Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Här saknar ingen chefen

På Centiro, som utsetts till en av Sveriges bästa arbetsplatser, finns inga chefer som pekar med hela handen. Här jobbar man i stället i team och låter alla göra sina röster hörda.
Niklas Hallstedt Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Målet är att alla ska kunna prata med och lita på varandra, säger Centiros grundare, Niklas Hedin. Anna-Lena Lundqvist

Redan när Niklas Hedin startade Centiro 1998 var målet att det skulle vara det bästa företaget för både medarbetare och kunder. I dag har man kommit en bit på väg. I sju år i rad har Centiro korats till en av Sveriges bästa arbetsplatser – av sina egna medarbetare.

Företaget, som sysslar med logistik och e-handelssystem, tillhör de mest expansiva. För tillfället växer man med mellan 30 och 40 procent per år. Det syns om inte annat på huset man sitter i – fem år efter inflytt är man i färd med att bygga ut, framsidan är belamrad med byggställningar.

Vi vill skapa ett företag där man litar på varandra.

Antalet anställda i Sverige närmar sig 130 och Centiro finns också på plats i England, USA och Indien. Bland kunderna finns svenska företag som Nelly, Netonnet, Kjell&Company, och flera internationella jättar.

Hur bär man sig då åt för att bli både framgångsrik och populär bland medarbetarna? En stor del av förklaringen ligger i hur man valt att organisera arbetet, menar Niklas Hedin, som är både huvudägare och vd.
– Det vi försöker skapa är en organisation där en person inte kan bestämma ensam ­­– vi vill ha en organisation där alla kan prata med alla, ett företag där man litar på varandra, säger han.

Centiro är uppbyggt kring team på upp till åtta medlemmar. Varje team fungerar som ett eget litet företag, med sina egna kunder. Inom teamet finns ingen ledare, allas åsikter är lika mycket värda. Teamet har fria tyglar, det viktiga är att man löser sin uppgift i tid, inte hur man gör det.

Tidigare fanns en ledare i varje team, men den funktionen som togs bort eftersom alltför mycket av ansvaret hamnade hos den personen. I dag löser teamet problem tillsammans, och skulle det ändå låsa sig finns det en så kallad delivery manager, dm, att vända sig till. På några plan fungerar dm som en typisk mellanchef, håller lönesamtal och representerar arbetsgivaren. I övrigt är han eller hon coach och problemlösare.

Medarbetarna ska kunna släppa loss och fokusera på sina uppgifter. Grunden för kreativiteten ligger i tryggheten. På Centiro finns ingen ”blame culture”, som Niklas Hedin uttrycker det.

– Det är stora skillnader gentemot ett klassiskt chefskap. En chef delar ut order, dm:s uppgift är att motivera och skapa innovationskraft, och utgår alltid från vad medarbetarna behöver, säger Niklas Hedin.

Det var svårt i början, det fanns ingen att gå till.

För nyanställda kan det ibland bli något av en kulturkrock. Jeanette Johansson, som anställdes för två år sedan och i dag jobbar som databasadministratör, upplevde det som en stor omställning.

– Det var svårt i början, det fanns ju ingen chef att gå till när det strulade. Nu tycker jag att det är jätteskönt, man behöver inte gå längre upp i organisationen för att få klartecken för saker och ting.

Hon har ett tydligt minne från första dagen på företaget:
– Alla hejade på mig, i en del andra organisationer brukar folk titta ned i golvet i stället.

Johan Fransson som är applikationsspecialist instämmer i att det är en speciell kultur på företaget.
– Vi har väldigt fria händer, friheten är häftig. Men jag tror inte att det passar alla. Vissa tycker om att styras, att någon säger åt dem att gå hem på kvällen.

Själv sökte han sig till Centiro just eftersom han kände till den platta organisationen.
– Jag skulle ha väldigt svårt att gå tillbaka till ett annat sätt att jobba på. Ger man människor ansvar presterar de väldigt mycket.

Nominerad till årets chef.

En annan applikationsspecialist, Eric Berglund, jämför med sina tidigare jobb i livet, bland annat arbetade han på ett lager i fem år.
– Ibland kunde jag redan på söndagsmorgonen känna att det var jobbigt att helgen snart var slut. Nu kan jag tvärtom längta efter att gå till jobbet. Jag tycker att det är fantastiskt roligt och utvecklande!

Uppenbarligen trivs personalen, men är det chefslöst? Nja, är väl svaret. Visserligen har Centiro en ledningshierarki, men det är mest för att somliga kunder kräver det, enligt Niklas Hedin. Samtidigt erkänner han att vara vd betyder att man kan tvingas ta ett extra ansvar.

Och uppenbarligen har inte alla förstått det där med chefslöshet: Niklas Hedin var en av de nominerade till utmärkelsen Årets Chef i år.
– Jag förstår att jag får ta den rollen ibland, speciellt nu när vi växer så mycket. Men man får tänka på att det tas hundratals, kanske tusentals, beslut i organisationen varje dag utan mig.

