation.

– Men det kräver ju att chefen vet vilka arbetsuppgifterna är. Risken finns att man anställer någon som verkar smart och bara hoppas att hen ska lista ut vilka arbetsuppgifterna är.

Samtidigt ändras arbetsuppgifterna i hög takt i komplexa branscher. Därför krävs en ständig diskussion om vilka uppgifterna är och hur de ska utföras. Och cheferna spelar fortsatt en viktig roll.

Många har ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen

– Arbetet måste organiseras. Som chef har du ett ansvar för att medarbetarna träffas och att det finns en bra dynamik i teamet, där man till exempel kan ge varandra feedback på ett bra sätt. En chef ska tydliggöra krav och hjälpa anställda att förstå sina roller och se till att de arbetar lagom mycket. Det är också en fördel att alla vet vem som har sista ordet, säger Gisela Bäcklander.

Karin Tenelius är vd och ledarskapstränare och arbetar med att utveckla självstyrande team och organisationer. Hon är övertygad om att sådana organisationer får ut betydligt mer av sina medarbetare än de hierarkiska – men säger att svenska företag har en lång väg att vandra.

– Vi tror att vi har coachande ledarskap i Sverige, men i praktiken har vi inte det. Jag har träffat tusentals chefer och de flesta är fast i ett förhållningssätt till sina medarbetare som närmast kan liknas vid föräldra-barn-relationen. De är drivande, de pratar mycket, de styr och tycker att det är deras ansvar att motivera. Det är ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen, säger hon.

Det finns flera orsaker till att den typen av ledarskap inte längre fungerar, enligt Karin Tenelius. En är att kunskapsintensiva företag kräver att medarbetarna delar på ansvar och att stora projekt havererar om byråkratin är för omfattande. I större organisationer finns dessutom problemet att en person inte vet vad den andra gör.

Ytterligare en orsak är att anställda numera kräver inflytande och delaktighet – särskilt unga.

– Den yngre generationen står inte ut med det här lydnadsparadigmet. De har inte haft det gentemot föräldrar eller lärare. Det har skett en extremt snabb värderingsförflyttning.

Dessutom leder hierarkiska organisationer till utbrändhet hos både chefer och medarbetare, enligt Karin Tenelius. Cheferna drabbas för att allt ansvar faller på dem, medarbetarna för att de inte har kontroll över sina arbetsdagar.

Om man vill ha en självstyrande organisation måste man börja med ledarskapet, enligt Karin Tenelius. När du som chef ser att du kan få självgående och engagerade medarbetare finns starka incitament att prova något nytt. Men då gäller det att verkligen lyssna på medarbetarna.

– Morgondagens chefer är introverta, intresserade av människor, kan lyssna på riktigt.

Läs mer: Coronakrisen ställer krav på ledarskapet

3 TIPS TILL CHEFEN

Kelly Odell är föredragshållare, ledningscoach och undervisar chefer i bland annat förändringsledarskap. På sin Linkedin-sida ger han tre tips till chefer som vill lyckas med självledarskap:

1. Släpp kontrollen. Ser du till att fatta kloka beslut eller att kloka beslut fattas? Ge personalen ansvar, men även mandat att agera. Du är ytterst ansvarig, men kvaliteten på besluten kommer sannolikt öka om du inte fattar alla beslut själv.

2. Kommunicera. Kommunikation är alltid viktigt, men särskilt vid självledarskap, då det också ställs högre krav på att cheferna sätter tydliga ramar. Kom ihåg att det svåraste med kommunikation ofta är att lyssna.

3. Lyft blicken. Ditt jobb är att hålla blicken på vart ni ska, inte att peta i detaljer. Fokusera i stället på visionen och syftet och låt medarbetarna ta så mycket ansvar som möjligt för vad ni ska göra och hur ni ska göra det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.