Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fredrik Eriksson: "För att kunna vara mjuk måste man vara hård"

Krögaren och tv-kocken Fredrik Eriksson går sin egen väg. I en bransch där råvaror nästan visas större omsorg än människor söker han inspiration för sitt företagande från andra branscher.
Publicerad
Karl Nordlund
Fredrik Eriksson äger Långbro värdshus och driver restaurangen på Nationalmuseum. Karl Nordlund

Fredrik Eriksson, som driver Långbro Värdshus och restaurangen på Nationalmuseum, tycker om att överraska sina anställda. Han ska snart ha ett utvecklingssamtal med en av sina chefer och har lite funderingar på hur han ska lägga upp det.

– Jag tror jag ska börja med att säga till honom att jag vill ge honom en högre befattning. Så får vi se hur han reagerar, säger han med ett lurigt leende.

– Jag vill ha mer av honom och jag är helt säker på att han har kapaciteten. Hans utveckling har varit spikrak.

Under det samtalet hade man velat vara en fluga på väggen. Det hade man gärna varit även i somras, när Fredrik Eriksson skulle lansera det han själv tycker är en av hans största satsningar hittills för sina anställda.

Personalen är viktigast – fina råvaror och goda viner kan man köpa in

När han vann upphandlingen för att driva Nationalmuseums restaurang och kafé fick Fredrik Eriksson anledning att ta sina tankar om personalpolitik, HR-frågor och ledarskap ett steg längre än han haft möjlighet till tidigare. Då företaget skulle fördubbla antalet anställda från 35 till 70 kände han att tiden var mogen för att sätta tankarna på pränt. Eller rättare sagt ”på skärm”.

Han tog hjälp av några konsulter och sökte stöd av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond för att skapa Krogkoden – en digital plattform för de anställda som fungerar som en personalhandbok och ett ställe där anställningsförmåner, rutiner, arbetsmiljöbestämmelser med mera finns samlat. Krogkoden är även ett stöd för chefer kring hur man kan driva engagemang och utveckling på arbetsplatsen.

Fredrik skulle släppa ”bomben” på sommarfesten. Han hade köpt ballonger som det stod Krogkoden på och var full av förväntan.

– Jag hade hoppats på en jättereaktion. Ballonger, fest, nu kör vi, liksom. Men de gjorde inte direkt vågen. Jag kan vara lite väl förtjust i att överraska, men jag inser att jag inte presenterade det här på rätt sätt. Hur skulle de kunna veta hur mycket arbete och pengar som låg bakom den här satsningen, och vad den kan betyda för företaget i längden? säger han självkritiskt.

Men det tar inte udden av det arbete som Fredrik har lagt ner på plattformen. I en bransch där HR-frågor och personalpolitik får begränsat med resurser är Fredriks visioner inspirerande för andra. Tanken är att plattformen ska kunna användas av fler restaurangföretag. Arbetsgivarorganisationen VISITA tillsammans med Hotell- och restaurangfacket vidareutvecklar nu en nationell version som benämns Branschkoden och som kommer att lanseras under året.

– Jag räknar inte med att tjäna pengar på Krogkoden, men jag vill stå som grundare av den och det är vi som är testkaniner för den.


Till skillnad från många andra restaurangägare har Fredrik Eriksson fortsatt att jobba i köket.

Vi träffas på Långbro värdshus utanför Stockholm. På området fanns tidigare ett mentalsjukhus och värdshuset är den gamla överläkarvillan. Det här har varit Fredriks bas sedan 2005. Eftersom han äger fastigheten har han hela tiden haft ett långsiktigt tänkande kring verksamheten.

Långbro värdshus är ett klassiskt värdshus med lite moderna inslag. Han kallar det en smaragd som då och då behöver putsas upp för att inte tappa sin lyskraft. Fram till att han startade värdshuset hade Fredrik gått igenom liknande erfarenheter som många andra kockar. Från de första jobben i köket på Stadshuskällaren till lite mer kvalificerade befattningar hos Erik Lallerstedt och delägarskap i Villa Källhagen.

Redan som 23-åring vann han Årets kock och han blev tidigt återkommande tv-kock i TV4. Han gjorde också en period på två franska stjärnrestauranger i Mougins, nära Cannes.

