Man vill ju gärna hänga med i tiden. Vara på, modern, trendig, nytänkande och kanske rent av lite häftig. Så när alla företag twittrar, instagrammar, fejsbookar och har ett eget ställe på Linkedin är det lätt att ryckas med och själv öppna några konton i företagets namn.

Det är dock ingen bra idé, tycker Johan Åberg, digital specialist och vd på Nivide. Allra först bör man nämligen fundera på varför man vill finnas på sociala medier – och skaffa sig en genomtänkt plan för hur man ska agera där.

– Alltför många börjar med genomförandet, med att hoppa på den senaste trenden. Då finns risken att man inte utnyttjar möjligheterna. Man ska börja med att göra det grundläggande arbetet innan man startar sitt Facebook- eller Linkedinkonto. Och det gäller oavsett om det är ett stort eller ett litet företag, säger han.

En del i det grundläggande arbetet är att ta reda på var kunderna håller till.

– Det händer att företag kontaktar mig och vill ha en utbildning i exempelvis Linkedin. När jag frågar varför de vill finnas just där har de ofta inget bra svar. Men om ens kunder inte finns där bör man inte heller själv finnas där, säger Johan Åberg.

 Ett vanligt misstag är att ge en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna

Det gäller också att ta reda på vad kunderna vill läsa om på ens sociala plattform. Tiden då företag öste ur sig långa haranger om senaste bokslutet eller klyschor om den egna förträffligheten är förbi, menar Johan Åberg.

– Tidigare har företag knappt behövt bry sig om vad man skrivit om. I dag ser vi en maktförskjutning. Det är inte längre företagen som bestämmer, makten finns hos kunderna. Vad får ens budskap att sticka ut i konkurrens med tusentals andra? Hur går vi från reklam till inspiration, tips, intressanta videoklipp?

Måste alla företag finnas på sociala medier?

– Ja. En bra bit över 70 procent av befolkningen använder sociala medier. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” är antalet användare av sociala medier i Sverige störst i världen, sett till andel av befolkningen. Vi ser också en utveckling mot att både privat- och företags­kunder använder sig av sociala medier i köpprocessen. När någon väl tar kontakt med en leverantör har personen ofta kommit väldigt långt i denna process.

Trots att så många företag finns på sociala medier vet de flesta inte hur man kan använda sig av dem på bäst sätt. Därför är Johan Åbergs råd att skaffa professionell hjälp.

– Det är ett vanligt misstag att ett företag ger en med­arbetare rollen att hantera de sociala medierna, trots att personen egentligen inte har den kunskap som krävs. Det handlar ju om en egen kompetens, ett eget yrke.

När man väl vet syftet med sin närvaro i sociala medier, var kunderna finns och vad de vill läsa om, är det bara att börja fylla sina kanaler med intressant material.

Vad gäller tonaliteten, ska man vara försiktig med vad man skriver?

– Man ska hålla en väldigt professionell ton. Den kan vara lättsam, men man bör undvika känsliga frågor som exempelvis politik. I första hand ska man fokusera på att skapa värde för sina kunder. Man ska också fundera på om man ska aktivera sina anställda på sociala medier. Vi vet att individer skapar större engagemang än företag. Men i så fall bör man se till att ha en policy och utbilda sina medarbetare.

Tre personer som åkt på social däng

Markus Uvell var Sverige-chef för PR-byrån Kreab. Han åt middag med sverigedemokraten Linus Bylund och twittrade om det. Därefter fick han sluta.

PR-chefen Justine Sacco skulle flyga till ett land i Afrika och skrev på Twitter: ”Reser till Afrika. Hoppas att jag inte får aids. Skojade bara. Jag är vit!”  Sedan stängde hon av telefonen under den tio timmar långa flygresan. Under tiden rasade en Twitterstorm och när hon landade fick hon sparken.

En anställd på ett företag i Piteå fick sparken. Två av hans kollegor kommenterade det på hans Facebooksida och skrev bland annat: ”Jag hade stormat in till chefen och som Yngwie Malmsteen hade sagt: ’Unleash the fury’.” Då fick de också sparken. (Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen och efter förlikning fick männen 90 000 respektive 215 000 kronor.)