Tror du att er verksamhet skulle klara sig utan en chef?

Mer ansvarstagande och mer engagerade - men också mer osäkra och otrygga. Det skulle vi bli om vi inte hade några chefer, enligt en undersökning som Kollega låtit Novus göra.

Svarsalternativet ”mer ansvarstagande” dominerar stort. 45 procent av samtliga svarande har valt detta alternativ. Lite längre ned på listan följer även svaren mer flexibel, mer kreativ och mer effektiv.

Vilka är då chefens viktigaste funktioner? Oavsett om man är chef eller medarbetare är svaret entydigt: att motivera och utveckla medarbetarna. Det ses som viktigare än att överblicka verksamheten, leda och fördela arbetet, ta ansvar och värna god arbetsmiljö.

I undersökningen som genomfördes i juni deltog 1 135 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Mellanchefen – arbetsplatsens kameleont

Mellanchefen ska vara lojal mot ledningen och samtidigt stå på god fot med medarbetarna. Att ständigt växla mellan olika roller gör positionen till jobbets kameleont, vilket skapar både stress och en känsla av otillräcklighet.
Lina Björk Publicerad 3 december 2025, kl 06:02
kameleont
Likt en kameleont kan mellanchefen behöva navigera i olika sätt att bete sig beroende på vem den pratar med. Foto: Colourbox

Kameleonter kan, nästan som en superkraft, ändra färg beroende på vilken omgivning den befinner sig. Och visst har de en likhet med mellanchefer, menar Daniel Tyskbo, som forskat kring deras roll på arbetsplatsen. 

Daniel Tyskbo
Foto: Malin Tengblad

– Mellanchefer är intressanta eftersom de ofta befinner sig i ett slags ingenmansland i organisationen. De är varken ”på golvet” eller i högsta ledningen, utan ska balansera lojaliteter åt båda håll – uppåt och nedåt. De förväntas vara tydliga chefer och samtidigt lyhörda medmänniskor. Det skapar en situation där de får ta ansvar men inte alltid har mandat att påverka, vilket bidrar till en särskilt komplex arbetsmiljö, säger han.

Mellanchefen är klämd likt en hamburgare mellan två bröd. Det kan i värsta fall leda till att man behöver agera i strid mot sina värderingar. Vid en nedskärning kan arbetsgivaren exempelvis har valt ett spår som drabbar verksamheten hårt, samtidigt som du som chef har kämpat för ett annat alternativ. I det fallet kan det vara tufft att gå tillbaka till gruppen med det beskedet, samtidigt som du ska vara språkrör för beslutet.

Mycket att säga till om och stort ansvar

Mellanchefen Kalle Löfqvist har Ikea som arbetsgivare och har skrivit en roman med den dramatiska titeln ”Mellanchefens hämnd”. Boken handlar om mellanchefen Veronica som efter många år på samma arbetsplats känner att hon hamnat i kläm – i ett vakuum mellan sina medarbetare och ledningen.

Detta är dock inget Kalle upplever på sin arbetsplats. Däremot känner han igen sig i att ibland vara verktyget som utför något arbetsgivaren har bestämt. Och att veta mer än han kan berätta. 

Mellanchef är en spännande titel då du har mycket att säga till om samtidigt som du har mycket ansvar. Det är en stor uppgift att vara lagom detaljerad vid förändringar. Du vill inte hålla de anställda ovetandes om vad som är på gång, men samtidigt inte skapa oro i onödan. Där handlar det mycket om hur man kommunicerar om beslut och sedan föregå med gott exempel, säger han. 

Kalle Löfqvist
Mellanchefen Kalle Löfqvist på Ikea tycker att det är en utmaning att vara lagom detaljerad vid förändringar. Foto: Sebastian Borg

Kompis och befälhavare

I sin forskning har Daniel Tyskbo identifierat två stora utmaningar för mellanchefer. Den första är ”ledare–följare-pendlingen” där de både ska leda sina medarbetare och följa sina egna chefer. Den andra är växlingen mellan att vara ”kompisen” som skapar relationer och ”befälhavaren” som fattar beslut. 

Att hela tiden byta mellan rollerna riskerar att skapa osäkerhet kring identiteten som chef. Precis som kameleonten anpassar sig efter sin omgivning, tvingas mellanchefer ständigt ändra språk, stil, ledarskap – beroende på vem de talar med. Det är en kompetens, men det kan också bli en belastning om man inte får stöd i att hantera det.

Den här typen av beteende kan leda till en känsla av otillräcklighet. Många mellanchefer uttrycker att de aldrig riktigt känner att de räcker till – inte för ledningen, inte för medarbetarna och ibland inte ens för sig själva. Det här kan i förlängningen påverka både motivation, psykisk hälsa och lojalitet till yrkesrollen.

53 %

... av yngre mellanchefer globalt upplever dagligen måttlig till hög stress på jobbet, visar en rapport från Manpowergroup.