Kanske är det just det långsiktiga tänkandet och det klassiska restaurangkonceptet som har fått Fredrik att bli något av en föregångare som ledare för ett restaurangföretag. Grundförutsättningarna på Långbro värdshus i kombination med hans egen moraliska kompass har utmynnat i ett alltmer medvetet ledarskap med fokus på människan – både gästen och den anställde.

– Vi har två ingångar till restaurangen. På framsidan kommer gästerna in och på baksidan personalen och alla olika leverantörer. Min inställning är att om det här ska fungera så måste alla som går härifrån vara lika nöjda med sin upplevelse oavsett vilken utgång de använder.

En leverantör ska alltså känna sig lika nöjd efter besöket som en restauranggäst ska göra. Som Fredrik ser det krävs det egentligen inte så mycket mer än genuin omtanke för att det ska bli så. När det kommer till att få anställda att trivas krävs det kanske lite mer, men omtanke är ändå basen.

En stor förebild är Martin Lundstedt, vd och koncernchef på Volvo

– Jag har ju insett med åren att personalen är den viktigaste frågan för att kunna driva en framgångsrik krog. Fina råvaror och goda viner kan man köpa in. Bristen på folk i vår bransch och den stora personalomsättningen är en stor utmaning. Jag funderar väldigt mycket på hur jag ska kunna behålla och attrahera bra folk. Glädjande nog har jag personer här som har varit med sedan dag ett.

Tankarna kring hur han ska skapa en bra företagskultur och arbetsmiljö har vuxit fram under åren. Men det var i och med öppnandet av Nationalmuseum som de fick fastare form.

Förutom arbetet med Krogkoden samlar han alla anställda två gånger om året för att ge ny kunskap av något slag. Det kan vara inspirerande gästföreläsare eller som senast ett samarbete med NK-skolan, som Fredrik tycker jobbar på ett spännande sätt med service. De har också testat teater och mingelövningar.

Lite mer regelbundet har de också workshops, grupparbeten och samarbetsövningar. Det kan vara ett studiebesök någonstans eller ett gäng som behöver arbeta med konflikthantering tillsammans med Fredrik. Det kan också handla om att arbeta fram ett nytt koncept kring konferensverksamheten.


Fredrik är noga med detaljer, rent av petig.

Som ägare har han en väldigt aktiv och närvarande roll på sina restauranger. Där många restaurangägare har lämnat kökstjänsten ser Fredrik till att jobba i driften under lunchen. En av hans stora förebilder är vännen Martin Lundstedt, vd och koncernchef på Volvo.

– Han har ett väldigt personligt ledarskap och kan både prata lastbilar med de anställda och vara en bra chef. Det är imponerande, så vill jag vara. Jag försöker hitta inspiration i andra branscher och hos andra framgångsrika företagare.

Fredrik återkommer till att man inte bara kan se anställda som ”elitsoldater” som alltid är på topp och utför order. Hans företag är en kugge i det stora samhällsmaskineriet och han vill bidra på det sätt han kan.

Jag känner mig ganska hård ibland även om jag vill ha ett mjukt ledarskap

Eftersom han själv har en son med adhd har han en viss förståelse för personer som behöver lite extra omsorg på jobbet. Exempelvis har han anställt både nyanlända och personer med neuropsykiatriska diagnoser. Han ska snart också ha ett möte med Samhall för att lära sig mer om hur de jobbar för att få människor i arbete.

Nu skulle man kunna tro att Fredrik Eriksson är någon sorts mysfarbror som stryker alla medhårs. Riktigt så är inte fallet. Han utstrålar auktoritet och när han spänner blicken i en så lyssnar man.

– Jag känner mig ganska hård ibland även om jag vill ha ett mjukt ledarskap. Jag blir besviken när vi inte gör det vi har kommit överens om. För då kan vi inte skapa den här fantastiska arbetsplatsen och restaurangen som vi alla vill ha.

Disciplin är viktigt för honom och det lärde han sig i lumpen.

– Jag har just gått igenom en tredagars fasta. Det var väldigt tufft, men när jag har bestämt mig för något så genomför jag det.

Lite samma sak är det med hur saker ska göras på hans restauranger. Folk ska vara hela och rena, det finns klädregler som ingen får tumma på och eftersom djävulen bor i detaljerna tillåts inget slarv när det kommer till mat och bemötande. Nyligen fick han skicka tillbaka en anställd till omklädningsrummet för att hen inte hade respekterat klädkoden. Det ska vara diskreta svarta skor och svarta långa strumpor som inte visar någon hud.

