Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lär dig tala med chefen

Bristande feedback, mobbning, föräldraledighet eller att inte känna sig sedd. Hur ska du ta upp knepiga ämnen med chefen på bästa sätt? Här är några användbara tips på hur du gör dig förstådd utan att det behöver leda till konflikt. Och hur du som chef kan bidra till ett konstruktivt samtal.
Publicerad
Två kvinnor samtalar med varandra vid skrivbord.
Illustration: Colourbox

Grunden till ett konstruktivt samtal är att inse att det ofta inte finns något rätt eller fel i människors synpunkter. Det gäller att vara öppen för olika perspektiv och lyhörd för att det finns andra sätt att se på saken än ditt eget. Att undvika anklagelser och att skuldbelägga är också nödvändiga förutsättningar för att det ska kunna uppstå en fruktbar diskussion.

Det menar Anders Engquist som är legitimerad psykolog och filosofie doktor i pedagogik. Han har under många är specialiserat sig på kommunikation och har dessutom skrivit ett tiotal böcker, som exempelvis används på universitet och högskolor, bland annat ”Förstånd, missförstånd: Samtalsmetodik för arbetslivet”.

Anders Engquist framhåller att det inte finns något universalmedel för att skapa konstruktiva samtal och en god kommunikation. Det skiljer sig mellan tillfälle, situation och framför allt mellan vilka personer som är inblandade.

– Vi människor är olika, med skilda kunskapsnivåer och mognadsgrad. Men en tumregel är att skapa ett samtalsklimat där båda parter känner att de har kontroll och att inte någon befinner sig i underläge, förklarar han.

Lösning på 5 knepiga situationer

Här ger Anders Engquist sina synpunkter på hur du konstruktivt kan tackla några vanliga situationer där det ofta kan kännas svårt att prata med chefen.

1. FRÅGA: Jag känner mig inte sedd och saknar uppmuntran från min chef. Visserligen jobbar jag på men skulle behöva feedback för att känna mig mer motiverad. Chefen är oftast stressad och har inte tid. Hur ska jag kunna framföra det här på bästa sätt?

SVAR: Be om en tid för ett enskilt samtal. Inled det med att du skulle vilja ha chefens syn på din professionella framtid. Säg att du gärna vill ha synpunkter på vad du gör bra och vad du bör utveckla. Ställ uppföljningsfrågor, be din chef att konkretisera om du får vaga eller generella svar. Då kan du förhoppningsvis få den feedback du behöver. Undvik att fälla omdömen om hur du ser på chefens sätt eller person i övrigt. Berätta i stället om något du uppskattar hos chefen som avslutning på samtalet. Om du inte har något positivt att säga tacka för samtalet.


2. FRÅGA: Jag har nyligen fått ett nytt jobb. Nu står det lite överraskande också klart att jag ska bli förälder och därmed snart föräldraledig. Det är roligt men samtidigt känns det som om jag sviker chefens förtroende. Jag funderar på att ta på mig extra uppgifter för att kompensera ”sveket” och visa min goda vilja. Hur ska jag presentera min kommande föräldraledighet på bästa sätt för att chefen inte ska bli besviken på mig?

SVAR: Det finns inget annat sätt än att meddela nyheten för din chef. Berätta att du inte visste att du skulle bli förälder vid anställningstillfället, att du känner vånda och har förståelse för att det kanske uppstår svårigheter på arbetsplatsen. Men lägg krutet på att be om din chefs synpunkter på om ni tillsammans kan lösa eventuella problem som din föräldraledighet medför. Hur din chef sedan reagerar kan du inte råda över. I bästa fall löser ni det hela i bästa samarbetsanda

 

3. FRÅGA: Min chef är lynnig och har ständiga humörsvängningar. När jag vill diskutera mina arbetsuppgifter måste jag hela tiden stämma av vilket humör chefen är på för att se om det är rätt läge. Hur ska jag tackla min oförutsägbara chef?

SVAR: Med en sådan person är det dessvärre du själv som får stå för stabiliteten. Det förutsätter också att du är säker på vad du vill åstadkomma och säga. Annars är risken stor att du dras med i destruktiva återvändsgränder, försätter dig i kamp och konflikt. Skriv upp några punkter som du vill framföra innan ni samtalar. Att träna avslappning, särskilt att andas med magen, kan också vara bra.

Storbritanniens legendariska premiärminister Margaret Thatcher tog fasta på tre råd när det gäller att framföra ett budskap:

1. Tala lugnt och medvetet (gå inte upp i falsett).
2. Ta upp max tre saker per samtal.
3. Sitt stadigt och lätt lutad tillbaka på stolen och ha fötterna väl förankrade i golvet.

Den som lyckas med det kan bidra till att samtalspartnern går ned i varv och medvetet eller oftast omedvetet följer ditt lugna sätt att agera.

