Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så leder du åldersmedvetet

Ung och lovande. Men passé vid 43. Så brukar det heta. Men det är stereotyper – åldrande är mer komplext än så. Med ett åldersmedvetet ledarskap kan du ta vara på allas förutsättningar.
Publicerad
Kollage med chef i kontorsmiljö
Våra fördomar om ålder stämmer sällan. Illustration: Kati Mets

Ålder spelar roll för hur vi uppfattas – inte minst på jobbet. Våra föreställningar om ålder har oftast både positiva och negativa sidor. Som att vara ung och entusiastisk men samtidigt oerfaren. Eller äldre och oflexibel men pålitlig. Men de här föreställningarna stämmer sällan. När Christel Lenz Augustson, som varit chef i tio år på Saab i Göteborg, tittar på sina medarbetare är verkligheten annorlunda.
 

Christel Lenz Augustson
Christel Lenz Augustson.

– Det är inte bara yngre som visar potential. Det finns personer som är nära pensionsåldern som visar en sådan entusiasm och ett sådant intresse att man nästan blir förvånad. Åldern har inte hindrat när jag har gjort satsningar på till exempel utbildning, säger Christel Lenz Augustson.

Ändå finns de här fördomarna och det gagnar ingen, inte yngre och framför allt inte äldre. Speciellt inte eftersom vi numera förväntas jobba längre upp i åldrarna när pensionsåldern successivt höjs, men också för hur demografin utvecklas med en ökande andel äldre i befolkningen.

En som har forskat kring hur ålder och arbetsliv hänger ihop är Kerstin Nilsson, professor vid Lunds universitet. Hon har tagit fram en modell som heter Swage-modellen (se faktaruta) som utgår ifrån de faktorer som påverkar om individer vill ingå i arbetslivet.

Forskare: Fyra faktorer avgör

För att kunna och att vilja arbeta är två olika saker. Det är många olika faktorer som bestämmer om man jobbar kvar på en arbetsplats, faktiskt oavsett om man går i pension eller väljer att byta jobb. Fyra överväganden avgör, enligt Kerstin Nilsson: privatekonomin, arbetsmiljön, relationer, stöd och gemenskap samt utförande av uppgift.

Kerstin Nilsson
Kerstin Nilsson

– Dessa gäller för alla, även om det som är avgörande är individuellt. Men kopplat till det här måste man vara medveten om åldern. Det är skillnad på en yngre och en äldre medarbetare, för åldrandet påverkar oss olika.

Ålder är helt enkelt ett lite för vagt begrepp för att få med allt som tiden gör med oss och hur det påverkar oss på jobbet. Kerstin Nilsson pratar därför om fyra olika åldrar: kronologisk, social, kognitiv och biologisk. Den kronologiska åldern är hur många födelsedagar du firat, och den är kopplad till ekonomiska system som den satta pensionsåldern. Social ålder handlar om de roller vi har i livet och är kopplad till var vi tycker vi borde vara i karriären.

"Måste vara okej att det blir fel ibland"

De sista två åldrarna, kognitiv och biologisk, hör ihop med hur vi åldras mentalt och fysiskt. Minnet förändras, sinnena åldras och fysiska hinder, stora som små, kan dyka upp. Men erfarenheten ökar och med det också en samlad stor kompetens. Det är något Saab-chefen Christel Lenz Augustson har haft i åtanke när äldre medarbetare har fått krämpor som påverkat hur de kan utföra sina jobb.

 – Då får man göra anpassningar, för det är jätteviktigt att visa att det finns möjlighet att vara kvar. Det handlar om att man får stötta och ta vara på det som fungerar. Kanske får någon annan yngre vara med och göra vissa arbetsuppgifter och den äldre får dela med sig av sina kunskaper och då växer båda, säger hon.

På samma sätt tänker hon när det gäller de yngre medarbetarna.

– Jag väljer inte ut personer till uppgifter för att de har gjort dem flest antal gånger. Man måste våga ge yngre ansvar inom nya områden och det måste vara okej att det blir fel ibland, säger Christel Lenz Augustson.

Hållbart arbetsliv kräver långsiktighet

Ett hållbart arbetsliv som gör att man jobbar fram till uppnådd pensionsålder skapar man inte när medarbetaren fyller 60 år, utan under ett helt arbetsliv. Det är forskaren Kerstin Nilsson väldigt tydlig med.

– Vad vi utsätts för i unga år påverkar hur vi åldras. Vi ser till exempel att kvinnor i 30–40-årsåldern är mycket sjukskrivna och hur det kommer att påverka dem när de blir äldre vet vi inte riktigt ännu. Skadar man hörseln i unga år eller sitter med en dålig arbetsställning som ung påverkar det ditt åldrande.

Som chef är man ofta väldigt upptagen och tanken på att lägga till ytterligare ett moment är inte särskilt tilltalande. Men det menar Kerstin Nilsson att Swage-modellen inte innebär.

– Detta är ingen extra grej att göra. Man gör det på utvecklingssamtalet och det är inte krångligare än så.

Text: Teres Hallman. 

 

SWAGE-MODELLEN

Swage, Sustainable Working Life for all Ages. Den har fyra huvudområden som bestämmer om vi väljer att lämna eller stanna på en arbetsplats. Används vid medarbetarnas utvecklingssamtal och på gruppnivå i arbetsmiljöarbetet. Läs mer på swage.org

  • Arbetsmiljöns hälsoeffekter – överväganden som om jag får tillräcklig återhämtning, har god arbetsmiljö, är stressad eller trivs med arbetstiderna.
  • Privatekonomi – överväganden som har jag råd att gå i pension eller vill jag byta jobb för att få högre lön?
  • Stöd och gemenskap – överväganden kring relationer, om man trivs i den sociala miljön eller känner sig mobbad eller diskriminerad och balans mellan jobb och privatliv.
  • Utförande av arbetsuppgifter – överväganden kring om det är roliga arbetsuppgifter man har och får användning för sina kompetenser.

DE 4 ÅLDRARNA:

KRONOLOGISK: Antalet år sedan vi föddes. Kronologisk ålder används i lagar och regler som till exempel vid vilket år vi blir myndiga. Den bestämmer också pensionsåldern och när den infaller påverkar ekonomin.

SOCIAL: Kopplad till hur vi lever våra liv. Social ålder handlar om attityder och normer till vissa åldrar och åldersgrupper. Vi firar jämna årtal som milstolpar, men oroar oss också över karriären eller om det är dags att gå i pension.

KOGNITIV: Påverkas av hjärnan och hur vi mentalt åldras. Med ökad ålder får vi svårare att lära oss saker inom helt nya områden eller om informationen kommer på ett nytt sätt. Det kan behövas extra stöd, vilket en chef behöver vara medveten om.

BIOLOGISK: Hur kroppen förändras med tiden och påverkas av vårt genetiska arv och vår livsstil. Mångas syn och hörsel blir till exempel sämre redan i 50-årsåldern, men också sådant som reaktionsförmåga och balans försämras. Detta påverkar hur och vilka arbetsuppgifter vi kan göra och vilka risker det kan medföra. Det biologiska åldrandet påskyndas dessutom av om vi har ett slitsamt eller stressigt arbete.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet

Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.