Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Se upp med cv-fusket!

Från små försköningar till grova lögner. Cv-fejkandet har många ansikten. Gemensamt för dem är att de är vanliga och att de kan stå arbetsgivaren mycket dyrt.
Publicerad
GettyImages
GettyImages

När Stockholms Handelskammare senast undersökte hur vanligt det är med cv-fusk visade det sig att 6 av 10 arbetsgivare hade upplevt att kandidater förvanskade sitt cv, så många som 4 av 10 hade avbrutit en rekryteringsprocess på grund av detta.

– Det vanligaste är att folk skarvar när det gäller examen, lön och tidigare arbetslivserfarenhet. Fusket har legat konstant sedan vi började med de här enkäterna 2009. Siffrorna är ganska alarmerande med tanke på att en felrekrytering i snitt kostar företaget 700 000 kronor, säger Andreas Åström, kommunikationschef.

Därför är det föga förvånande att allt fler arbetsgivare gör egna bakgrundskontroller. Ett annat skäl är att när anställningen väl är ett faktum så kan det vara svårt att skiljas. Och även om det bara handlar om att avbryta en provanställning blir det enligt Andreas Åström kostnader för en ny rekrytering och verksamheten tappar fart.

Sedan 2008 har företaget 2Secure jobbat med screening och bakgrundskontroller av arbetssökande. Bolaget är störst i branschen i Sverige och har hittills gjort omkring 8 000 kontroller. Främst verifiering av cv, men också kontroll av andra risker som till exempel om man driver en konkurrerande verksamhet vid sidan av.

– De flesta är ju uppriktiga i sitt cv. Men det finns också kandidater som inger stort förtroende men när man skrapar på ytan så är det bara ett tomt skal, säger Lars Blom, försäljningschef på 2Secure.

Han har mött alla sorters fusk, från att man klarat av en viss universitetskurs till personen som sökte jobb som IT-chef och uppgav att han gått KTH men i själva verket bara hade gått en termin där. Det senare exemplet var ett fall som företaget hade för något år sedan.

– Då avbröts rekryteringsprocessen och arbetsgivaren som letade ny chef bröt samarbetet med företaget som tidigare hade hyrt ut mannen som konsult. Han hade gjort bra ifrån sig i tidigare roller, men nu var förtroendet förbrukat.

– En del googlar lite på personen, ringer några referenser och så är de nöjda. Generellt gör svenska företag få kontroller jämfört med exempelvis amerikanska arbetsgivare som tar ett större ansvar för att säkerställa att nya medarbetare är ärliga, säger Lars Blom.

De som anlitar 2Secure är medelstora till större företag, banker, försäkringsbolag, rekryteringsföretag och myndigheter. En del av dem har, som Lars Blom uttrycker det, gått på en och annan mina och har efter det uppnått en viss mognad.

Personen som blir kontrollerad kan vara på alla nivåer i företaget eller organisationen. Den som arbetar på ett lager kan till exempel ha en jättekänslig position med tillgång till larmnummer och nycklar.

– Upp till 20 procent av de rapporter som 2Secure upprättar innehåller avvikelser. Då ska man ha i åtanke att det är förstahandsvalet som kontrolleras, inte samtliga hundra sökande.

Lars Blom anser att det är lätt att små försköningar trillar över i en lögn, som när sex månader som chef plötsligt har vuxit till tre år.

– Vi är mycket ”fyrkantiga”. Vi lyfter fram det som inte stämmer och presenterar det för arbetsgivaren, men vi tar inte ställning. Och de fakta vi tar fram behöver inte innebära att företaget inte anställer, säger han.

Till advokaten och arbetsrättsexperten Henrik Kjellander på Setterwalls kommer arbetsgivarna när de vill bli av med medarbetare som har ljugit. Då är det oftast fråga om ett mer omfattande fusk. Typfallet är en manlig chef i 40-årsåldern, men fusket är vare sig köns- eller åldersbundet.

– Ibland kan det lösa sig genom att arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om det. Men det är ingen bra start, det är förtroendeskadligt. Ibland blir det till tvist och går till domstol. Ofta står ord mot ord. Jag hade en tvist för ett år sedan, men då förlikades man, säger Henrik Kjellander.

Och betonar hur svårt det är att avsluta en anställning även om personen har ljugit om sin bakgrund. Beroende på hur stor lögnen är kan det finnas grund för avsked. Eller så kan man stödja sig på avtalslagen och hävda att det är ett avtalsbrott.

– Jag har mest haft fall med kvalifikationslögner. Att kontrollera referenser är en ganska enkel rutin för att slippa det.
 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

9 sätt att kolla kandidaten

Tänk på det här innan du intervjuar och anställer:

  • Var öppna med att ni kommer att vara noga med kontrollen av kandidaternas cv och bakgrund.
  • Googla personen i största allmänhet och gör även en koll på Facebook, Twitter och andra sociala medier - men nöj dig inte med det.
  • Vänd dig till Ladok, universitetetens studiedokumentationssystem, för att kontrollera utbildningar på svenska högskolor och universitet. Uppgifterna är offentliga.
  • Håll utkik efter tvivelaktiga utbildningsanordnare – det de som mot betalning utfärdar MBA-examenintyg från fejkade universitet.
  • För vissa tjänster kan det vara bra att kontrollera personen i Belastningsregistret hos Polisen.
  • Kontrollera även andra risker kring personen - till exempel om hen bedriver konkurrerande affärsverksamhet.
  • Kontrollera rutinmässigt sökandens id - det finns fall där personer uppgett sig vara en annan än de är.
  • Ring referenser.
  • Känns något ändå konstigt? Gör en extra koll.
  • Vill du kontrollera ännu mer? Då kan du samla in uppgifter om folkbokföringshistorik, uppdrag i företag, relationer, konkurser, näringsförbud, juridiska sammanhang.

När fusket är ett faktum

Även om någon har gett falska uppgifter i sitt cv ställs det höga krav på arbetsgivaren för att den ska kunna häva anställningen. Domar från liknande fall i Arbetsdomstolen (AD) kan ge en vägledning.

För att avsluta anställningen måste arbetsgivaren antingen ha avskedsgrund enligt LAS. Anställningen kan också hävas på grund av avtalsbrott. Då krävs det att arbetsgivaren inte har känt till att den arbetssökande ljög och att den arbetssökande är medveten om att han eller hon ljög.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.