Lösningen på problemet är mer komplext än ledarskapsutbildningar menar Daniel Tyskbo. Ett första steg är i stället att synliggöra de spänningar som mellanchefer lever med varje dag och prata öppet om vad som förväntas av rollen. 

Ett enkelt sätt kan vara att ”nu pratar jag som chef, nu pratar jag som din kollega” för att skilja på hattarna. På det sättet minskar risken att hamna i en otydlig mittenzon.

Kalle Löfqvist håller med. 

Det är viktigt att inte förlora sig själv i rollen. Det finns ingen anledning att förställa sig. Jag brukar tänka på en rimlig mittenväg: det är inte viktigt att bli kompis med alla, men att stå för en värdegrund och ryggrad som är empatisk.  

Han trycker också på att som chef inte dras med i de känslostormar som kan uppstå vid förändringar. 

Även om det är svårt så försöker jag alltid försöka bygga upp en känsla av positiv rörelse i förändringar. Att själv hamna i gnäll och missnöje tillsammans med en arbetsgrupp, kommer bara att förlänga problemen, säger Kalle Löfqvist.

 

Mänskliga stödet viktigast för mellanchefen

En annan viktig punkt är, enligt forskningen, att hitta ett förhållningssätt till sina egna gränser. Att acceptera att du inte kommer att göra alla nöjda – och att våga kommunicera både uppåt och neråt om vad som fungerar och inte fungerar.

Det som underlättar är ett situationsanpassat ledarskap där man kan växla mellan närhet och tydlighet. Att kunna vara empatisk utan att ge avkall på sitt uppdrag. Men det kräver också reflektion och forum där mellanchefer kan prata om dilemman med andra i samma roll – inte för att hitta rätt svar, utan för att känna igen sig och normalisera det som annars lätt känns som ett personligt misslyckande.

12 %

... av mellanchefer har upplevt mobbning på arbetsplatsen, enligt en undersökning från Linköpings universitet.

Verktyg som kan underlätta är exempelvis chefsforum, kollegial handledning och tydliga mandatbeskrivningar, där det blir tydligt vad som förväntas av dig som chef. Men enligt Daniel Tyskbo är det viktigaste stödet det mänskliga – att inte känna sig ensam. 

Det går inte att underskatta trösten i att mötas och inse att andra brottas med samma frågor, och att få ett erkännande för den komplexa roll man har. Från ledningens sida behövs realistiska förväntningar, från kollegor behövs ömsesidigt stöd, säger han.

KÄNNER DU DIG KLÄMD?

Louise Berntorp, MARKNADSCHEF HBS NORDIC, MALMÖ.

Louise Berntorp

– Jag har varit mellanchef på många arbetsplatser. Där jag har haft ledningens öra har jag kunnat bolla frågor, fatta beslut och haft mandat att utföra dem.

– Men jag har även erfarenhet av företag där ledningen inte stöttat, där jag inte haft mandat och inte blivit lyssnad på. Det blir komplicerat då du inte kan säga det till din arbetsgrupp. Då har det varit bra att prata med andra mellanchefer. I dag har jag ena foten i teamet och andra i ledningsgruppen, vilket jag stormtrivs med.
 

Philip Carlson, KONSULTCHEF INVENCON, KARLSTAD.

Philip Carlson

– Det är en dynamisk roll. Jag får påverka och genomföra strategiska beslut. Det kräver flexibilitet och förmågan att snabbt kunna anpassa sig. Det är utmanande – men också precis det som gör jobbet så givande.

– Uppgiften är att översätta våra uppdrag till något som känns meningsfullt och inspirerande för varje ingenjör – så att de inspireras och har roligt. Samtidigt får jag påverka samtal med ledningen om hur vi skapar trivsel, och engagemang, vilket på sikt leder till bra resultat.
 

Martin Popovac, GRUPPCHEF WSP SVERIGE, UMEÅ.

Martin Popovac

– De utmaningar jag ser i rollen som mellanchef är att hela tiden behöva anpassa sitt ledarskap och sitt arbetssätt efter vad den högre ledningen beslutar och vad omvärlden har för önskemål, behov och krav. Du kommer att behöva vara budbärare för beslut som påverkar arbetsgruppen positivt, men även för beslut som påverkar negativt.

– Det innebär också att du måste – förutom att hantera dina egna dagliga arbetsuppgifter i uppdrag och projekt – jonglera personalfrågor, medarbetarutveckling, coachning, anbudsarbete, sälj och samordning och samtidigt hitta en riktigt bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är krävande, men också väldigt utvecklande.
 

Johan Duvander, SERVICE SALES & DELIVERY MANAGER, MTS SYSTEMS CORPORATION, GÖTEBORG.

Johan Duvander

– Jag jobbar i ett globalt företag och den största utmaningen är att översätta arbetsgivarens globala vision till något som berör oss lokalt. Att förklara hur stora strategier och mål rör oss. Det gör jag genom att paketera om information och hitta saker i målen som är relaterande.

– Sedan har jag privilegiet att ha kollegor i Europa som har samma titel som jag, så där finns stöd att hämta.