Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

På Scania tillåts medarbetare misslyckas

Medarbetare som tillåts misslyckas, chefer som vågar ta risker och ett klimat som bygger på öppenhet. Det är faktorer som gjort Scania till ett av landets mest innovativa företag, enligt utvecklingschefen Magnus MackAldener.
Ola Rennstam Publicerad
Hans Waldebäck
Per Sahlholm (till vänster) och Jonny Andersson (till höger) var två av de medarbetare på Scania som på tisdagskvällen fick ta emot patentplaketter vid bolagets årliga Uppfinnarparty, för patent som godkändes under 2013. Jonny Andersson fick även ta emot en särskild belöning för en av Scania utsedd extra värdefull uppfinning. Hans Waldebäck

De allra flesta idéer man får är inte särskilt bra. Därför behövs det väldigt många för att hitta en bra idé. Det anser Magnus MackAldener, utvecklingschef på Scania, som föreläser om kreativitet och jobbar med att få lastbilstillverkarens ingenjörer mer innovativa.

– Vetskapen om det är a och o för att man som chef ska lyckas skapa en kreativ miljö där folk vågar försöka igen, även efter ett misslyckande. Mitt råd är att satsa på en mängd idéer i stället för kvalitet, det är svårt att veta vad som är en bra idé på förhand och de flesta är som sagt dåliga. Var frimodig med dina egna misstag, då känner medarbetarna att här är det ok att misslyckas och vågar försöka igen, säger han.

För några år sedan drev Magnus ett stort utvecklingsprojekt som få på Scania trodde på. Erfarenheten därifrån är något han gärna bjuder på.

– Företaget plöjde ner miljontals kronor i projektet och det visade sig vara en väldigt dålig idé. Det är inget jag är stolt över och mitt anseende som utvecklare fick sig en törn, men jag skulle göra det igen för det kunde ha varit den där grejen som gett Scania en riktig konkurrensfördel.

Undvik inte misstagen!

Enligt Magnus MackAldener har företag som säger att man bara ska ha bra idéer förlorat på förhand.

– Som chef måste man vara ödmjuk och inse att man kommer att göra misstag. Risken för svenska storföretag är att vi fostrar våra chefer att undvika misstag i stället för att söka framgång. Innovation handlar om att ta risker. Att undvika risk i dag är faktiskt att riskera framtida framgång, säger han.

Scania hamnar ofta högt upp på listor över världens mest innovativa företag. Vad är hemligheten?

– En förklaring är att vi har ett ledarskap och arbetsklimat som bygger på öppenhet och konsensus. Cheferna förstår teknik, och kunskap är en viktig ingrediens för att idéer ska uppstå. En annan förklaring är att alla sitter i Södertälje och det är lätt att samarbeta och till skillnad från våra konkurrenter äger Scania sin egen utveckling.

Kreativitet är idéer som har sex.

Men det är inte säkert att folk som sitter på insidan av företaget känner att de är så innovativa, snarare funderar man på om man är tillräckligt konkurrenskraftiga, medger Magnus MackAldener.

– Det finns undersökningar som visar att man får ut bättre idéer med en heterogen arbetskraft och det är vi inte speciellt bra på. Vi är ganska homogena, de flesta som jobbar här är svenska män i 30-årsåldern.

Hur skapar man utrymme för kreativitet och innovationer?

– Jag brukar säga att kreativitet är när idéer har sex – de måste mötas och befrukta varandra. Alla människor har kreativitet i sig och blir kreativa i rätt miljö. Den enskilt viktigaste faktorn för kulturen på arbetsplatsen är ledarskapet. Det räcker med att cheferna har fattat hur man ska agera för att människors kreativitet skall komma fram. Men det funkar inte att högsta ledningen säger att nu ska vi vara kreativa genom att använda en viss metod.

– Det är sällan som vi sitter 20 personer i ett rum och har brainstorming, det genererar sällan några banbrytande idéer. I stället uppstår nya och användbara idéer när människor som har kunskap om den teknik de jobbar med dagligen får brottas med ett problem. Samt att man har en chef som förstår arbetet och som vågar ta risker.

Man kan inte köpa kreativa idéer.

Uppmuntran till kreativitet sker på olika sätt på Scania. Magnus MackAldener lät till exempel en grupp ingenjörer få ledigt en dag i månaden för att fnula på nya uppfinningar.

– En grundförutsättning för innovationer är obruten tid för kreativitet. Jag blev inspirerad av ett amerikanskt företag som infört Fedex-day, där medarbetarna skulle leverera en idé på 24 timmar, alltså samma tid som det tar för Fedex att leverera ett paket. Mina medarbetare fick göra vad de ville och befinna sig var de ville, men hade ett dygn på sig att förbättra vår produkt.

- I början var de otroligt tafatta och helt enkelt ovana vid den friheten. Det beror på att ingenjörer är tränade på att lösa ett problem, men innovation handlar om ett behov och tusen potentiella lösningar. Människan är i grunden lat och går gärna i samma fotspår, projektet var ett sätt att tvinga mina medarbetare göra något annorlunda och det är jobbigt för hjärnan.

– De bästa grejerna kommer i det dagliga arbetet när människor vågar prova saker och det finns en kultur och ett ledarskap som kan fånga upp det. Då funkar det riktigt bra.

Scania registrerar årligen hundratals patent. Lastbilstillverkarens fiffiga medarbetare uppmärksammas en gång om året på ett uppfinnarparty. För ett patent belönas upphovsmannen med 5 000 - 10 000 kronor medan stora uppfinningar som anses särskilt viktiga kan generera hundratusentals kronor - om patentet slår väl ut.

– Att utveckla och komma på nya idéer ingår i jobbet på en utvecklingsavdelning, men företaget anser att det är skäligt att man också belönas och uppmärksammas om man kommer på något som är extraordinärt.  Fast studier visar att ekonomiska belöningar inte spelar någon roll för själva kreativiteten, man kan inte köpa kreativa idéer, säger Magnus MackAldener.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.

Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.

Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.