Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här saknar ingen chefen

På Centiro, som utsetts till en av Sveriges bästa arbetsplatser, finns inga chefer som pekar med hela handen. Här jobbar man i stället i team och låter alla göra sina röster hörda.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Målet är att alla ska kunna prata med och lita på varandra, säger Centiros grundare, Niklas Hedin. Anna-Lena Lundqvist

Redan när Niklas Hedin startade Centiro 1998 var målet att det skulle vara det bästa företaget för både medarbetare och kunder. I dag har man kommit en bit på väg. I sju år i rad har Centiro korats till en av Sveriges bästa arbetsplatser – av sina egna medarbetare.

Företaget, som sysslar med logistik och e-handelssystem, tillhör de mest expansiva. För tillfället växer man med mellan 30 och 40 procent per år. Det syns om inte annat på huset man sitter i – fem år efter inflytt är man i färd med att bygga ut, framsidan är belamrad med byggställningar.

Vi vill skapa ett företag där man litar på varandra.

Antalet anställda i Sverige närmar sig 130 och Centiro finns också på plats i England, USA och Indien. Bland kunderna finns svenska företag som Nelly, Netonnet, Kjell&Company, och flera internationella jättar.

Hur bär man sig då åt för att bli både framgångsrik och populär bland medarbetarna? En stor del av förklaringen ligger i hur man valt att organisera arbetet, menar Niklas Hedin, som är både huvudägare och vd.
– Det vi försöker skapa är en organisation där en person inte kan bestämma ensam ­­– vi vill ha en organisation där alla kan prata med alla, ett företag där man litar på varandra, säger han.

Centiro är uppbyggt kring team på upp till åtta medlemmar. Varje team fungerar som ett eget litet företag, med sina egna kunder. Inom teamet finns ingen ledare, allas åsikter är lika mycket värda. Teamet har fria tyglar, det viktiga är att man löser sin uppgift i tid, inte hur man gör det.

Tidigare fanns en ledare i varje team, men den funktionen som togs bort eftersom alltför mycket av ansvaret hamnade hos den personen. I dag löser teamet problem tillsammans, och skulle det ändå låsa sig finns det en så kallad delivery manager, dm, att vända sig till. På några plan fungerar dm som en typisk mellanchef, håller lönesamtal och representerar arbetsgivaren. I övrigt är han eller hon coach och problemlösare.

Medarbetarna ska kunna släppa loss och fokusera på sina uppgifter. Grunden för kreativiteten ligger i tryggheten. På Centiro finns ingen ”blame culture”, som Niklas Hedin uttrycker det.

– Det är stora skillnader gentemot ett klassiskt chefskap. En chef delar ut order, dm:s uppgift är att motivera och skapa innovationskraft, och utgår alltid från vad medarbetarna behöver, säger Niklas Hedin.

Det var svårt i början, det fanns ingen att gå till.

För nyanställda kan det ibland bli något av en kulturkrock. Jeanette Johansson, som anställdes för två år sedan och i dag jobbar som databasadministratör, upplevde det som en stor omställning.

– Det var svårt i början, det fanns ju ingen chef att gå till när det strulade. Nu tycker jag att det är jätteskönt, man behöver inte gå längre upp i organisationen för att få klartecken för saker och ting.

Hon har ett tydligt minne från första dagen på företaget:
– Alla hejade på mig, i en del andra organisationer brukar folk titta ned i golvet i stället.

Johan Fransson som är applikationsspecialist instämmer i att det är en speciell kultur på företaget.
– Vi har väldigt fria händer, friheten är häftig. Men jag tror inte att det passar alla. Vissa tycker om att styras, att någon säger åt dem att gå hem på kvällen.

Själv sökte han sig till Centiro just eftersom han kände till den platta organisationen.
– Jag skulle ha väldigt svårt att gå tillbaka till ett annat sätt att jobba på. Ger man människor ansvar presterar de väldigt mycket.

Nominerad till årets chef.

En annan applikationsspecialist, Eric Berglund, jämför med sina tidigare jobb i livet, bland annat arbetade han på ett lager i fem år.
– Ibland kunde jag redan på söndagsmorgonen känna att det var jobbigt att helgen snart var slut. Nu kan jag tvärtom längta efter att gå till jobbet. Jag tycker att det är fantastiskt roligt och utvecklande!

Uppenbarligen trivs personalen, men är det chefslöst? Nja, är väl svaret. Visserligen har Centiro en ledningshierarki, men det är mest för att somliga kunder kräver det, enligt Niklas Hedin. Samtidigt erkänner han att vara vd betyder att man kan tvingas ta ett extra ansvar.

Och uppenbarligen har inte alla förstått det där med chefslöshet: Niklas Hedin var en av de nominerade till utmärkelsen Årets Chef i år.
– Jag förstår att jag får ta den rollen ibland, speciellt nu när vi växer så mycket. Men man får tänka på att det tas hundratals, kanske tusentals, beslut i organisationen varje dag utan mig.

Tror du att er verksamhet skulle klara sig utan en chef?

Mer ansvarstagande och mer engagerade - men också mer osäkra och otrygga. Det skulle vi bli om vi inte hade några chefer, enligt en undersökning som Kollega låtit Novus göra.

Svarsalternativet ”mer ansvarstagande” dominerar stort. 45 procent av samtliga svarande har valt detta alternativ. Lite längre ned på listan följer även svaren mer flexibel, mer kreativ och mer effektiv.

Vilka är då chefens viktigaste funktioner? Oavsett om man är chef eller medarbetare är svaret entydigt: att motivera och utveckla medarbetarna. Det ses som viktigare än att överblicka verksamheten, leda och fördela arbetet, ta ansvar och värna god arbetsmiljö.

I undersökningen som genomfördes i juni deltog 1 135 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.