 

4. FRÅGA: Jag har en kollega som blir mobbad och är kontorets skämt. Chefen verkar inte se det hela. Jag tycker stämningen är obehaglig. Hur ska jag berätta om mobbningen utan att anklaga chefen?

SVAR: Tala med din chef och beskriv hur du ser på saken. Ta gärna hjälp av en HR-person också. Berätta också att du tycker att stämning på arbetsplatsen blir dålig på grund av mobbningen. Fråga om ni tillsammans kan lägga upp en strategi för att komma till rätta med problemet.

 

5. FRÅGA: Min chef är så negativ. Ingen av oss anställda får någonsin höra att vi gör bra saker. Vi får bara kritik. Hur ska jag ta upp det här så att det blir konstruktivt för både mig och chefen?

SVAR: Se mitt svar på fråga 1. Använd dig av samma taktik och boka ett samtal där du ber om chefens synpunkter på dina insatser. Uppmana gärna dina kolleger att göra likadant. Dessutom skulle ni kanske ha nytta av en temadag eller konferens under ledning av en utomstående person. Syftet med en sådan aktivitet är att alla inklusive chefen får feedback på vad som är bra och vad som kan bli bättre.  I en bok ”Liten handbok för utbildare” har jag beskrivit detta närmare och även gett förslag på andra aktiviteter för att utveckla kommunikation och relationer.

 

Och så här gör du som chef för att samtalen ska bli bra

Öppenhet, tydlighet, ömsesidighet och respekt. I stort sett är det samma sak som gäller för att skapa bra kommunikation, vare sig du är chef eller underordnad.

Det menar Anders Engquist, leg. psykolog och filosofie doktor i pedagogik. Han har gjort en egen undersökning bland mellanchefer och bett dem att svara på vad som utmärker en bra chef. 

– Den viktigaste egenskapen var chefens sätt att vara och att ta varje medarbetare på allvar genom att visa intresse. Att då och då prata med varje medarbetarna enskilt och inte bara i grupp framstod som viktigt. Först i andra hand kom konkret sakkunnighet, skicklighet och effektivitet. Sättet att vara ansågs alltså viktigare än sakkunskap och konkret skicklighet i arbetet. Men naturligtvis måste en bra chef även ha de senare egenskaperna för att få auktoritet, säger Anders Engquist.

3 enkla och effektiva råd för bra kommunikation

  • Undvik svepande personomdömen.
  • Håll dig till konkreta prestationer.
  • Be medarbetaren beskriva och förklara: ”Hur tänkte du när … ” . Undvik att säga: ”Varför gör du så här?”, eftersom det kan uppfattas som anklagande och väcka en vilja att försvara sig.

 

Gertrud Dahlberg

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Chefer stressas av flexkontor: ”Som att stå på en scen”

Aktivitetsbaserade kontor pressar chefer i deras ledarskap. De får till exempel svårare att sköta personalärenden diskret. Det visar ny forskning från Umeå.
Elisabeth Brising, Ola Rennstam Publicerad 4 maj 2026, kl 06:01
Kontorsmiljö utan avskilda rum, med flera arbetsplatser nära varandra och personer som rör sig i lokalen.
Aktivitetsbaserade kontor förändrar ledarskapet för chefer utan fasta platser. I studien beskriver chefer hur synlighet, störningar och brist på avskildhet påverkar arbetsmiljön. Foto: Colourbox

Svenska forskare har studerat hur ledarskapet förändrades när 33 chefer började arbeta i aktivitetsbaserade kontor, utan fasta platser. Resultatet visar att de nya kontoren förändrar ledarskapet och kan skapa stress.

Anita Pettersson-Strömbäck
Anita Pettersson-Strömbäck. Foto: Umeå universitet

– Chefer riskerar att blotta känsliga ärenden och att bli störda hela tiden, säger Anita Pettersson-Strömbäck, lektor vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet och en av forskarna i studien. 

Öppna flexkontor gör chefens svåra samtal synliga

Många chefer hon studerat tycker att bristen på diskretion är ett stort problem. De kände att de ledde som ”på en scen” i det öppna flexkontoret.  

– Om chefen Julia behöver prata med Romeo om något konfidentiellt ärende syns det när chefen hämtar honom. Att bara stänga dörren om sig går inte längre, säger Anita Pettersson-Strömbäck. 

Strategierna: annan våning – eller jobba ikapp hemma

Synligheten i ett öppet landskap gör det också svårt att jobba med medarbetarärenden på datorn bredvid dem det gäller. För att lösa problemet hade cheferna olika strategier. Vissa gömde sig längst bort på ett annat våningsplan. Andra brukade jobba över hemma på kvällen.