– Jag har rykte om mig att vara väldigt petig – och det stämmer. Så fort jag släpper efter så hamnar vi utanför farleden. Som med kläderna, där behöver jag hålla hårt på reglerna och nu har vi skaffat lånestrumpor för att det ska bli rätt. Ibland får jag uppfostra mina anställda lite, men det är jag inte så orolig över. För att kunna vara mjuk måste jag också vara hård.

9 SNABBA: ”JAG JOBBAR TOLV TIMMAR PER DAG”


Målet är att alla – såväl leverantörer som gäster och personal – ska lämna restaurangen lika nöjda.

Vad är det första du gör när du kommer till jobbet?
– Jag kommer vid åttatiden och börjar med att lägga tidningarna i baren och hälsa på alla. Sedan sätter jag mig på kontoret och kollar gårdagens försäljning och svarar på mejl och har möten.

Hur ser arbetsdagen ut därefter?
– Klockan tio har vi gemensam personalfrukost, som är viktig att vara med på, och klockan elva ställer jag mig i köket och jobbar.

Hur hanterar du mejlkorgen?
– Jag är på den hela tiden och svarar direkt på saker, annars försvinner de.

Har du favoritappar?
– Runkeeper och Instagram. Den senare använder jag i jobbet.

Varför ska man ledas av dig?
– För att man vill vara en del av något som är hållbart både för gästen och för de anställda. Men som ägare måste jag börja ta ett litet steg tillbaka och lämna plats för de andra cheferna.

Är din egen situation hållbar?
– Jag har jobbat för mycket en tid, det är något jag brottas med. Kbt-samtal är ett sätt, träning ett annat.

Hur mycket jobbar du?
– Svårt att säga eftersom jag lever med jobbet hela tiden. Men cirka tolv timmar på vardagarna och oftast en halvdag på helgen.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Tar en powernap. Det gör jag varje eftermiddag.

När släcker du på kvällen?
– Helst klockan 22. Jag sitter aldrig kvar på krogen med gäster. Jag behöver komma i säng eftersom jag går upp vid fem, sex.

Text: Per Cornell

FREDRIK ERIKSSON

ÅLDER: 54 år.

BOR: På Söder i Stockholm.

FAMILJ: Två vuxna barn och sambon Ulrika.

GÖR: Driver Långbro i Älvsjö och sedan i höstas även restaurangen på Nationalmuseum. Tv-kock och kreativ utbildningsledare på Restaurangakademin.

KOPPLAR AV: På skärgårdsstället på Skarpö med hobbyodling.

INSPIRERAS AV: Andra chefer. Går regelbundna promenader med framgångsrika företagsledare.

ÄTER HELST: Råvaror i säsong.

 

FREDRIKS KARRIÄRLINJE

1980
Gör sin gesällutbildning på Stadshuskällaren. Får stipendium att komma till Johannas i Göteborg där han lär känna Leif Mannerström.

1983
Får jobb som kock hos Erik Lallerstedt. Blir sedan souschef på Eriks Fisk och vinner Årets kock 1987. Senare i karriären var han under många år ordförande i Föreningen Årets kock.

1994
Börjar som tv-kock på TV4, där han fortfarande är med.

1998
Lämnar Fjäderholmarnas krog och blir kökschef och delägare i Villa Källhagen.

2005
Köper överläkarvillan i Långbroparken i Stockholm. Där startar han Långbro värdshus, som han fortfarande driver.

2018
Vinner upphandlingen att driva Nationalmuseums restaurang i konkurrens med 50 andra krögare. En fjäder i hatten och en möjlighet att utveckla sitt företag.

2019
Vinner Gulddrakens hederspris för sitt sätt att jobba med hållbarhet i restaurangbranschen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tradera kräver videokameran på vid hemarbete

Ibland måste även en framåtblickande person kolla bakåt. Det gjorde Stefan Öberg när han var med och räddade Tradera från konkurs.
Publicerad 7 mars 2025, kl 06:00
Traderas chef Stefan Öberg i ett rum fyllt med second hand-saker.
Stefan Öberg har ledarskap i fokus. Så skapar Tradera en dynamisk arbetsmiljö genom att sätta medarbetarnas utveckling i centrum. Hur ser han på distansarbete och måste hemarbetare alltid ha videokameran påslagen? Foto: Karl Nordlund.

ARTIKELN SAMMANFATTAD



Räddade Tradera genom att gå tillbaka till kärnverksamheten


När Stefan Öberg tog över Tradera 2013 var företaget i kris. Han valde att slopa satsningen på nya produkter och fokusera på secondhand, vilket gav Tradera en tydlig identitet och långsiktig framgång.

Ledarskap med höga krav och lärdomar på vägen


Öberg genomförde drastiska förändringar, inklusive personalminskningar, och lärde sig att ledarskap är en konstform. Ett misslyckat jultal lärde honom vikten av kommunikation och att humor kan slå fel.

Tillåtande syn på distansarbete – men med kameran på

Tradera tillåter distansarbete men kräver att alla har kameran påslagen i sina team. Öberg tror inte på att tvinga tillbaka anställda till kontoret, utan fokuserar på att skapa engagemang på andra sätt.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.

Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.

Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.

– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.

Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.

– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.

Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade

För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.

– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.

Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.

– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.


Humor kan slå väldigt fel

Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.

– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.

Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.

– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.

Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig

Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.

– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.

Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.

Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.

– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.

Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.

– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.

Vad lärde du dig av den här historien?

– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.

Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor

Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.

– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.

"Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa"

Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.

– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.

Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.

– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.

Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.

Stefan Öberg, Tradera.
Tradera har en tillåtande attityd till hemarbete, säger Stefan Öberg. "Jag är inte säker på att engagemanget stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret". Foto: Karl Nordlund.

”ALLA PÅ DISTANS JOBBAR MED VIDEOKAMERAN PÅSLAGEN”

Vad är det första du gör när du vaknar?

– Lite pinsamt, men jag kollar gårdagens säljstatistik redan innan jag går upp ur sängen.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Jag är på kontoret mellan 8 och 18 varje dag. Vill vara ett bra föredöme för andra, även om jag kan få höra att man då inte ska jobba mer än heltid. Mycket möten så klart, men aldrig mer än hälften av min tid. Jag vill kunna gå runt och vara tillgänglig.

Om du får en stund över på jobbet, vad gör du?

– Spelar pingis. Då får man i gång blodcirkulationen och har samtidigt kul.

Hur ser du på distansarbete?

– Vi har en tillåtande attityd till det. Många företag har problem med att engagemanget går ner. Jag är inte säker på att det stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret.

– Däremot har vi en egen variant av det, där alla jobbar med videokameran påslagen i sina team.

Hur är det att ha dig som chef?

– Inspirerande, krävande, kul och ganska tryggt.

Din relation till facket?

– Vi har inte kollektivavtal på Tradera. Det hänger ihop med de tidigare amerikanska ägarna, tror jag. Frågan har inte heller kommit upp. Men facket blir ändå involverat vid till exempel uppsägningar och påverkar även lönerörelse. Vi har mycket att tacka den svenska modellen för, det har jag insett när jag arbetat utomlands.

Någon konkurrerande begagnatsajt du handlar på?

– Klaravik, för begagnade byggvaror och maskiner.

Hur kopplar du bort jobbet?

– I vardagen genom motion och träning. Annars kopplar jag av med att snickra på min stuga i Umeå.

När släcker du lampan på kvällen?

– Redan klockan 22, men jag är uppe tidigt.

DET HÄR ÄR STEFAN ÖBERG

GÖR: Vd för nätauktionstjänsten Tradera.

ÅLDER: 59.

FAMILJ: Fru och tre vuxna barn.

BOR: Österskär utanför Stockholm.

OKÄND SIDA: Jag försöker vara nyfiken och lära saker vid sidan av jobbet. Gärna fysik och astronomi.

LÄSER: Just nu Leonardo da Vincis anteckningsböcker som jag fyndade på Tradera.

Ledarskap

Chefen som sätter omtanken i första rummet

Att vara snäll är inte att bjuda på godis varje dag. ”Det är att vara tydlig och ge ramar”, säger Åsa Edlund Jönsson, generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté.
Petra Rendik Publicerad 27 februari 2025, kl 06:01
Åsa Edlund Jönsson.
Att vara hygglig mot varandra behöver inte vara komplicerat – det kan räcka med att lyfta blicken från skärmen och säga hej, menar Åsa Edlund Jönsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Titta här så ska du se, säger Åsa Edlund Jönsson, och pekar på skärmen framför sig. På Arbetsförmedlingens webbplats listas personliga egenskaper, ett hundratal ord från A till Ö som arbetssökande kan ha nytta av sina cv:n. Under bokstaven S hittar man ”smart”, ”snabb” och ”självsäker” för att nämna några.

