Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Ge nya medarbetare en bra start

Nyanställda som får en bra introduktion blir snabbt effektiva och engagerade. Men allt hänger inte på chefen – även den som är ny har ett ansvar för att starten blir lyckad.
Publicerad 23 februari 2017, kl 09:39
Man håller i sladdtrassel.
Se till att allt praktiskt finns på plats och fungerar när den nyanställda börjar. Trassel stjäl tid och ger ett oproffsigt intryck. Foto: Getty Images

Alla har vi varit nya på jobbet – irrat runt för att hitta rätt i lokalerna, brottats med ny teknik, haft en massa frågor och känt oss allmänt förvirrade. Se till att det inte händer din nya medarbetare. (Ett råd som även gäller tillfällig personal.)

I dag har arbetsgivare dessutom skyldighet att introducera nyanställda, enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Särskilt viktigt är det för unga utan tidigare arbetslivserfarenhet.

Det är också slöseri med tid och resurser för både företag och kollegor att inte ge en ny medarbetare en bra start. Första intrycket kan dessutom vara avgörande för om en person kommer att stanna kvar och trivas eller söka sig vidare.

Med andra ord finns det all anledning att lägga lite extra krut och omtanke på att den nyanställda arbetskamraten snabbt och smidigt kommer in i jobbet.

Vad ska du då tänka på som chef? Förutom självklarheter som att visa runt i lokalerna, att presentera den nya personen och berätta om kommande arbetsuppgifter kan det vara värt att tänka i lite nya banor.

Ledarskapsutvecklaren Karin Tenelius vänder på invanda perspektiv genom att lägga ett tydligare ansvar på den nya medarbetaren och inte ”bli alltför omhändertagande”.

– Be den nyanställda att själv identifiera sina behov. Vad behöver den veta, vilken information är han eller hon mest betjänt av? Den nya medarbetaren är kapabel att ta hand om sig själv, förtydligar Karin Tenelius, som också är vd för konsultföretaget Tuff Ledarskapsträning.

Karin Tenelius ledstjärna är medarbetaransvar och att låta alla i arbetsgruppen bli involverade. Hon rekommenderar att börja med en personlig presentation av personerna i teamet och därigenom dessutom visa en del av företagskulturen.

– Ett bra sätt kan vara att samla arbetsgruppen och låta alla presentera sig, men inte bara med namn och titel. Det ger ofta mer om alla i stället exempelvis berättar om sina styrkor och svagheter. Eller intressen. Då skapas en lite mer öppen, personlig och prestigelös stämning som sätter ribban. Något som gör att den nya medarbetaren slappnar av, vågar visa sig själv och fort blir en del av gruppen, säger Karin Tenelius.

Hon framhåller också vikten av att den nyanställda snabbt får mandat att bidra till arbetet med sina unika erfarenheter, tankar och idéer.

– Många gånger håller en ny person låg profil, lyssnar in och väntar på att bli varm i kläderna. Risken är då att den nyanställda bara halkar in och anpassar sig till den befintliga kulturen. Om man i stället uppmuntras att ta plats redan från början kan det innebära en chans till utveckling för alla parter, säger Karin Tenelius.

Ofta kan det kännas som en knepig avvägning att berätta om eventuella svårigheter på arbetsplatsen. Kanske är det bättre att hålla tyst och låta den nyanställda själv upptäcka eventuell dålig stämning och konflikter?

Samla gruppen och låt alla presentera sig, men inte bara med namn och titel

Absolut inte, menar Karin Tenelius. Hon förespråkar en öppen kommunikation i alla lägen.

– Däremot är det bra att utelämna alla turer och detaljer när du berättar om eventuella fallgropar. Lägg det inte heller på personnivå. Utgå i stället från nuläget och gruppen. Säg exempelvis saker som: ”Vi har nyligen genomgått en omorganisation och har lite slitningar just nu” eller ”I nuläget är gruppen lite skör”.

Hon menar också att det kan vara ett gyllene tillfälle att få den nya medarbetaren att känna sig delaktig och att få gruppen mer öppen.

– Då kan du kanske säga något i stil med: ”Du kanske kan se saker ur andra synvinklar och få oss att bli mer klarsynta”, föreslår hon.

I den bästa av världar finns korta och koncisa styrdokument om arbetsuppgifter, etiska regler och handlingsplaner. Något som underlättar för både dig själv och den nyanställda att snabbt komma in i jobbet.

– Självklart ska du lotsa genom viktiga punkter och berätta om visioner. Men när informationen är dokumenterad är det också upp till den anställda att sätta sig in i uppgifterna. Har du inga styrdokument är det hög tid för dig som chef att åtgärda det, menar Karin Tenelius.

Gertrud Dahlberg

SUPERTIPS FÖR EN BRA INTRODUKTION

1. Ge din nya medarbetare mandat att ta plats i gruppen med en gång. Uppmuntra till att komma med synpunkter, idéer och dela med sig av sina erfarenheter.

2. Lägg ansvaret på den nya personen. Fråga vilken information den behöver. Stäm av regelbundet. Boka in en tid efter några veckor, gärna med hela teamet och ta de frågor som uppstått.

3. Involvera hela teamet i introduktionen. Gör en personlig introduktion och låt alla presentera sig personligt genom att berätta om sitt personliga engagemang, styrkor och svagheter.

DU SOM ÄR NYANSTÄLLD

  • Kliv fram! Sitt inte still och vänta på att bli varm i kläderna. Då är risken stor att du halkar in i det som eventuellt är mindre bra i den rådande företagskulturen.
  • Bidra. Fråga dig hur du kan utveckla verksamheten. Du är ju anställd för att du har något att komma med.
  • Tala ut. Dra dig inte för att ta upp sådant som skaver. Du kan se saker med nya, friska ögon vilket kan vara bra för alla. Men självklart ska du inte dundra på. Använd din fingertoppskänsla.

GLÖM INTE DET PRAKTISKA

  • Introduktionen börjar redan innan den nya medarbetaren kliver över tröskeln. Fixa kontorsplats, passerkort, mobiltelefon, postfack med mera. Lägg fram eventuella styrdokument och skriftlig information. Utse gärna en fadder eller en mentor och se till att både du och teamet ger den nyanställda feedback på arbetsinsatser och hur det fungerar på jobbet.
Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory