Lean, scrum, agila processer, benchmarking och balanserade styrkort är alla exempel på management- och ekonomistyrningskoncept, som nått stor spridning i arbetslivet.
Kanske styrs också ditt dagliga arbete av någon av de metoderna? Kanske har ni redan lämnat den bakom er och anammat något nytt, det allra senaste? För hjulen snurrar fortare även på ekonomistyrningsområdet, och livscyklerna för olika metoder blir allt kortare. Det enligt företagsekonomen Elin Larsson, vid Handelshögskolan i Göteborg, som i sin avhandling betraktar metoderna som moden.
- Jag har studerat de här metoderna utifrån ett ”management-modeperspektiv”. De har många likheter med andra moden: de är populära under en begränsad tid, de framställs som mer moderna och framåtskridande än tidigare koncept och de paketeras på ett attraktivt sätt för att attrahera potentiella användare, säger hon
Kunskap om hur funktionella och effektiva olika managementmetoder är styr sällan vilka som anammas på arbetsmarknaden. Det påverkas mer av vilka utbudsaktörer som argumenterat för dem, visar studien.
Elin Larsson har tittat på några av de populäraste utbudsaktörerna (se listan till höger!) inom ekonomistyrning i Sverige och hur de väljer vilka ofta internationellt populära koncept de ska sprida för en svensk arbetsmarknad. Eller med andra ord: hon har studerat trendspanarna och deras tillvägagångssätt.
- Det som förvånar mig mest i mina resultat är att innehållet i koncepten överlag inte utvärderas, säger hon.
Det ställs generellt för lite kritiska frågor inför det att en ny, het metod lanseras. Elin Larsson skulle önska att de som sprider koncepten diskuterade, utvärderade och problematiserade mer.
- Ofta förstärker aktörerna sina argument genom att peka på framgångssagor. ”På det här företaget gick det så här bra.” Men det säger ju inget om hur det fungerar på ett annat företag, i en annan bransch.
Det finns en del forskning på funktionalitet och effektivitet inom olika ekonomistyrningsmetoder, särskilt på det som kallas ABC-kalkylering och balanserad styrning, men det är svårt att särskilja vilka resultat som kommer sig av att ett företag implementerat en viss metod och andra faktorer.
Dessutom har tidigare forskning visat att det finns ett stort gap mellan hur många som säger sig följa en viss metod och hur många som verkligen har implementerat den i sin verksamhet.
- Det ger ofta tillräckliga fördelar att säga att man använder sig av ett nytt koncept, som ligger i framkant, det skapar en legitimitet gentemot ens intressenter. För det finns både stora kostnader och risker kopplade till att på riktigt implementera ett nytt ekonomistyrningskoncept.
En viss metod kan alltså få önskvärd effekt bara genom att vara trendig?
- Man kanske tror att företag är rationella och bygger på logiska ställningstaganden, men det är inte alltid de fungerar så annorlunda än vad vi gör som människor. Det är ändå individer som är beslutsfattare.
Har du fått några reaktioner på avhandlingen?
- Ja, jag har fått en del mejl och kommentarer. Det är ett ämne som engagerar många. Och det kan vara så att min studie bekräftar vad många redan själva har upplevt.
Här är de som bestämmer
Elin Larsson har identifierat ett antal kategorier av utbudsaktörer som sprider management- och eknomistyrningskoncept i Sverige. Här är listan på de främsta aktörerna (utan inbördes ordning):
1. Tidskrifterna:
- Business Press
- Balans
- Tidningen Chef
- Computer Sweden
- Personal & Ledarskap
2. Yrkesorganisationerna:
- Civilekonomerna
- SAAR
3. Konferensarrangörerna:
- Euro Forum
- West Bridge
4. Konsulterna:
- Acando
- Accenture
- Ekan
- Ernst & Young
- IC Konsult
- Meritmind
- Preera
- McKinsey & Co
5. Förlagen:
- Liber
- Liber Akademi
- Studentlitteratur
6. Handboksförfattarna:
- Roland Almqvist
- Jan Lindwall
- Jan Bergstrand
- Fredrik Nilsson
- Nils-Göran Olve
- Matti Skoog
7. Nätverken:
- Ekonomistyrningsforum
- Nätverk Örebro
