Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så funkar tillitsbaserat ledarskap

Förtroende i stället för kontroll. Samarbete i stället för individuella prestationer. Och dessutom en chef som är viktigare än någonsin. Det är grunderna i tillitsbaserat ledarskap.
Publicerad
Medarbetare håller upp ett nät för en annan medarbetare.
Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Illustration: Karolina Lilliequist

Snabba förändringar, komplexitet och oförutsägbarhet är det nya normala. Men kontroll är inte längre universallösningen. Tvärtom.

Osäkerheten i dagens arbetsliv kan ofta inte tyglas genom att en chef pekar med hela handen och ensam tar kommandot. I stället för kontroll kan den mest effektiva ledningsstrategin vara att tänka omvänt: Att släppa kontrollen och ge medarbetarna mer tillit. Och framför allt att peppa alla att slå sina kloka huvuden ihop och samarbeta för att hitta gemensamma problemlösningar.

Med andra ord att tillämpa ett tillitsbaserat ledarskap.

– Det är ett pragmatiskt sätt att rusta sig för en ny verklighet där teknikutveckling, globalisering och miljöfrågan skapar nya villkor. Ledning med tillit är inte fråga om något flum utan är en nödvändig omställning, säger organisationskonsult Charlotta Lundgren, legitimerad psykolog och organisationskonsult, som har skrivit den nyutkomna boken Tillitsbaserat ledarskap – handbok för chefer och medarbetare.

Hon framhåller att den avgörande framgångsfaktorn är att fokusera på kollektivets kapacitet.

– Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer. Enskilda individer har helt enkelt inte tillräcklig kognitiv kapacitet att ensamma klara dagens krav. För att en verksamhet eller en organisation ska kunna vara hållbar behöver vi i stället mobilisera den mångfald av perspektiv och synsätt som finns i ett kollektiv, säger Charlotta Lundgren.

Hon menar att den traditionella ledningsfilosofin som bygger på hierarkier, makt, ordergivning och kontroll har spelat ut sin roll. Det gäller lika mycket i offentlig sektor som i det privata näringslivet.

Men synsättet att leda med tillit är fortfarande ovant och Charlotta Lundberg har under sina kurser märkt att filosofin till en början kan svara vår att greppa. Många deltagare efterlyser mallar och checklistor för att förstå hur man ska göra i praktiken.

– Det brukar ta ett tag innan det faller på plats att tillitsbaserat ledarskap inte är ett mål som kan uppnås utan strävan, en riktning. Därför finns det heller inga enkla och självklara lösningar som passar alla, förklarar hon.

Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer

En annan vanlig invändning är: Om nu alla ska vara ledare, då behöver vi väl ingen chef?

– Men nej, tillitsbaserad ledning gör inte att chefen blir mindre viktig, framhåller Charlotta Lundberg.

Så här skriver hon i sin bok:

”Tillit innebär inte fritt valt arbete, att var och en får göra som den vill. Chefen ska inte abdikera från sin roll att styra och leda för att de har tillit till sina medarbetare. Tvärtom.”

Precis som i andra ledarskapsstrategier har chefen ansvaret för att påverka medarbetarna att gå i önskad riktning. En tillitsfull chef har sin främsta uppgift som vägledande möjliggörare.

Charlotta Lundgren liknar det vid en förälder som uppfostrar och stöder när barnet är litet och sedan släpper på tyglarna när det vuxit upp.

Nyckelord för tillitsfullt ledarskap är gemenskap, engagemang och öppenhet. Det senare är en nödvändighet för att ta de risker som krävs för att hantera en oförutsägbar samtid.

– Ledaren behöver skapa sammanhållning, gemensamma visioner och lägga grunden till en trygghet där det kollektiva kapitalet kan blomstra. Tydlighet är superviktigt eftersom alla måste dra åt samma håll, säger Charlotta Lundgren.

Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla

Att utveckla medarbetarnas förmågor ställer också nya och högre krav på en chef. Och det gäller också att göra upp med en förlegad syn på ledarskap.

– Nu när kontroll inte längre fungerar måste ledarskapet i stället baseras på kunskap om människors beteenden, vad som får oss motiverade och hur våra färdigheter kan utvecklas, förtydligar Charlotta Lundgren. Att vi känner oss psykologiskt trygga på arbetsplatsen är särskilt avgörande. Vi är känsliga för signaler om att vi inte passar in.

Men vad gör då chefen med en medarbetare som inte är beredd att axla sitt ansvar? Även här kan lösningen vara att ta forskningen i neurokemi till hjälp: Våra mänskliga hjärnor är inställda på överlevnad och när vi upplever psykologisk otrygghet får vi därför ett påslag i hotsystemet. All kapacitet är inställd på överlevnad och det finns inte utrymme till annat, som avancerad problemlösning eller nytänkande. Därför är det förödande med försvarsinställda hjärnor på en arbetsplats, skriver Charlotta Lundgren i boken.

Hjärnans reaktion på otrygghet kan förklara varför vissa medarbetare är taggiga och försöker att undvika att jobba.

– Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla. Vi behöver ha med oss våra kloka och innovativa hjärnor på jobbet. Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Det finns individer som inte gör sitt jobb och som man inte kan bemöta med tillit, då behöver man utöva mer kontroll i sitt ledarskap. Det vore destruktivt att undvika den delen av ledarskapet där det behövs, säger hon.

 

7 steg för att lyckas med tillitsbaserat ledarskap

1. Skapa förståelse för ett mer komplext arbetssätt

Höj medvetenheten för att ni framöver kommer att bli tvungna att anpassa er och möta ”förväntad oförutsägbarhet”. Detaljstyrning och kontroll kommer att ersättas av mer självständighet och ett kollektivt tänkande. Det går inte längre att förlita sig på individuell genialitet.

2. Utveckla medarbetarna

Alla behöver förändra sitt sätt att agera för det gemensamma målet. Du behöver delegera ansvar och befogenheter till medarbetarna. Det kräver att du också har koll på vad de behöver för att lyckas i sina nya roller.

3. Möjliggör motivation och engagemang

Skaffa kunskap om modern motivationsforskning. Autonomi är väsentligt för att medarbetarnas engagemang ska frodas. Målet är att de ska komma bort från självcentrering och i stället arbeta för verksamhetens gemensamma bästa.

4. Jaga bort rädslan

Skapa en grogrund för psykologisk trygghet i gruppen genom välkomna olikheter och uppriktighet. Trygghet är en förutsättning för att vara kreativ och lösningsfokuserad. Rädda människor blir defensiva eller passiva.

5. Välkomna misstag

När komplexa situationer ska hanteras blir det fel ibland. Håll inte medarbetarna ansvariga för misstag utan uppmuntra i stället en vana att pröva sig fram. Det är en förutsättning för att en innovationskultur ska växa fram.

6. Betona vikten av samarbete

Grundbulten i tillitsbaserat arbete är att arbeta med andra, ofta många andra. Det finns säkert duktiga medarbetare som hellre arbetar ensamma. Övertyga dem om att gruppen kan ha en överlägsen förmåga att lösa utmaningar tillsammans.

7. Undersök och skapa tillsammans

Chefens roll handlar ofta om att ställa viktiga frågor – inte om att servera svaren. Du behöver skapa tid och plats för att ni tillsammans ska utforska möjligheter och lära av varandra. Testa, reflektera, justera, utvärdera och pröva igen.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.