Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här saknar ingen chefen

På Centiro, som utsetts till en av Sveriges bästa arbetsplatser, finns inga chefer som pekar med hela handen. Här jobbar man i stället i team och låter alla göra sina röster hörda.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Målet är att alla ska kunna prata med och lita på varandra, säger Centiros grundare, Niklas Hedin. Anna-Lena Lundqvist

Redan när Niklas Hedin startade Centiro 1998 var målet att det skulle vara det bästa företaget för både medarbetare och kunder. I dag har man kommit en bit på väg. I sju år i rad har Centiro korats till en av Sveriges bästa arbetsplatser – av sina egna medarbetare.

Företaget, som sysslar med logistik och e-handelssystem, tillhör de mest expansiva. För tillfället växer man med mellan 30 och 40 procent per år. Det syns om inte annat på huset man sitter i – fem år efter inflytt är man i färd med att bygga ut, framsidan är belamrad med byggställningar.

Vi vill skapa ett företag där man litar på varandra.

Antalet anställda i Sverige närmar sig 130 och Centiro finns också på plats i England, USA och Indien. Bland kunderna finns svenska företag som Nelly, Netonnet, Kjell&Company, och flera internationella jättar.

Hur bär man sig då åt för att bli både framgångsrik och populär bland medarbetarna? En stor del av förklaringen ligger i hur man valt att organisera arbetet, menar Niklas Hedin, som är både huvudägare och vd.
– Det vi försöker skapa är en organisation där en person inte kan bestämma ensam ­­– vi vill ha en organisation där alla kan prata med alla, ett företag där man litar på varandra, säger han.

Centiro är uppbyggt kring team på upp till åtta medlemmar. Varje team fungerar som ett eget litet företag, med sina egna kunder. Inom teamet finns ingen ledare, allas åsikter är lika mycket värda. Teamet har fria tyglar, det viktiga är att man löser sin uppgift i tid, inte hur man gör det.

Tidigare fanns en ledare i varje team, men den funktionen som togs bort eftersom alltför mycket av ansvaret hamnade hos den personen. I dag löser teamet problem tillsammans, och skulle det ändå låsa sig finns det en så kallad delivery manager, dm, att vända sig till. På några plan fungerar dm som en typisk mellanchef, håller lönesamtal och representerar arbetsgivaren. I övrigt är han eller hon coach och problemlösare.

Medarbetarna ska kunna släppa loss och fokusera på sina uppgifter. Grunden för kreativiteten ligger i tryggheten. På Centiro finns ingen ”blame culture”, som Niklas Hedin uttrycker det.

– Det är stora skillnader gentemot ett klassiskt chefskap. En chef delar ut order, dm:s uppgift är att motivera och skapa innovationskraft, och utgår alltid från vad medarbetarna behöver, säger Niklas Hedin.

Det var svårt i början, det fanns ingen att gå till.

För nyanställda kan det ibland bli något av en kulturkrock. Jeanette Johansson, som anställdes för två år sedan och i dag jobbar som databasadministratör, upplevde det som en stor omställning.

– Det var svårt i början, det fanns ju ingen chef att gå till när det strulade. Nu tycker jag att det är jätteskönt, man behöver inte gå längre upp i organisationen för att få klartecken för saker och ting.

Hon har ett tydligt minne från första dagen på företaget:
– Alla hejade på mig, i en del andra organisationer brukar folk titta ned i golvet i stället.

Johan Fransson som är applikationsspecialist instämmer i att det är en speciell kultur på företaget.
– Vi har väldigt fria händer, friheten är häftig. Men jag tror inte att det passar alla. Vissa tycker om att styras, att någon säger åt dem att gå hem på kvällen.

Själv sökte han sig till Centiro just eftersom han kände till den platta organisationen.
– Jag skulle ha väldigt svårt att gå tillbaka till ett annat sätt att jobba på. Ger man människor ansvar presterar de väldigt mycket.

Nominerad till årets chef.

En annan applikationsspecialist, Eric Berglund, jämför med sina tidigare jobb i livet, bland annat arbetade han på ett lager i fem år.
– Ibland kunde jag redan på söndagsmorgonen känna att det var jobbigt att helgen snart var slut. Nu kan jag tvärtom längta efter att gå till jobbet. Jag tycker att det är fantastiskt roligt och utvecklande!

Uppenbarligen trivs personalen, men är det chefslöst? Nja, är väl svaret. Visserligen har Centiro en ledningshierarki, men det är mest för att somliga kunder kräver det, enligt Niklas Hedin. Samtidigt erkänner han att vara vd betyder att man kan tvingas ta ett extra ansvar.

Och uppenbarligen har inte alla förstått det där med chefslöshet: Niklas Hedin var en av de nominerade till utmärkelsen Årets Chef i år.
– Jag förstår att jag får ta den rollen ibland, speciellt nu när vi växer så mycket. Men man får tänka på att det tas hundratals, kanske tusentals, beslut i organisationen varje dag utan mig.

Tror du att er verksamhet skulle klara sig utan en chef?

Mer ansvarstagande och mer engagerade - men också mer osäkra och otrygga. Det skulle vi bli om vi inte hade några chefer, enligt en undersökning som Kollega låtit Novus göra.

Svarsalternativet ”mer ansvarstagande” dominerar stort. 45 procent av samtliga svarande har valt detta alternativ. Lite längre ned på listan följer även svaren mer flexibel, mer kreativ och mer effektiv.

Vilka är då chefens viktigaste funktioner? Oavsett om man är chef eller medarbetare är svaret entydigt: att motivera och utveckla medarbetarna. Det ses som viktigare än att överblicka verksamheten, leda och fördela arbetet, ta ansvar och värna god arbetsmiljö.

I undersökningen som genomfördes i juni deltog 1 135 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.