Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Johanna kom ut som trans – blev bättre chef

Manlig utbildning, manligt jobb, manliga hobbyer. Fru och barn. Men Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech, insåg att hon var kvinna.
Publicerad
Johanna Gustafsson sitter i en fåtölj.
Efter att ha levt 45 år som man var Johanna Gustafsson redo att komma ut som kvinna. Foto: Karl Nordlund

Att vara en modern ledare handlar allt mer om att ha kontakt med sitt inre, självinsikt och att våga visa sig sårbar. Och allt mindre om auktoritet och prestation. Så resonerar i alla fall Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech.

För vissa är detta enkelt. För andra kan det ta tid. När Johanna Gustafsson levde som man och dolde för sig själv – och för andra – att hennes könsidentitet var en kvinnas, gick det sådär med självinsikten och sårbarheten. Till slut gick det inte att låtsas längre. Men hur tar man upp en sådan sak på jobbet om man är vd?

Vi backar bandet lite. Det är nu fem år sedan Johanna Gustafsson tog över som vd på Saab Transponder Tech med cirka 50 anställda. Då hette hon något annat och levde som man. Transponder Tech är ett mindre bolag i Saabsfären som sysslar med utveckling av avancerad utrustning för den civila sjöfarten.

Att den blyge kille som i ungdomen helst nördade ner sig i teoretisk fysik i gränslandet till filosofi, 25 år senare skulle vara en utåtriktad kvinnlig vd var det nog inte många som trodde.

– Det var en ganska introvert och osäker person som kom ut från Linköpings universitet med sin examen. Jag var väldigt inriktad på att prestera och klara svåra saker. Mitt självförtroende var det inget fel på, men självkänslan var svag. Att söka sig mot specialiserade tjänster låg nära till hands. Jag hade kunnat bli forskare också.

Johanna Gustafsson sitter på en bänk.
Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart. Foto: Karl Nordlund

Men det blev Saab direkt efter universitetet. Redan efter några år började dock Johanna söka sig bort från specialistrollerna som hon hade inledningsvis. Hon gick mer mot projektledning. Det var så ledarskap började komma in i bilden.

– Jag ville utvecklas som person och inte fastna i en massa avancerade beräkningar.

Bland annat blev hon projektledare från Saabs sida i ett stort internationellt utvecklingsprojekt av det obemannade flygplanet Neuron. Det var både krävande och utvecklande. Hon sökte sig också till linjechefsroller.

– Ledarskap handlar om hur vi är som människor och hur vi jobbar tillsammans, om relationer helt enkelt. Som ledare tvingas man att utvecklas som människa. Om jag inte hade vågat lämna min komfortzon i yrket tror jag inte att jag hade vågat lämna min komfortzon i livet heller.

Johanna Gustafsson

ÅLDER: 48 år.
BOR: Lägenhet i Linköping.
FAMILJ: En son som är 9 år och som bor hos Johanna på halvtid.
GÖR: Vd Saab Transponder Tech.
HOBBY: Bakning och kläder.
LÄSER: Mer än på länge, just nu Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir.
UTBILDNING: Teoretisk fysik, Linköpings universitet.

För parallellt med att karriären utvecklades i en mer extrovert riktning började det hända saker under ytan även privat. Johanna levde ett väldigt ”manligt” liv, i en ytlig bemärkelse. Hon hade gått en tuff och mansdominerad utbildning inom teoretisk fysik och var på en mansdominerad arbetsplats i ett manligt kodat yrke. Hon hade grabbiga hobbyer som grottdykning och annat och hade även fru och var nybliven far.

– En del transpersoner överkompenserar sin könsidentitet. Jag försökte leva upp till omgivningens förväntningar på hur en framgångsrik man ska vara. Min exfru har sagt att av alla personer var jag den sista hon skulle ha trott var trans.

När Johanna fick vd-jobbet på Saab Transponder Tech levde hon alltså fortfarande som man. Men sedan några år hade tankarna funnits där. Ett starkt minne är från en nyårsafton med vänner i Wien i början av 2010-talet.

