Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

”Moral och lojalitet hänger inte ihop”

Arbetsmoralen var bättre förr. Det menar många arbetsgivare. Forskaren Gunnar Gillberg håller inte riktigt med.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
På dagens arbetsmarknad hinner inte lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare byggas upp, tror Gunnar Gillberg. Anna-Lena Lundqvist

Allt fler anställda stäms för lojalitetsbrott. Och många arbetsgivare beklagar att dagens anställda inte har lika hög arbetsmoral och är lika lojala som tidigare generationer.

Dagens anställda hinner inte bli lojala

Forskaren Gunnar Gillberg – lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet – menar att arbetsgivarna i mångt och mycket har sig själva att skylla - dagens anställda hinner helt enkelt inte bli lojala.

Om vi backar bandet. För en inte alltför avlägsen tid sedan kunde man få jobb hos en arbetsgivare och sedan arbeta plikttroget kvar. Det var inte ovanligt att man stannade – obrottsligt lojal med arbetsgivaren – tills det var dags att gå i pension. Efter 25 år belönades man för lång och trogen tjänst med en guldklocka.

De flesta är tvungna att hoppa runt och sälja sig

I dag skrivs konkurrensklausuler som aldrig förr, för att hindra anställda från att stjäla till exempel kunder och företagshemligheter från tidigare arbetsgivare. Unionens jurister ser en klar trend: Stämningarna för brott mot lojalitetsplikten blir allt vanligare.

Men enligt Gunnar Gillberg beror detta trendbrott inte på att arbetsmoralen är sämre nu än förr.

– Jag tror inte riktigt att arbetsmoral och lojalitet mot arbetsgivaren hänger ihop. Arbetsmoral kan man ha eller inte ha, av olika skäl. Men lojalitet med arbetsgivaren hänger väldigt nära samman med hur relationen mellan dig och arbetsgivaren ser ut, hur den utvecklas och hur långvarig den är, säger han.

Så får du lojala medarbetare

  • Prioritera fasta anställningar.
  • Skapa utvecklings-möjligheter och karriärvägar i företaget.

 

Dagens anställda, i synnerhet den yngre generationen, får helt enkelt varken tillfälle eller möjlighet att bli lojala, menar Gunnar Gillberg.

– Det handlar inte om att ungas arbetsmoral har försämrats eller om att lojaliteten mot företagen blivit mindre på grund av att anställda blivit mer egoistiska på något sätt. I första hand beror det på att arbetsmarknadens hela struktur förändrats. Unga i dag har svårt att få tid att utveckla lojaliteter. De flesta är tvungna att hoppa runt bland olika arbetsgivare och sälja sig själva. Det är klart att det får konsekvenser för hur man ser på lojalitet.

Globaliseringen har lett till krav på en numerär och funktionell flexibilitet

Gunnar Gillberg menar att dagens unga på arbetsmarknaden saknar de förutsättningar som tidigare generationer har haft. De har ofta osäkra anställningsformer, de kanske jobbar på bemanningsföretag där de förväntas vara lojala både mot sin uppdragsgivare och mot sin arbetsgivare. Och även om de har fått fast jobb kan de inte räkna med att det ska betala sig att vara trogen en och samma arbetsgivare. I stället tvingas de bli mer lojala mot sig själva och mot sina egna cv:n.

– Kommer det en arbetssökande som har haft samma anställning i 20 år så undrar arbetsgivaren vad det är för fel på honom eller henne – i det läget framstår man inte direkt som framåt. I dag premieras utvecklingspotential, självständighet och kreativitet och det gynnar inte de som har varit trogna en arbetsgivare under längre tid, säger Gunnar Gillberg.

– Det är självklart att det var mycket lättare förr att utveckla lojalitet i relationen till en arbetsgivare, när du fick ett jobb och visste att här kan du få en stabil tillvaro i resten av ditt liv. Du hade en långsiktig plan och till och med möjlighet att avancera.

Gunnar Gillberg tror inte att detta är ett typiskt svenskt fenomen. Det är en tendens som finns i hela Europa, menar han.

– En delförklaring kan vara att den globala konkurrensen har lett till en innovationsorienterad ekonomi som ständigt måste förändras och utvecklas för att inte halka efter. Denna process har också lett till krav på en både numerär och funktionell flexibilitet, det vill säga att arbetsgivaren snabbt ska kunna göra sig av med folk när de inte längre behövs längre. Och att arbetstagarna förväntas vara utvecklingsbara och snabbt kunna utvecklas i riktning mot företagens behov.

Arbetsgivaren vill både ha kakan och äta upp den

Förändringen på arbetsmarknaden har fått konsekvenser både för hur lojaliteter utvecklas och hur de bibehålls, menar Gunnar Gillberg. Det finns en klar motsättning mellan arbetsgivarnas krav på rörlighet och önskan om lojala medarbetare, vilket är bakgrunden till debatten om anställdas sviktande lojalitet.

– Arbetsgivaren vill både ha kakan och äta upp den, man vill ha lojala individer, men är inte lika angelägen om att ta ansvar för sina medarbetare genom att till exempel skapa fasta anställningar och så vidare.

Men även om dagens anställda tvingas vara mindre lojala än tidigare generationer så finns det finns fortfarande såväl heder som samvete inom arbetslivet. Gunnar Gillberg tror varken att vi stjäl mer eller att fusket ökat. Än.

– Min bild är att fusket bland anställda inte ökat nämnvärt. Men man kan ju alltid dra slutsatsen att om man inte känner ansvar för sitt arbete så kan det finnas incitament för att strunta i sådant som man tack vare lojaliteten mot sin arbetsgivare tidigare inte struntade i, säger Gunnar Gillberg.

Gunnar Gillberg

Titel: Filosofie doktor i arbetsvetenskap och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Ålder: 57 år.

Familj: Gift, två barn.

Bor: Göteborg.

Karriär: Socionom och sedermera forskare och lärare vid Göteborgs universitet.

Fritid: Gillar fågelskådning och att spela elbas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

11 fakta om Monica Lingegård

SJ:s vd Monica Lingegårds karriär har verkligen inte gått som på räls på det statliga bolaget. Nu tvingas hon avgå och får en fallskärm på 6,6 miljoner kronor. Här är elva fakta som du inte visste om den snart 63-åriga ledaren.
Anita Täpp Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:58
Monica Lingegård har varit vd på SJ sedan 2020. Nu tvingas hon sluta. Jonas Ekströmer/TT

9

… år. Så länge var Monica Lingegård vd för Samhall, innan hon började på SJ i augusti 2020. Innan dess var hon vd på Prenax och säkerhetsbolaget G4S. Som nyexaminerad civilekonom arbetade hon på Capgemini, SEB och Spray. 

 

2 200 

… kronor kostar en tur-och returbiljett mellan Stockholm och Malmö till följd av SJ:s nya biljettsystem där efterfrågan styr priset. Hennes kommentar: ”Pris är också en upplevelse” fick hård kritik.
 

25

… år ung seglade hon över Atlanten och hade en nära döden-upplevelse när hon i storm hissades upp i masten för att fixa en flagga som trasslat in sig i radioantennen. Under resan kom hon fram till vad hon ville göra i livet.
 

551 000… 

kronor var hennes månadslön under 2024. Därmed hade hon fått en löneökning på 4,6 procent och var den tolfte mest välavlönade av 35 statliga bolagschefer, enligt tidningen Arbetet. Hennes sista dag på posten blir 1 mars nästa år, därefter kommer hon att få en fallskärm på 6,6 miljoner kronor.
 

63

…år fyller Monica Lingegård den 22 december. Enligt SJ:s styrelseordförande Kenneth Bengtsson är hennes ålder en orsak till att hon nu tvingas bort:
”Vi behöver en vd som kan ha ett perspektiv på 5–7 år, och då räcker det att titta på födelsebeviset för Monica så inser man att då kommer ett vd-skifte under den här perioden”, sade Bengtsson till Dagens Industri med anledningen av styrelsens beslut.


5

 … år dröjer det tills tågstrulet är löst, enligt Monica Lingegård. En orsak är brist på personal, främst därför att många lokförare sagt upp sig. Hon har bett om ursäkt, lovat bättre framförhållning och färre slimmade scheman. 

 

3

.. tre barn har hon och bor tillsammans med sin man i en villa i Danderyd strax utanför Stockholm.

 

5 400 

...medarbetare i Sverige och Norge basar hon över som SJ:s vd och koncernchef. Högst i rang på SJ.

2001

… var hon i kris då it-kraschen tvingade henne att säga upp alla medarbetare i ett företag där hon var delägare. På kort tid gick hon från att vara mångmiljonär till arbetslös.


..höghastighetståg – lika snabb, rak, strukturerad, effektiv och pålitlig. Så skulle hon beskriva sig själv i en kontaktannons.

 

2015

… blev hon utsedd till årets vd i kategorien ”Stora Företag” av ledarskapssajten Motvation.