– Men inte ”snäll”. Det tycker jag är märkligt, säger hon.

Frågar man Åsa Edlund Jönsson, tidigare sportchef på SVT och sedan 2023 generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté, borde snällhet vara den egenskap som en arbetsgivare rankade högst av alla. Snäll klår till exempel processtyrd, kommunikativ och handlingskraftig med hästlängder, menar hon.

– Det är också bra egenskaper, visst, men tänk om personen inte är snäll? Vem vill jobba med någon som inte är snäll.

Tuff start på SVT

I snällhet bor mycket kraft som kan göra skillnad på en arbetsplats, det har hon facit på. Det är så enkelt som att det är roligare att gå till jobbet om alla vill varandra väl.

När hon tog över som sportchef på Sveriges Television 2016 hade redaktionen haft en tuff period, stämningen i gruppen var inte på topp. Samtidigt är hon en person som gillar att tävla och vinna. Men hur skulle sporten bli bäst när stämningen i gruppen inte var det?

Hon började söka på nätet och hittade en rapport från Google som hade tagit reda på varför vissa av deras team var mer framgångsrika än andra. En omfattande studie landade i ett svar. Det var inte grupperna med de smartaste medarbetarna och bästa cheferna som var bäst. Utan det var teamen som kände sig sedda och fick komma till tals som briljerade.

– I de fungerande teamen var de snälla mot varandra och det är en filosofi jag som chef kunde bära. Min regel är ju att behandla andra som jag själv vill bli behandlad och det lirar med att vara snäll.

Snällhet viktigt vid rekryteringar

Åsa Edlund Jönsson bestämde sig för att jobba med kulturen på redaktionen. Bland annat genom att ha med snäll som en viktig egenskap i jobbannonserna och som en fråga under arbetsintervjun.

Som med alla förändringar tog det tid att få med alla på tåget.

– Några ville testa mig. En medarbetare sade: ”Det var inte snällt att jag inte fick den lön jag ville ha.” Men då har man missförstått vad ordet betyder.

För snäll, menar hon, är att se varandra, att bry sig, fråga hur någon mår, hämta en kopp kaffe till en kollega och hjälpa varandra. Men snäll är inte att ge godis varje dag.

– Man ska alltid vilja varandra väl och ge människor förutsättningar att lyckas.

Blev ni snällare på redaktionen?

– Det tycker jag. Vi ändrade vårt beteende och det ledde till framgång – vi vann en massa priser!

Som chef är det viktigt att visa vägen om man vill jobba med snällhetskulturen, menar Åsa Edlund Jönsson. Men alla andra på en arbetsplats har också ett ansvar genom att reflektera över hur man agerar och beter sig. Alla kan ha en dålig dag där vi snäser åt varandra.

– Det är inte snällt. Men det är snällt att gå tillbaka och be om ursäkt.

Till barn brukar vi säga att man ska vara snäll, men vid någon tidpunkt upphör vi med det. Kanske för att vuxna gjort ordet till något töntigt och mesigt, resonerar hon.

"Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö?"

Men något har förändrats, kanske för att allt fler märker att snällhet är ett vinnande koncept. Hög lön smäller inte alltid högst.

– Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö? Jag erbjuder dig en trygg arbetsplats där du är en del av ett lag som firar framgång tillsammans, där du kan utvecklas och tillåtas göra fel.

Vad har företag att vinna på att bli mer snälla?

– Allt. Varför skulle man inte välja den vägen? Det kostar ingenting förutom en omställning som är mätbar och fullt görbar.

Är du själv snäll?

 – Jag tycker det. Jag är en tydlig, snabb och kommunikativ person. Det är kanske inte vad man spontant förknippar med snällhet. Men jag försöker ge alla människor samma förutsättningar att lyckas. Och jag tror att alla som haft det tufft och jobbat nära mig skulle säga att jag är snäll, för det är då det syns mest.

ÅSAS 5 BÄSTA TIPS

  • En chef måste föregå med gott exempel. Men precis alla måste ta ansvar.
  • Snällhet i sin enkelhet kan vara att lyfta blicken från skärmen och se varandra. Säga hej, hämta en kopp kaffe åt kollegan och fråga hur helgen varit.
  • Vänta inte på att någon ska börja, utan var först. Det blir en snöbollseffekt.
  • Träna på att vara snäll. Utan övning lär man sig inte.
  • Unna er att fira framgång då och då.