– Tjejerna skulle göra sig fina och någon frågade om hon fick måla mina naglar. Jag var så där fnissigt glad den kvällen och det hade inte med champagnen att göra. Jag förstod inte vad som hände, men det var helt enkelt lycka jag kände över mina målade naglar.

Johanna Gustafsson står i en tv-studio mellan två andra personer.
Det finns ett växande intresse för Johannas erfarenhet som ledare inom Saab. Foto: Karl Nordlund

En period av experimenterande följde, men 2018 kom det till en brytpunkt. Johanna hade kommit till insikt. Det hade tagit sin tid, hon var nu 45 år, men när hon väl hade accepterat för sig själv att hon var transperson gick det inte att hålla det inom sig och låtsas vara någon annan.

– Jag och min bästa vän var ute i skärgården. Vi skulle bada och jag hade en bh på mig under kläderna. Jag hade väl tänkt smussla med den men så struntade jag i det. Han blev lite förvirrad men tog det bra, vilket gav mig kraft att komma ut inför familj och vänner.

Alla var inte lika förstående, men det blev ändå en glädjens sommar. Johanna levde som den hon var och för en person utan tidigare kopplingar till hbtq-rörelsen blev Europride i Stockholm en otroligt stark upplevelse. Men när semestern var slut tvättade hon bort nagellacket och satte på sig kostymen igen.– Ingen märkte något förutom att jag började prata lite mer om inkludering och mångfald. Ämnen som jag varit rätt ointresserad av tidigare. På fredagarna målade jag naglarna när jag kom hem och på söndagarna tvättade jag bort lacket.

Men så kunde det ju inte fortsätta. En dag struntade hon i att ta bort nagellacket. Det gick inte obemärkt förbi och reaktionerna spretade åt olika håll. Många fick inte riktigt ihop sin bild av Johanna som en cis-man*. I den här vevan tog hon också kontakt med vården om sin könsidentitet.

Saab Transponder Tech

Tillverkar transpondrar som är helt avgörande för en säker sjöfart. I dag finns 30 000 transpondrar från bolaget på fartyg, längs kuster och i helikoptrar och flygplan över hela världen. Tekniken börjar dock bli omodern och i år lanserar de nästa generations transpondrar, med ökad bandbredd och dubbelriktad satellitkommunikation. Därför kommer de snart att skicka upp sin första satellit. Förutom bättre sjösäkerhet bidrar den nya tekniken till ökad hållbarhet genom att optimera fartygsrutter, till exempel genom att visa aktuella iskartor.

Projektledaren Johanna fick nu mycket att hantera. Både en vårdprocess och en plan för hur hon skulle komma ut på allvar på jobbet. Tillsammans med sin HR Business Partner la hon upp en strategi kring det hela, de var måna om att det inte skulle komma som en chock för medarbetarna.

Det började med att Johanna samlade sin ledningsgrupp. Hon tog med sig transflaggan, som är mindre känd än regnbågsflaggan, och frågade om någon visste vad det var för flagga. Det blev utgångspunkten för ett väldigt bra samtal och Johanna hade liknande samtal med andra grupper på arbetsplatsen.

– Det blev inte så mycket drama. Någon sa: ”Då förstår vi varför du har målade naglar ibland.

Könstransitionen** har naturligtvis varit en omvälvande händelse rent personligt. Men den har också gett perspektiv i rollen som ledare. Även på den fronten har Johanna gått igenom någon form av förändring.

– Jag är en mer autentisk ledare i dag. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Jag har gått från prestationsinriktad till att våga visa mig sårbar och ha självinsikt. Jag tror att det är lätt att hamna i att man spelar en roll så som jag gjorde.

Ser du annorlunda på saker som kvinnlig chef jämfört med tidigare?

– Det är väldigt svårt att se fördelarna med att man tillhör en grupp med privilegier. Jag tillhörde normen men i dag tillhör jag en minoritet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att jämställdhet var en viktig fråga för mig som chef när jag levde som man. Men det var det inte. Nu ser jag kraften i den frågan, både som kvinna och som ledare. Jämställdhet, mångfald och inkludering har ju också med affärsnytta att göra. Vi har inte råd att välja bort människor, vi måste ha in de mest kompetenta medarbetarna. Det är också väl belagt i forskningen att mångfald föder nya idéer och kreativitet.

