Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Rätt taktik på nätet

Alla hänger på sociala medier. Även arbetsgivare. Tänk bara till innan du startar ett konto i företagets namn. Här kommer några tumregler för ett genomtänkt konto.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Det är ingen bra idé att öppna ett konto i företagets namn om du inte har funderat på varför just ni ska finnas på sociala medier. Shutterstock

Man vill ju gärna hänga med i tiden. Vara på, modern, trendig, nytänkande och kanske rent av lite häftig. Så när alla företag twittrar, instagrammar, fejsbookar och har ett eget ställe på Linkedin är det lätt att ryckas med och själv öppna några konton i företagets namn.

Det är dock ingen bra idé, tycker Johan Åberg, digital specialist och vd på Nivide. Allra först bör man nämligen fundera på varför man vill finnas på sociala medier – och skaffa sig en genomtänkt plan för hur man ska agera där.

– Alltför många börjar med genomförandet, med att hoppa på den senaste trenden. Då finns risken att man inte utnyttjar möjligheterna. Man ska börja med att göra det grundläggande arbetet innan man startar sitt Facebook- eller Linkedinkonto. Och det gäller oavsett om det är ett stort eller ett litet företag, säger han.

En del i det grundläggande arbetet är att ta reda på var kunderna håller till.

– Det händer att företag kontaktar mig och vill ha en utbildning i exempelvis Linkedin. När jag frågar varför de vill finnas just där har de ofta inget bra svar. Men om ens kunder inte finns där bör man inte heller själv finnas där, säger Johan Åberg.

 Ett vanligt misstag är att ge en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna

Det gäller också att ta reda på vad kunderna vill läsa om på ens sociala plattform. Tiden då företag öste ur sig långa haranger om senaste bokslutet eller klyschor om den egna förträffligheten är förbi, menar Johan Åberg.

– Tidigare har företag knappt behövt bry sig om vad man skrivit om. I dag ser vi en maktförskjutning. Det är inte längre företagen som bestämmer, makten finns hos kunderna. Vad får ens budskap att sticka ut i konkurrens med tusentals andra? Hur går vi från reklam till inspiration, tips, intressanta videoklipp?

Måste alla företag finnas på sociala medier?

– Ja. En bra bit över 70 procent av befolkningen använder sociala medier. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” är antalet användare av sociala medier i Sverige störst i världen, sett till andel av befolkningen. Vi ser också en utveckling mot att både privat- och företags­kunder använder sig av sociala medier i köpprocessen. När någon väl tar kontakt med en leverantör har personen ofta kommit väldigt långt i denna process.

Trots att så många företag finns på sociala medier vet de flesta inte hur man kan använda sig av dem på bäst sätt. Därför är Johan Åbergs råd att skaffa professionell hjälp.

– Det är ett vanligt misstag att ett företag ger en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna, trots att personen egentligen inte har den kunskap som krävs. Det handlar ju om en egen kompetens, ett eget yrke.

När man väl vet syftet med sin närvaro i sociala medier, var kunderna finns och vad de vill läsa om, är det bara att börja fylla sina kanaler med intressant material.

Vad gäller tonaliteten, ska man vara försiktig med vad man skriver?

– Man ska hålla en väldigt professionell ton. Den kan vara lättsam, men man bör undvika känsliga frågor som exempelvis politik. I första hand ska man fokusera på att skapa värde för sina kunder. Man ska också fundera på om man ska aktivera sina anställda på sociala medier. Vi vet att individer skapar större engagemang än företag. Men i så fall bör man se till att ha en policy och utbilda sina medarbetare.

 

Tre personer som åkt på social däng

Markus Uvell var Sverige-chef för PR-byrån Kreab. Han åt middag med sverigedemokraten Linus Bylund och twittrade om det. Därefter fick han sluta.

PR-chefen Justine Sacco skulle flyga till ett land i Afrika och skrev på Twitter: ”Reser till Afrika. Hoppas att jag inte får aids. Skojade bara. Jag är vit!”  Sedan stängde hon av telefonen under den tio timmar långa flygresan. Under tiden rasade en Twitterstorm och när hon landade fick hon sparken.

En anställd på ett företag i Piteå fick sparken. Två av hans kollegor kommenterade det på hans Facebooksida och skrev bland annat: ”Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt: ’Unleash the fury’.” Då fick de också sparken. (Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen och efter förlikning fick männen 90 000 respektive 215 000 kronor.)

Tänkt på det här:

Några tumregler för hur du ska hantera kritik på sociala medier:

Svara snabbt.

Var personlig, men professionell.

Var saklig och ärlig.

Se kritik som en möjlighet att förbättra verksamheten.

Radera och polisanmäl kommentarer som innehåller hot och kränkningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.