Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här saknar ingen chefen

På Centiro, som utsetts till en av Sveriges bästa arbetsplatser, finns inga chefer som pekar med hela handen. Här jobbar man i stället i team och låter alla göra sina röster hörda.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Målet är att alla ska kunna prata med och lita på varandra, säger Centiros grundare, Niklas Hedin. Anna-Lena Lundqvist

Redan när Niklas Hedin startade Centiro 1998 var målet att det skulle vara det bästa företaget för både medarbetare och kunder. I dag har man kommit en bit på väg. I sju år i rad har Centiro korats till en av Sveriges bästa arbetsplatser – av sina egna medarbetare.

Företaget, som sysslar med logistik och e-handelssystem, tillhör de mest expansiva. För tillfället växer man med mellan 30 och 40 procent per år. Det syns om inte annat på huset man sitter i – fem år efter inflytt är man i färd med att bygga ut, framsidan är belamrad med byggställningar.

Vi vill skapa ett företag där man litar på varandra.

Antalet anställda i Sverige närmar sig 130 och Centiro finns också på plats i England, USA och Indien. Bland kunderna finns svenska företag som Nelly, Netonnet, Kjell&Company, och flera internationella jättar.

Hur bär man sig då åt för att bli både framgångsrik och populär bland medarbetarna? En stor del av förklaringen ligger i hur man valt att organisera arbetet, menar Niklas Hedin, som är både huvudägare och vd.
– Det vi försöker skapa är en organisation där en person inte kan bestämma ensam ­­– vi vill ha en organisation där alla kan prata med alla, ett företag där man litar på varandra, säger han.

Centiro är uppbyggt kring team på upp till åtta medlemmar. Varje team fungerar som ett eget litet företag, med sina egna kunder. Inom teamet finns ingen ledare, allas åsikter är lika mycket värda. Teamet har fria tyglar, det viktiga är att man löser sin uppgift i tid, inte hur man gör det.

Tidigare fanns en ledare i varje team, men den funktionen som togs bort eftersom alltför mycket av ansvaret hamnade hos den personen. I dag löser teamet problem tillsammans, och skulle det ändå låsa sig finns det en så kallad delivery manager, dm, att vända sig till. På några plan fungerar dm som en typisk mellanchef, håller lönesamtal och representerar arbetsgivaren. I övrigt är han eller hon coach och problemlösare.

Medarbetarna ska kunna släppa loss och fokusera på sina uppgifter. Grunden för kreativiteten ligger i tryggheten. På Centiro finns ingen ”blame culture”, som Niklas Hedin uttrycker det.

– Det är stora skillnader gentemot ett klassiskt chefskap. En chef delar ut order, dm:s uppgift är att motivera och skapa innovationskraft, och utgår alltid från vad medarbetarna behöver, säger Niklas Hedin.

Det var svårt i början, det fanns ingen att gå till.

För nyanställda kan det ibland bli något av en kulturkrock. Jeanette Johansson, som anställdes för två år sedan och i dag jobbar som databasadministratör, upplevde det som en stor omställning.

– Det var svårt i början, det fanns ju ingen chef att gå till när det strulade. Nu tycker jag att det är jätteskönt, man behöver inte gå längre upp i organisationen för att få klartecken för saker och ting.

Hon har ett tydligt minne från första dagen på företaget:
– Alla hejade på mig, i en del andra organisationer brukar folk titta ned i golvet i stället.

Johan Fransson som är applikationsspecialist instämmer i att det är en speciell kultur på företaget.
– Vi har väldigt fria händer, friheten är häftig. Men jag tror inte att det passar alla. Vissa tycker om att styras, att någon säger åt dem att gå hem på kvällen.

Själv sökte han sig till Centiro just eftersom han kände till den platta organisationen.
– Jag skulle ha väldigt svårt att gå tillbaka till ett annat sätt att jobba på. Ger man människor ansvar presterar de väldigt mycket.

Nominerad till årets chef.

En annan applikationsspecialist, Eric Berglund, jämför med sina tidigare jobb i livet, bland annat arbetade han på ett lager i fem år.
– Ibland kunde jag redan på söndagsmorgonen känna att det var jobbigt att helgen snart var slut. Nu kan jag tvärtom längta efter att gå till jobbet. Jag tycker att det är fantastiskt roligt och utvecklande!

Uppenbarligen trivs personalen, men är det chefslöst? Nja, är väl svaret. Visserligen har Centiro en ledningshierarki, men det är mest för att somliga kunder kräver det, enligt Niklas Hedin. Samtidigt erkänner han att vara vd betyder att man kan tvingas ta ett extra ansvar.

Och uppenbarligen har inte alla förstått det där med chefslöshet: Niklas Hedin var en av de nominerade till utmärkelsen Årets Chef i år.
– Jag förstår att jag får ta den rollen ibland, speciellt nu när vi växer så mycket. Men man får tänka på att det tas hundratals, kanske tusentals, beslut i organisationen varje dag utan mig.

Tror du att er verksamhet skulle klara sig utan en chef?

Mer ansvarstagande och mer engagerade - men också mer osäkra och otrygga. Det skulle vi bli om vi inte hade några chefer, enligt en undersökning som Kollega låtit Novus göra.

Svarsalternativet ”mer ansvarstagande” dominerar stort. 45 procent av samtliga svarande har valt detta alternativ. Lite längre ned på listan följer även svaren mer flexibel, mer kreativ och mer effektiv.

Vilka är då chefens viktigaste funktioner? Oavsett om man är chef eller medarbetare är svaret entydigt: att motivera och utveckla medarbetarna. Det ses som viktigare än att överblicka verksamheten, leda och fördela arbetet, ta ansvar och värna god arbetsmiljö.

I undersökningen som genomfördes i juni deltog 1 135 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.