Finns det en stolthet eller ett intresse för din historia inom Saab?

– Det finns ett intresse för min erfarenhet och jag har varit inbjuden att tala om min historia i olika interna sammanhang. Jag försöker väl vara lite av en nagel i ögat för att pusha oss att bli ännu mer inkluderande.

– På något sätt har jag kanske fått en maktposition eftersom det inte finns så många chefer som är öppet trans. Jag vill bidra till att göra vårt samhälle öppnare genom att vara en positiv förebild och belysa de normer och fördomar som fortfarande finns om transpersoner. Att vara ett inkluderande företag handlar inte om att det ska se bra ut – det handlar om värderingar – och ytterst om företagets lönsamhet. Därför är det högsta ledningens fråga. Jag ser ett allt starkare engagemang för den inom Saab och det tycker jag är jättekul.

Hur tänker du kring att ni i dag inte kan gå i Prideparaden under Saab-flagg?

– Sveriges överbefälhavare sa i en podcast från Försvarsmakten nyligen att ”Pride är ju ett unikt tillfälle att faktiskt kliva ut som organisation och visa live vad vi står för.” Jag är övertygad om att Saab också kommer kliva ut, precis som Försvarsmakten. Det är bara att vi ännu inte har kommit riktigt lika långt i vår kulturförändring som de.

* En människa vars biologiska kön  överensstämmer med sitt juridiska, sociala och upplevda kön.

** Den medicinska, sociala och juridiska process som en person går igenom för att korrigera sin kropp och sitt könsuttryck så att det ska stämma överens med den upplevda könsidentiteten.

Johanna Gustafsson med en transflagga bredvid sonen som håller i en prideflagga.
Johanna Gustafsson med sin son på Linköping Pride 2021. Foto: Privat

9 snabba med Johanna

Vad är det första du gör när du vaknar?
– Klockan ringer halv sex och jag börjar med dusch och hudvård. Jag är en rutinmänniska och morgonpigg. Därefter frukost och yogarörelser för ryggen. Sedan klär jag mig och sminkar mig. Det är en längre startsträcka på morgonen som kvinna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Som chef är det lätt att bli styrd av alltför många operativa möten. Jag försöker skapa utrymme i min kalender för strategiskt arbete och reflektion. Nyckeln stavas delegering. Tidigare var det mycket tjänsteresor, men det har ju försvunnit under pandemin. Jag har inte rest mycket som kvinna än, det har jag kvar att utforska. Det skulle kunna bli problem vid besök i mer konservativa länder.

Hur är din relation till facket?
– Jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och försöker att jobba tätt ihop med Unionen och Sveriges Ingenjörer som är de största här hos oss. Framför allt när det dyker upp problem.

Hur mycket jobbar du?
– 40 intensiva timmar i veckan. Förr hade jag ett större fokus på att prestera och då jobbade jag mer.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Då går jag och pratar med någon eller tar en lunchpromenad för att låta tankarna falla på plats.

Hur är det att ha dig som chef?
– Jag ställer höga krav, men jag hoppas att mina medarbetare känner att jag bryr mig om dem. Jag vill att det ska finnas en balans där.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag har ett utåtriktat arbete, men egentligen är jag ganska introvert och behöver tid för mig själv. Men jag umgås mycket med min son och jag gillar att vara i min stuga i S:t Annas skärgård.

Vad har Transponder Tech lärt av pandemin?
– Att det kan vara effektivt för vissa att arbeta hemifrån. Nu håller vi på att försöka hitta balansen mellan hemarbete och kontoret.

När släcker du på kvällen?
– 21.30. Jag sover mer nu, behöver åtta timmar.

Två röster om Johanna

TOBIAS TEVELL, säljchef vid Saab Transponder Tech ochäven förtroendevald vid Saabs Unionenklubb.

Tobias Tevell.