– Då finns det en risk att det blir väldigt gränslöst arbete, säger Anita Pettersson-Strömbäck

Svårare stötta anställda med särskilda behov

Cheferna uttryckte att de hade fått svårare att stötta medarbetare med särskilt behov av mer avskildhet, eftersom de inte hade mandat att ordna enskilda rum. 

De berättade också om svårigheter att lyfta sina problem med sina överordnande.

Chefer pressas att vara lojala med beslut som skaver

– Man upplevde krav på att vara lojal med beslut från arbetsgivaren. De var tvungna att försvara ett organisatoriskt beslut som de egentligen inte stod för. Det blev ett skav och ett moraliskt dilemma. 

Vad behöver chefer få för stöd när de ska börja jobba aktivitetsbaserat?

– De måste kanske köpa konceptet, men de behöver få lyfta vad som inte blir bra utan att betraktas som illojala. Det är inte bara ett fastighetsprojekt. Du måste ha ett jättebra teknikstöd, digitala rutiner och prata spelregler. Man måste verkligen tänka sig för och stödja cheferna i det här. 

Forskaren: Egna platser i flexkontor är inget problem

De flesta på aktivitetsbaserade kontor hittar ”egna” platser och sitter gärna ihop med sina team. Det tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte är ett problem.

– Vi är sociala djur och vi behöver ha trygga, pålitliga relationer till andra. I de fall man inte sitter ihop finns det en risk att man känner mindre gemenskap.

Cheferna får jobba mer för gemenskapen

En del chefer ser till att ha incheckning varje måndag och utcheckning med fika varje fredag. 

På samma sätt som distansarbete kan flexkontor göra det knepigare som chef att se alla i gruppen. Det är svårare att upptäcka medarbetare som mår dåligt eller inte levererar. 

Samtidigt tycker Anita Pettersson-Strömbäck inte man ska döma ut metoden. Flexkontor behövs för att spara på resurser och stora kontorslandskap med fasta platser är ännu sämre för arbetsmiljön, enligt studier. 

Forskarna: Risker med flexkontor 

1. Svårare att sköta diskreta personalärenden. 

2. Risk att blotta konfidentiella uppgifter vid datorn. 

3. Hög risk att bli störd, svårare att göra uppgifter som kräver fokus. 

4. Svårt att hjälpa medarbetare med särskilt behov av eget rum. 

5. Risk för diskriminering av personer med särskilda behov vid rekryteringar – om miljön inte kan anpassas. 

6. Att ge vissa eget rum kan peka ut dem och skapa avundsjuka. 

7. Svårt att få gehör för utmaningar hos chefer högre upp. Upplevda krav på att av kostnadsskäl vara lojal uppåt och inte lyfta problem. 

8. Ökad stress om arbetet flyttar till hemmet och görs på övertid.

Källa: Anita Pettersson-Strömbäck och studien Navigating productivity dilemmas and conflicting loyalties in activity-based flexible offices - A qualitative study of managers' perspectives and coping strategies

ENKÄT: Har flexkontor lett till problem?


Mohsen Asgari, säljchef Simployer. 

– Jag är ett stort fan av öppna kontorsytor, det passar hybridarbete. Men jag önskar att vi hade fasta platser för då skulle mitt team kunna sitta tillsammans. Nu kan vi hamna på olika ställen i huset. Kommer man sent får man sitta med folk från andra avdelningar, vilket i och för sig också kan vara bra. Men för vissa uppgifter och funktioner vill man bygga gemenskap.

– Det största problemet är att man blir avbruten hela tiden, men man kan ju ta på sig hörlurar. Jag saknar inte eget rum. För 20 år sedan satt jag i en glasbox mitt på kontoret, det var en sorglig tillvaro.
 

Anna Lennmark, HR-ansvarig Great Place to Work. 

– Jag trivs väldigt bra med aktivitetsbaserat. Vissa dagar blir det fullt på kontoret och då kan man sätta sig på andra ställen i huset. Det finns tysta zoner och ska jag som chef ha ett känsligt samtal bokar jag ett rum.

– När någon verkligen måste fokusera på en uppgift jobbar den oftast hemifrån. Men vårt företag är inriktat på arbetsplatskultur och ibland man måste ju ses också.

– Förr, med egna platser i öppet landskap, kunde man sätta sin prägel på skrivbordet med foton, det kan jag sakna. Men fördelarna överväger.
 
 

Stefan Fredriksonaffärsområdeschef HR-Nytt. 

– Konceptet är bra, men det blir lätt att alla sätter sig på samma plats ändå. Ibland skulle jag vilja röra om lite i grytan. Samtidigt är jag själv kluven – 60 procent av min arbetstid önskar jag att jag hade en fast plats och alltid kunde ha mina saker framme och inte behöva ta in och ut dem varje dag. Men det beror lite på arbetsuppgifterna.

– Som jag ser det behöver man sitta ihop med dem man jobbar med för att komma framåt i projekt.