Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lär dig tala med chefen

Bristande feedback, mobbning, föräldraledighet eller att inte känna sig sedd. Hur ska du ta upp knepiga ämnen med chefen på bästa sätt? Här är några användbara tips på hur du gör dig förstådd utan att det behöver leda till konflikt. Och hur du som chef kan bidra till ett konstruktivt samtal.
Publicerad 11 mars 2017, kl 09:17
Två kvinnor samtalar med varandra vid skrivbord.
Illustration: Colourbox

Grunden till ett konstruktivt samtal är att inse att det ofta inte finns något rätt eller fel i människors synpunkter. Det gäller att vara öppen för olika perspektiv och lyhörd för att det finns andra sätt att se på saken än ditt eget. Att undvika anklagelser och att skuldbelägga är också nödvändiga förutsättningar för att det ska kunna uppstå en fruktbar diskussion.

Det menar Anders Engquist som är legitimerad psykolog och filosofie doktor i pedagogik. Han har under många är specialiserat sig på kommunikation och har dessutom skrivit ett tiotal böcker, som exempelvis används på universitet och högskolor, bland annat ”Förstånd, missförstånd: Samtalsmetodik för arbetslivet”.

Anders Engquist framhåller att det inte finns något universalmedel för att skapa konstruktiva samtal och en god kommunikation. Det skiljer sig mellan tillfälle, situation och framför allt mellan vilka personer som är inblandade.

– Vi människor är olika, med skilda kunskapsnivåer och mognadsgrad. Men en tumregel är att skapa ett samtalsklimat där båda parter känner att de har kontroll och att inte någon befinner sig i underläge, förklarar han.

Lösning på 5 knepiga situationer

Här ger Anders Engquist sina synpunkter på hur du konstruktivt kan tackla några vanliga situationer där det ofta kan kännas svårt att prata med chefen.

1. FRÅGA: Jag känner mig inte sedd och saknar uppmuntran från min chef. Visserligen jobbar jag på men skulle behöva feedback för att känna mig mer motiverad. Chefen är oftast stressad och har inte tid. Hur ska jag kunna framföra det här på bästa sätt?

SVAR: Be om en tid för ett enskilt samtal. Inled det med att du skulle vilja ha chefens syn på din professionella framtid. Säg att du gärna vill ha synpunkter på vad du gör bra och vad du bör utveckla. Ställ uppföljningsfrågor, be din chef att konkretisera om du får vaga eller generella svar. Då kan du förhoppningsvis få den feedback du behöver. Undvik att fälla omdömen om hur du ser på chefens sätt eller person i övrigt. Berätta i stället om något du uppskattar hos chefen som avslutning på samtalet. Om du inte har något positivt att säga tacka för samtalet.


2. FRÅGA: Jag har nyligen fått ett nytt jobb. Nu står det lite överraskande också klart att jag ska bli förälder och därmed snart föräldraledig. Det är roligt men samtidigt känns det som om jag sviker chefens förtroende. Jag funderar på att ta på mig extra uppgifter för att kompensera ”sveket” och visa min goda vilja. Hur ska jag presentera min kommande föräldraledighet på bästa sätt för att chefen inte ska bli besviken på mig?

SVAR: Det finns inget annat sätt än att meddela nyheten för din chef. Berätta att du inte visste att du skulle bli förälder vid anställningstillfället, att du känner vånda och har förståelse för att det kanske uppstår svårigheter på arbetsplatsen. Men lägg krutet på att be om din chefs synpunkter på om ni tillsammans kan lösa eventuella problem som din föräldraledighet medför. Hur din chef sedan reagerar kan du inte råda över. I bästa fall löser ni det hela i bästa samarbetsanda

 

3. FRÅGA: Min chef är lynnig och har ständiga humörsvängningar. När jag vill diskutera mina arbetsuppgifter måste jag hela tiden stämma av vilket humör chefen är på för att se om det är rätt läge. Hur ska jag tackla min oförutsägbara chef?

SVAR: Med en sådan person är det dessvärre du själv som får stå för stabiliteten. Det förutsätter också att du är säker på vad du vill åstadkomma och säga. Annars är risken stor att du dras med i destruktiva återvändsgränder, försätter dig i kamp och konflikt. Skriv upp några punkter som du vill framföra innan ni samtalar. Att träna avslappning, särskilt att andas med magen, kan också vara bra.

Storbritanniens legendariska premiärminister Margaret Thatcher tog fasta på tre råd när det gäller att framföra ett budskap:

1. Tala lugnt och medvetet (gå inte upp i falsett).
2. Ta upp max tre saker per samtal.
3. Sitt stadigt och lätt lutad tillbaka på stolen och ha fötterna väl förankrade i golvet.

Den som lyckas med det kan bidra till att samtalspartnern går ned i varv och medvetet eller oftast omedvetet följer ditt lugna sätt att agera.

 

4. FRÅGA: Jag har en kollega som blir mobbad och är kontorets skämt. Chefen verkar inte se det hela. Jag tycker stämningen är obehaglig. Hur ska jag berätta om mobbningen utan att anklaga chefen?

SVAR: Tala med din chef och beskriv hur du ser på saken. Ta gärna hjälp av en HR-person också. Berätta också att du tycker att stämning på arbetsplatsen blir dålig på grund av mobbningen. Fråga om ni tillsammans kan lägga upp en strategi för att komma till rätta med problemet.

 

5. FRÅGA: Min chef är så negativ. Ingen av oss anställda får någonsin höra att vi gör bra saker. Vi får bara kritik. Hur ska jag ta upp det här så att det blir konstruktivt för både mig och chefen?

SVAR: Se mitt svar på fråga 1. Använd dig av samma taktik och boka ett samtal där du ber om chefens synpunkter på dina insatser. Uppmana gärna dina kolleger att göra likadant. Dessutom skulle ni kanske ha nytta av en temadag eller konferens under ledning av en utomstående person. Syftet med en sådan aktivitet är att alla inklusive chefen får feedback på vad som är bra och vad som kan bli bättre.  I en bok ”Liten handbok för utbildare” har jag beskrivit detta närmare och även gett förslag på andra aktiviteter för att utveckla kommunikation och relationer.

 

Och så här gör du som chef för att samtalen ska bli bra

Öppenhet, tydlighet, ömsesidighet och respekt. I stort sett är det samma sak som gäller för att skapa bra kommunikation, vare sig du är chef eller underordnad.

Det menar Anders Engquist, leg. psykolog och filosofie doktor i pedagogik. Han har gjort en egen undersökning bland mellanchefer och bett dem att svara på vad som utmärker en bra chef. 

– Den viktigaste egenskapen var chefens sätt att vara och att ta varje medarbetare på allvar genom att visa intresse. Att då och då prata med varje medarbetarna enskilt och inte bara i grupp framstod som viktigt. Först i andra hand kom konkret sakkunnighet, skicklighet och effektivitet. Sättet att vara ansågs alltså viktigare än sakkunskap och konkret skicklighet i arbetet. Men naturligtvis måste en bra chef även ha de senare egenskaperna för att få auktoritet, säger Anders Engquist.

3 enkla och effektiva råd för bra kommunikation

  • Undvik svepande personomdömen.
  • Håll dig till konkreta prestationer.
  • Be medarbetaren beskriva och förklara: ”Hur tänkte du när … ” . Undvik att säga: ”Varför gör du så här?”, eftersom det kan uppfattas som anklagande och väcka en vilja att försvara sig.

 

Gertrud Dahlberg

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.