– Johanna har varit min närmaste chef sedan 2018. Hon är en ledare som vågar delegera, litar på sina underställda och förutsätter att de levererar.

– Som förtroendevald har jag av naturliga skäl fått höra många olika åsikter kring Johanna, särskilt i början av hennes könstransition. För mig är det viktigaste vad chefen åstadkommer för företaget, det privata är fullständigt irrelevant i arbetet. Att Johanna i dag är kvinna ger henne en varmare och något lugnare framtoning jämfört med den person som jag mötte 2018.
 

JOHANNA HAGSTRÖM, tidigare HR-chef på Saab Transponder Tech.

Johanna Hagström.

– Jag är väldigt imponerad över Johannas resa. Hur hon på ett öppet, kommunikativt och beslutsamt sätt ledde sig själv och sin omgivning fram till Johanna. När hon väl hade bestämt sig fanns det inga alternativ.

– Vi jobbar inte tillsammans längre, men jag tänker fortfarande ofta på henne. Det var en ynnest för mig att få ha varit vid hennes sida och det gjorde mig till en bättre HR-chef och en bättre människa. Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart.

Johanna Gustafssons karriärlinje 

1996
Gör sitt exjobb på Saab under utbildningen till teoretisk fysiker. Får jobb på företaget direkt efter examen, inom militärflyget.

1997
Får ett nytt jobb i ett joint venture med Ericsson inom telekom. Arbetar med avancerade tekniska beräkningar.

1998
Inser att hon inte vill fortsätta specialiseringen och söker sig mot projektledarroller i olika Saabprojekt, där ledarskapet kommer in i bilden.

2000
Får sitt första utlandsuppdrag som projektledare i Cambridge. Det blir en mognadsprocess och Johanna går från specialist till generalist.

2003
Ingår i ett projekt – skapandet av Neuron – ett helt obemannat plan som Saab utvecklade med fem andra bolag. Johanna blir ansvarig för den svenska delen av projektet och bor tre år i Paris.

2011
Första linjechefsjobbet som affärsutvecklingschef. När Johannas fru blir gravid flyttar de tillbaka till Linköping. Hon har flera liknande roller de kommande åren.

2017
Blir vd på Saab Transponder Tech. Utvecklar en ny generation transpondrar.

2019
Kommer ut som transkvinna på jobbet efter att under en period levt som kvinna på helgerna.

2022
Lanserar nästa generations transpondrar vilket kräver att man skickar upp satelliter.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Hon ska ta rymden in i framtiden

När Charlotta Sund fick frågan om att leda Svenska Rymdaktiebolaget kunde hon bara inte tacka nej. Trots att hon var nervös som om hon varit 19.
– Jag är orädd och bra på att säga ja.
David Österberg Publicerad 11 juni 2025, kl 06:00
Som ung drömde Charlotta Sund aldrig om toppjobben. Längtan efter utmaningar och nyfikenhet har tagit henne dit ändå. Foto: Karl Norldund.

Artikeln sammanfattad:


Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.

Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.

Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.

Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.

– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.

På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.

– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.

Blev uppringd av en headhunter

Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.

Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.

– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.

Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv. 

Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten. 

– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.

Ska skjuta upp satelliter från Kiruna

Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.

SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.

– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.

Satellitkommunikation största intäkten

Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.

– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.

Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.

Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.

– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.

”Rymden är en boomande industri”

Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.

– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.

Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.

– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.

Tycker folk att det är jobbigt?

– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.

Lär sig om rymden på ledig tid

Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.

– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.

Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.

– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.

Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.

– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad. 

Kan alla lära sig att bli en bra chef?

– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.

SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.

– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.

Hur gör du det?

– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.

Kan du fira egna framgångar?

– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.

Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?

– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.

Charlotta Sund, Vd för det statliga Svenska Rymdaktiebolaget, eller SSC (Swedish Space Corporation).
Charlotta Sund har jobbat med tusentals människor genom åren, men medarbetarna på SSC är de mest engagerade. Foto: Karl Nordlund.

Hade gärna varit trädgårdsmästare

Namn: Charlotta Sund

Gör: Vd för SSC.

Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."