Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så funkar tillitsbaserat ledarskap

Förtroende i stället för kontroll. Samarbete i stället för individuella prestationer. Och dessutom en chef som är viktigare än någonsin. Det är grunderna i tillitsbaserat ledarskap.
Publicerad
Medarbetare håller upp ett nät för en annan medarbetare.
Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Illustration: Karolina Lilliequist

Snabba förändringar, komplexitet och oförutsägbarhet är det nya normala. Men kontroll är inte längre universallösningen. Tvärtom.

Osäkerheten i dagens arbetsliv kan ofta inte tyglas genom att en chef pekar med hela handen och ensam tar kommandot. I stället för kontroll kan den mest effektiva ledningsstrategin vara att tänka omvänt: Att släppa kontrollen och ge medarbetarna mer tillit. Och framför allt att peppa alla att slå sina kloka huvuden ihop och samarbeta för att hitta gemensamma problemlösningar.

Med andra ord att tillämpa ett tillitsbaserat ledarskap.

– Det är ett pragmatiskt sätt att rusta sig för en ny verklighet där teknikutveckling, globalisering och miljöfrågan skapar nya villkor. Ledning med tillit är inte fråga om något flum utan är en nödvändig omställning, säger organisationskonsult Charlotta Lundgren, legitimerad psykolog och organisationskonsult, som har skrivit den nyutkomna boken Tillitsbaserat ledarskap – handbok för chefer och medarbetare.

Hon framhåller att den avgörande framgångsfaktorn är att fokusera på kollektivets kapacitet.

– Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer. Enskilda individer har helt enkelt inte tillräcklig kognitiv kapacitet att ensamma klara dagens krav. För att en verksamhet eller en organisation ska kunna vara hållbar behöver vi i stället mobilisera den mångfald av perspektiv och synsätt som finns i ett kollektiv, säger Charlotta Lundgren.

Hon menar att den traditionella ledningsfilosofin som bygger på hierarkier, makt, ordergivning och kontroll har spelat ut sin roll. Det gäller lika mycket i offentlig sektor som i det privata näringslivet.

Men synsättet att leda med tillit är fortfarande ovant och Charlotta Lundberg har under sina kurser märkt att filosofin till en början kan svara vår att greppa. Många deltagare efterlyser mallar och checklistor för att förstå hur man ska göra i praktiken.

– Det brukar ta ett tag innan det faller på plats att tillitsbaserat ledarskap inte är ett mål som kan uppnås utan strävan, en riktning. Därför finns det heller inga enkla och självklara lösningar som passar alla, förklarar hon.

Det fungerar inte längre att bygga en verksamhet kring några få smarta personer

En annan vanlig invändning är: Om nu alla ska vara ledare, då behöver vi väl ingen chef?

– Men nej, tillitsbaserad ledning gör inte att chefen blir mindre viktig, framhåller Charlotta Lundberg.

Så här skriver hon i sin bok:

”Tillit innebär inte fritt valt arbete, att var och en får göra som den vill. Chefen ska inte abdikera från sin roll att styra och leda för att de har tillit till sina medarbetare. Tvärtom.”

Precis som i andra ledarskapsstrategier har chefen ansvaret för att påverka medarbetarna att gå i önskad riktning. En tillitsfull chef har sin främsta uppgift som vägledande möjliggörare.

Charlotta Lundgren liknar det vid en förälder som uppfostrar och stöder när barnet är litet och sedan släpper på tyglarna när det vuxit upp.

Nyckelord för tillitsfullt ledarskap är gemenskap, engagemang och öppenhet. Det senare är en nödvändighet för att ta de risker som krävs för att hantera en oförutsägbar samtid.

– Ledaren behöver skapa sammanhållning, gemensamma visioner och lägga grunden till en trygghet där det kollektiva kapitalet kan blomstra. Tydlighet är superviktigt eftersom alla måste dra åt samma håll, säger Charlotta Lundgren.

Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla

Att utveckla medarbetarnas förmågor ställer också nya och högre krav på en chef. Och det gäller också att göra upp med en förlegad syn på ledarskap.

– Nu när kontroll inte längre fungerar måste ledarskapet i stället baseras på kunskap om människors beteenden, vad som får oss motiverade och hur våra färdigheter kan utvecklas, förtydligar Charlotta Lundgren. Att vi känner oss psykologiskt trygga på arbetsplatsen är särskilt avgörande. Vi är känsliga för signaler om att vi inte passar in.

Men vad gör då chefen med en medarbetare som inte är beredd att axla sitt ansvar? Även här kan lösningen vara att ta forskningen i neurokemi till hjälp: Våra mänskliga hjärnor är inställda på överlevnad och när vi upplever psykologisk otrygghet får vi därför ett påslag i hotsystemet. All kapacitet är inställd på överlevnad och det finns inte utrymme till annat, som avancerad problemlösning eller nytänkande. Därför är det förödande med försvarsinställda hjärnor på en arbetsplats, skriver Charlotta Lundgren i boken.

Hjärnans reaktion på otrygghet kan förklara varför vissa medarbetare är taggiga och försöker att undvika att jobba.

– Ingen modern organisation har råd med en kultur som är baserad på rädsla. Vi behöver ha med oss våra kloka och innovativa hjärnor på jobbet. Som chef behöver du ha inställningen att de allra flesta medarbetare presterar bättre i en tillitsfull miljö. Det finns individer som inte gör sitt jobb och som man inte kan bemöta med tillit, då behöver man utöva mer kontroll i sitt ledarskap. Det vore destruktivt att undvika den delen av ledarskapet där det behövs, säger hon.

 

7 steg för att lyckas med tillitsbaserat ledarskap

1. Skapa förståelse för ett mer komplext arbetssätt

Höj medvetenheten för att ni framöver kommer att bli tvungna att anpassa er och möta ”förväntad oförutsägbarhet”. Detaljstyrning och kontroll kommer att ersättas av mer självständighet och ett kollektivt tänkande. Det går inte längre att förlita sig på individuell genialitet.

2. Utveckla medarbetarna

Alla behöver förändra sitt sätt att agera för det gemensamma målet. Du behöver delegera ansvar och befogenheter till medarbetarna. Det kräver att du också har koll på vad de behöver för att lyckas i sina nya roller.

3. Möjliggör motivation och engagemang

Skaffa kunskap om modern motivationsforskning. Autonomi är väsentligt för att medarbetarnas engagemang ska frodas. Målet är att de ska komma bort från självcentrering och i stället arbeta för verksamhetens gemensamma bästa.

4. Jaga bort rädslan

Skapa en grogrund för psykologisk trygghet i gruppen genom välkomna olikheter och uppriktighet. Trygghet är en förutsättning för att vara kreativ och lösningsfokuserad. Rädda människor blir defensiva eller passiva.

5. Välkomna misstag

När komplexa situationer ska hanteras blir det fel ibland. Håll inte medarbetarna ansvariga för misstag utan uppmuntra i stället en vana att pröva sig fram. Det är en förutsättning för att en innovationskultur ska växa fram.

6. Betona vikten av samarbete

Grundbulten i tillitsbaserat arbete är att arbeta med andra, ofta många andra. Det finns säkert duktiga medarbetare som hellre arbetar ensamma. Övertyga dem om att gruppen kan ha en överlägsen förmåga att lösa utmaningar tillsammans.

7. Undersök och skapa tillsammans

Chefens roll handlar ofta om att ställa viktiga frågor – inte om att servera svaren. Du behöver skapa tid och plats för att ni tillsammans ska utforska möjligheter och lära av varandra. Testa, reflektera, justera, utvärdera och pröva igen.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov