Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Se upp med cv-fusket!

Från små försköningar till grova lögner. Cv-fejkandet har många ansikten. Gemensamt för dem är att de är vanliga och att de kan stå arbetsgivaren mycket dyrt.
Publicerad
GettyImages
GettyImages

När Stockholms Handelskammare senast undersökte hur vanligt det är med cv-fusk visade det sig att 6 av 10 arbetsgivare hade upplevt att kandidater förvanskade sitt cv, så många som 4 av 10 hade avbrutit en rekryteringsprocess på grund av detta.

– Det vanligaste är att folk skarvar när det gäller examen, lön och tidigare arbetslivserfarenhet. Fusket har legat konstant sedan vi började med de här enkäterna 2009. Siffrorna är ganska alarmerande med tanke på att en felrekrytering i snitt kostar företaget 700 000 kronor, säger Andreas Åström, kommunikationschef.

Därför är det föga förvånande att allt fler arbetsgivare gör egna bakgrundskontroller. Ett annat skäl är att när anställningen väl är ett faktum så kan det vara svårt att skiljas. Och även om det bara handlar om att avbryta en provanställning blir det enligt Andreas Åström kostnader för en ny rekrytering och verksamheten tappar fart.

Sedan 2008 har företaget 2Secure jobbat med screening och bakgrundskontroller av arbetssökande. Bolaget är störst i branschen i Sverige och har hittills gjort omkring 8 000 kontroller. Främst verifiering av cv, men också kontroll av andra risker som till exempel om man driver en konkurrerande verksamhet vid sidan av.

– De flesta är ju uppriktiga i sitt cv. Men det finns också kandidater som inger stort förtroende men när man skrapar på ytan så är det bara ett tomt skal, säger Lars Blom, försäljningschef på 2Secure.

Han har mött alla sorters fusk, från att man klarat av en viss universitetskurs till personen som sökte jobb som IT-chef och uppgav att han gått KTH men i själva verket bara hade gått en termin där. Det senare exemplet var ett fall som företaget hade för något år sedan.

– Då avbröts rekryteringsprocessen och arbetsgivaren som letade ny chef bröt samarbetet med företaget som tidigare hade hyrt ut mannen som konsult. Han hade gjort bra ifrån sig i tidigare roller, men nu var förtroendet förbrukat.

– En del googlar lite på personen, ringer några referenser och så är de nöjda. Generellt gör svenska företag få kontroller jämfört med exempelvis amerikanska arbetsgivare som tar ett större ansvar för att säkerställa att nya medarbetare är ärliga, säger Lars Blom.

De som anlitar 2Secure är medelstora till större företag, banker, försäkringsbolag, rekryteringsföretag och myndigheter. En del av dem har, som Lars Blom uttrycker det, gått på en och annan mina och har efter det uppnått en viss mognad.

Personen som blir kontrollerad kan vara på alla nivåer i företaget eller organisationen. Den som arbetar på ett lager kan till exempel ha en jättekänslig position med tillgång till larmnummer och nycklar.

– Upp till 20 procent av de rapporter som 2Secure upprättar innehåller avvikelser. Då ska man ha i åtanke att det är förstahandsvalet som kontrolleras, inte samtliga hundra sökande.

Lars Blom anser att det är lätt att små försköningar trillar över i en lögn, som när sex månader som chef plötsligt har vuxit till tre år.

– Vi är mycket ”fyrkantiga”. Vi lyfter fram det som inte stämmer och presenterar det för arbetsgivaren, men vi tar inte ställning. Och de fakta vi tar fram behöver inte innebära att företaget inte anställer, säger han.

Till advokaten och arbetsrättsexperten Henrik Kjellander på Setterwalls kommer arbetsgivarna när de vill bli av med medarbetare som har ljugit. Då är det oftast fråga om ett mer omfattande fusk. Typfallet är en manlig chef i 40-årsåldern, men fusket är vare sig köns- eller åldersbundet.

– Ibland kan det lösa sig genom att arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om det. Men det är ingen bra start, det är förtroendeskadligt. Ibland blir det till tvist och går till domstol. Ofta står ord mot ord. Jag hade en tvist för ett år sedan, men då förlikades man, säger Henrik Kjellander.

Och betonar hur svårt det är att avsluta en anställning även om personen har ljugit om sin bakgrund. Beroende på hur stor lögnen är kan det finnas grund för avsked. Eller så kan man stödja sig på avtalslagen och hävda att det är ett avtalsbrott.

– Jag har mest haft fall med kvalifikationslögner. Att kontrollera referenser är en ganska enkel rutin för att slippa det.
 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

9 sätt att kolla kandidaten

Tänk på det här innan du intervjuar och anställer:

  • Var öppna med att ni kommer att vara noga med kontrollen av kandidaternas cv och bakgrund.
  • Googla personen i största allmänhet och gör även en koll på Facebook, Twitter och andra sociala medier - men nöj dig inte med det.
  • Vänd dig till Ladok, universitetetens studiedokumentationssystem, för att kontrollera utbildningar på svenska högskolor och universitet. Uppgifterna är offentliga.
  • Håll utkik efter tvivelaktiga utbildningsanordnare – det de som mot betalning utfärdar MBA-examenintyg från fejkade universitet.
  • För vissa tjänster kan det vara bra att kontrollera personen i Belastningsregistret hos Polisen.
  • Kontrollera även andra risker kring personen - till exempel om hen bedriver konkurrerande affärsverksamhet.
  • Kontrollera rutinmässigt sökandens id - det finns fall där personer uppgett sig vara en annan än de är.
  • Ring referenser.
  • Känns något ändå konstigt? Gör en extra koll.
  • Vill du kontrollera ännu mer? Då kan du samla in uppgifter om folkbokföringshistorik, uppdrag i företag, relationer, konkurser, näringsförbud, juridiska sammanhang.

När fusket är ett faktum

Även om någon har gett falska uppgifter i sitt cv ställs det höga krav på arbetsgivaren för att den ska kunna häva anställningen. Domar från liknande fall i Arbetsdomstolen (AD) kan ge en vägledning.

För att avsluta anställningen måste arbetsgivaren antingen ha avskedsgrund enligt LAS. Anställningen kan också hävas på grund av avtalsbrott. Då krävs det att arbetsgivaren inte har känt till att den arbetssökande ljög och att den arbetssökande är medveten om att han eller hon ljög.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet