Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Johanna kom ut som trans – blev bättre chef

Manlig utbildning, manligt jobb, manliga hobbyer. Fru och barn. Men Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech, insåg att hon var kvinna.
Publicerad
Johanna Gustafsson sitter i en fåtölj.
Efter att ha levt 45 år som man var Johanna Gustafsson redo att komma ut som kvinna. Foto: Karl Nordlund

Att vara en modern ledare handlar allt mer om att ha kontakt med sitt inre, självinsikt och att våga visa sig sårbar. Och allt mindre om auktoritet och prestation. Så resonerar i alla fall Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech.

För vissa är detta enkelt. För andra kan det ta tid. När Johanna Gustafsson levde som man och dolde för sig själv – och för andra – att hennes könsidentitet var en kvinnas, gick det sådär med självinsikten och sårbarheten. Till slut gick det inte att låtsas längre. Men hur tar man upp en sådan sak på jobbet om man är vd?

Vi backar bandet lite. Det är nu fem år sedan Johanna Gustafsson tog över som vd på Saab Transponder Tech med cirka 50 anställda. Då hette hon något annat och levde som man. Transponder Tech är ett mindre bolag i Saabsfären som sysslar med utveckling av avancerad utrustning för den civila sjöfarten.

Att den blyge kille som i ungdomen helst nördade ner sig i teoretisk fysik i gränslandet till filosofi, 25 år senare skulle vara en utåtriktad kvinnlig vd var det nog inte många som trodde.

– Det var en ganska introvert och osäker person som kom ut från Linköpings universitet med sin examen. Jag var väldigt inriktad på att prestera och klara svåra saker. Mitt självförtroende var det inget fel på, men självkänslan var svag. Att söka sig mot specialiserade tjänster låg nära till hands. Jag hade kunnat bli forskare också.

Johanna Gustafsson sitter på en bänk.
Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart. Foto: Karl Nordlund

Men det blev Saab direkt efter universitetet. Redan efter några år började dock Johanna söka sig bort från specialistrollerna som hon hade inledningsvis. Hon gick mer mot projektledning. Det var så ledarskap började komma in i bilden.

– Jag ville utvecklas som person och inte fastna i en massa avancerade beräkningar.

Bland annat blev hon projektledare från Saabs sida i ett stort internationellt utvecklingsprojekt av det obemannade flygplanet Neuron. Det var både krävande och utvecklande. Hon sökte sig också till linjechefsroller.

– Ledarskap handlar om hur vi är som människor och hur vi jobbar tillsammans, om relationer helt enkelt. Som ledare tvingas man att utvecklas som människa. Om jag inte hade vågat lämna min komfortzon i yrket tror jag inte att jag hade vågat lämna min komfortzon i livet heller.

Johanna Gustafsson

ÅLDER: 48 år.
BOR: Lägenhet i Linköping.
FAMILJ: En son som är 9 år och som bor hos Johanna på halvtid.
GÖR: Vd Saab Transponder Tech.
HOBBY: Bakning och kläder.
LÄSER: Mer än på länge, just nu Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir.
UTBILDNING: Teoretisk fysik, Linköpings universitet.

För parallellt med att karriären utvecklades i en mer extrovert riktning började det hända saker under ytan även privat. Johanna levde ett väldigt ”manligt” liv, i en ytlig bemärkelse. Hon hade gått en tuff och mansdominerad utbildning inom teoretisk fysik och var på en mansdominerad arbetsplats i ett manligt kodat yrke. Hon hade grabbiga hobbyer som grottdykning och annat och hade även fru och var nybliven far.

– En del transpersoner överkompenserar sin könsidentitet. Jag försökte leva upp till omgivningens förväntningar på hur en framgångsrik man ska vara. Min exfru har sagt att av alla personer var jag den sista hon skulle ha trott var trans.

När Johanna fick vd-jobbet på Saab Transponder Tech levde hon alltså fortfarande som man. Men sedan några år hade tankarna funnits där. Ett starkt minne är från en nyårsafton med vänner i Wien i början av 2010-talet.

– Tjejerna skulle göra sig fina och någon frågade om hon fick måla mina naglar. Jag var så där fnissigt glad den kvällen och det hade inte med champagnen att göra. Jag förstod inte vad som hände, men det var helt enkelt lycka jag kände över mina målade naglar.

Johanna Gustafsson står i en tv-studio mellan två andra personer.
Det finns ett växande intresse för Johannas erfarenhet som ledare inom Saab. Foto: Karl Nordlund

En period av experimenterande följde, men 2018 kom det till en brytpunkt. Johanna hade kommit till insikt. Det hade tagit sin tid, hon var nu 45 år, men när hon väl hade accepterat för sig själv att hon var transperson gick det inte att hålla det inom sig och låtsas vara någon annan.

– Jag och min bästa vän var ute i skärgården. Vi skulle bada och jag hade en bh på mig under kläderna. Jag hade väl tänkt smussla med den men så struntade jag i det. Han blev lite förvirrad men tog det bra, vilket gav mig kraft att komma ut inför familj och vänner.

Alla var inte lika förstående, men det blev ändå en glädjens sommar. Johanna levde som den hon var och för en person utan tidigare kopplingar till hbtq-rörelsen blev Europride i Stockholm en otroligt stark upplevelse. Men när semestern var slut tvättade hon bort nagellacket och satte på sig kostymen igen.– Ingen märkte något förutom att jag började prata lite mer om inkludering och mångfald. Ämnen som jag varit rätt ointresserad av tidigare. På fredagarna målade jag naglarna när jag kom hem och på söndagarna tvättade jag bort lacket.

Men så kunde det ju inte fortsätta. En dag struntade hon i att ta bort nagellacket. Det gick inte obemärkt förbi och reaktionerna spretade åt olika håll. Många fick inte riktigt ihop sin bild av Johanna som en cis-man*. I den här vevan tog hon också kontakt med vården om sin könsidentitet.

Saab Transponder Tech

Tillverkar transpondrar som är helt avgörande för en säker sjöfart. I dag finns 30 000 transpondrar från bolaget på fartyg, längs kuster och i helikoptrar och flygplan över hela världen. Tekniken börjar dock bli omodern och i år lanserar de nästa generations transpondrar, med ökad bandbredd och dubbelriktad satellitkommunikation. Därför kommer de snart att skicka upp sin första satellit. Förutom bättre sjösäkerhet bidrar den nya tekniken till ökad hållbarhet genom att optimera fartygsrutter, till exempel genom att visa aktuella iskartor.

Projektledaren Johanna fick nu mycket att hantera. Både en vårdprocess och en plan för hur hon skulle komma ut på allvar på jobbet. Tillsammans med sin HR Business Partner la hon upp en strategi kring det hela, de var måna om att det inte skulle komma som en chock för medarbetarna.

Det började med att Johanna samlade sin ledningsgrupp. Hon tog med sig transflaggan, som är mindre känd än regnbågsflaggan, och frågade om någon visste vad det var för flagga. Det blev utgångspunkten för ett väldigt bra samtal och Johanna hade liknande samtal med andra grupper på arbetsplatsen.

– Det blev inte så mycket drama. Någon sa: ”Då förstår vi varför du har målade naglar ibland.

Könstransitionen** har naturligtvis varit en omvälvande händelse rent personligt. Men den har också gett perspektiv i rollen som ledare. Även på den fronten har Johanna gått igenom någon form av förändring.

– Jag är en mer autentisk ledare i dag. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Jag har gått från prestationsinriktad till att våga visa mig sårbar och ha självinsikt. Jag tror att det är lätt att hamna i att man spelar en roll så som jag gjorde.

Ser du annorlunda på saker som kvinnlig chef jämfört med tidigare?

– Det är väldigt svårt att se fördelarna med att man tillhör en grupp med privilegier. Jag tillhörde normen men i dag tillhör jag en minoritet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att jämställdhet var en viktig fråga för mig som chef när jag levde som man. Men det var det inte. Nu ser jag kraften i den frågan, både som kvinna och som ledare. Jämställdhet, mångfald och inkludering har ju också med affärsnytta att göra. Vi har inte råd att välja bort människor, vi måste ha in de mest kompetenta medarbetarna. Det är också väl belagt i forskningen att mångfald föder nya idéer och kreativitet.

Finns det en stolthet eller ett intresse för din historia inom Saab?

– Det finns ett intresse för min erfarenhet och jag har varit inbjuden att tala om min historia i olika interna sammanhang. Jag försöker väl vara lite av en nagel i ögat för att pusha oss att bli ännu mer inkluderande.

– På något sätt har jag kanske fått en maktposition eftersom det inte finns så många chefer som är öppet trans. Jag vill bidra till att göra vårt samhälle öppnare genom att vara en positiv förebild och belysa de normer och fördomar som fortfarande finns om transpersoner. Att vara ett inkluderande företag handlar inte om att det ska se bra ut – det handlar om värderingar – och ytterst om företagets lönsamhet. Därför är det högsta ledningens fråga. Jag ser ett allt starkare engagemang för den inom Saab och det tycker jag är jättekul.

Hur tänker du kring att ni i dag inte kan gå i Prideparaden under Saab-flagg?

– Sveriges överbefälhavare sa i en podcast från Försvarsmakten nyligen att ”Pride är ju ett unikt tillfälle att faktiskt kliva ut som organisation och visa live vad vi står för.” Jag är övertygad om att Saab också kommer kliva ut, precis som Försvarsmakten. Det är bara att vi ännu inte har kommit riktigt lika långt i vår kulturförändring som de.

* En människa vars biologiska kön  överensstämmer med sitt juridiska, sociala och upplevda kön.

** Den medicinska, sociala och juridiska process som en person går igenom för att korrigera sin kropp och sitt könsuttryck så att det ska stämma överens med den upplevda könsidentiteten.

Johanna Gustafsson med en transflagga bredvid sonen som håller i en prideflagga.
Johanna Gustafsson med sin son på Linköping Pride 2021. Foto: Privat

9 snabba med Johanna

Vad är det första du gör när du vaknar?
– Klockan ringer halv sex och jag börjar med dusch och hudvård. Jag är en rutinmänniska och morgonpigg. Därefter frukost och yogarörelser för ryggen. Sedan klär jag mig och sminkar mig. Det är en längre startsträcka på morgonen som kvinna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Som chef är det lätt att bli styrd av alltför många operativa möten. Jag försöker skapa utrymme i min kalender för strategiskt arbete och reflektion. Nyckeln stavas delegering. Tidigare var det mycket tjänsteresor, men det har ju försvunnit under pandemin. Jag har inte rest mycket som kvinna än, det har jag kvar att utforska. Det skulle kunna bli problem vid besök i mer konservativa länder.

Hur är din relation till facket?
– Jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och försöker att jobba tätt ihop med Unionen och Sveriges Ingenjörer som är de största här hos oss. Framför allt när det dyker upp problem.

Hur mycket jobbar du?
– 40 intensiva timmar i veckan. Förr hade jag ett större fokus på att prestera och då jobbade jag mer.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Då går jag och pratar med någon eller tar en lunchpromenad för att låta tankarna falla på plats.

Hur är det att ha dig som chef?
– Jag ställer höga krav, men jag hoppas att mina medarbetare känner att jag bryr mig om dem. Jag vill att det ska finnas en balans där.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag har ett utåtriktat arbete, men egentligen är jag ganska introvert och behöver tid för mig själv. Men jag umgås mycket med min son och jag gillar att vara i min stuga i S:t Annas skärgård.

Vad har Transponder Tech lärt av pandemin?
– Att det kan vara effektivt för vissa att arbeta hemifrån. Nu håller vi på att försöka hitta balansen mellan hemarbete och kontoret.

När släcker du på kvällen?
– 21.30. Jag sover mer nu, behöver åtta timmar.

Två röster om Johanna

TOBIAS TEVELL, säljchef vid Saab Transponder Tech ochäven förtroendevald vid Saabs Unionenklubb.

Tobias Tevell.

– Johanna har varit min närmaste chef sedan 2018. Hon är en ledare som vågar delegera, litar på sina underställda och förutsätter att de levererar.

– Som förtroendevald har jag av naturliga skäl fått höra många olika åsikter kring Johanna, särskilt i början av hennes könstransition. För mig är det viktigaste vad chefen åstadkommer för företaget, det privata är fullständigt irrelevant i arbetet. Att Johanna i dag är kvinna ger henne en varmare och något lugnare framtoning jämfört med den person som jag mötte 2018.
 

JOHANNA HAGSTRÖM, tidigare HR-chef på Saab Transponder Tech.

Johanna Hagström.

– Jag är väldigt imponerad över Johannas resa. Hur hon på ett öppet, kommunikativt och beslutsamt sätt ledde sig själv och sin omgivning fram till Johanna. När hon väl hade bestämt sig fanns det inga alternativ.

– Vi jobbar inte tillsammans längre, men jag tänker fortfarande ofta på henne. Det var en ynnest för mig att få ha varit vid hennes sida och det gjorde mig till en bättre HR-chef och en bättre människa. Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart.

Johanna Gustafssons karriärlinje 

1996
Gör sitt exjobb på Saab under utbildningen till teoretisk fysiker. Får jobb på företaget direkt efter examen, inom militärflyget.

1997
Får ett nytt jobb i ett joint venture med Ericsson inom telekom. Arbetar med avancerade tekniska beräkningar.

1998
Inser att hon inte vill fortsätta specialiseringen och söker sig mot projektledarroller i olika Saabprojekt, där ledarskapet kommer in i bilden.

2000
Får sitt första utlandsuppdrag som projektledare i Cambridge. Det blir en mognadsprocess och Johanna går från specialist till generalist.

2003
Ingår i ett projekt – skapandet av Neuron – ett helt obemannat plan som Saab utvecklade med fem andra bolag. Johanna blir ansvarig för den svenska delen av projektet och bor tre år i Paris.

2011
Första linjechefsjobbet som affärsutvecklingschef. När Johannas fru blir gravid flyttar de tillbaka till Linköping. Hon har flera liknande roller de kommande åren.

2017
Blir vd på Saab Transponder Tech. Utvecklar en ny generation transpondrar.

2019
Kommer ut som transkvinna på jobbet efter att under en period levt som kvinna på helgerna.

2022
Lanserar nästa generations transpondrar vilket kräver att man skickar upp satelliter.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: Anställd vägrar acceptera ny roll

Hur ska man agera som chef om en medarbetare om en medarbetare sätter sig på tvären och vägrar att acceptera ny roll? Chef & Karriärs mentor Charlotta Wikström ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 13:01
Medarbetare ser skeptisk ut när chef ger nya arbetsuppgifter.
Hur kommer man vidare om en anställd inte vill acceptera arbetsuppgifter som innebär lägre status än de tidigare? Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Företaget jag jobbar på har genomfört ännu en omorganisation. För den avdelning som jag är chef för har det inneburit en del förändringar av arbetssätt och roller, på grund av att vi har blivit färre personer. Några medarbetare har delvis fått andra uppgifter och en av dem har haft svårt att acceptera detta.

Vi har haft långa samtal där jag förklarat vad förändringen innebär. Jag anar att hon inte gillar den nya rollen – som innebär viss telefonförsäljning, en uppgift med lägre status än tidigare roll. Men det säger hon inte rakt ut, i stället fortsätter hon att be om mer fakta kring vad som ska ändras. Var går gränsen för hur mycket jag måste förklara? Hur komma vidare?
 

SVAR: En intressant fråga som jag tror många chefer känner igen. Organisation är en färskvara och måste anpassas till vår ständigt förändrade omvärld. Vad jag förstår har du tydligt klargjort syftet med förändringen och det tål att upprepas. Medarbetaren måste lyfta blicken och förstå att detta inte handlar om henne specifikt utan om företagets framgång, som alla ska bidra till.

Jag är övertygad om att du har rätt i att hon känner sig nedvärderad i sina nya arbetsuppgifter. Därför behöver du nu bekräfta henne och att hon är kompetent, viktig för företaget och att du stödjer henne. Att ni får lösa det här tillsammans.

STEG 1. Byt fokus, från fakta till hur hon känner, i nästa samtal. Inled med att säga att hon har fått all relevant fakta och att du vet att hon är kompetent. Slå fast att förändringen är här för att stanna och att både hon och du måste acceptera det. Konstatera att telefonförsäljning är en viktig arbetsuppgift i hennes roll. Du tror att hennes problem och stora utmaning inte är brist på fakta utan snarare känslan av att bli nedvärderad, att det inte är lika ”fint” att jobba med telefonförsäljning. Men att man kan se det precis tvärt om – att detta jobb har blivit viktigare.

STEG 2. Fråga om din analys stämmer. Ge henne tid att svara och reflektera men håll kvar samtalet om hur hon känner. Låt dig inte luras in i ”faktaträsket” igen. Kom ihåg att det är du som styr diskussionen. Fråga henne vad det är som känns svårt, tråkigt eller nedvärderande och vad som skulle behövas för att hon ska känna annorlunda.

STEG 3. Försök att avrunda samtalet positivt, men var tydlig med att både du och hon måste acceptera faktum. Föreslå som ett första steg att hon jobbar i den nya rollen ett par månader och att ni sedan gör en utvärdering. Och att du självklart finns som stöd om hon behöver.

CHARLOTTA WIKSTRÖM

GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

ÅLDER: 67.

KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Petra Brylander: Hot, medalj och makt bakom ridån

Petra Brylander har upplevt drama både på jobbet och i privatlivet. Tagit emot medalj av kungen och hot från allmänheten. Möt skådespelaren som blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala.
Publicerad 9 december 2025, kl 06:01
Symbolisk bild av teatermiljö: teaterchef Petra Brylander  i mönstrad klänning och randig kavaj står vid en spiraltrappa bredvid en grön ridå med skylten 'Föreställning pågår – ej passage', vilket illustrerar arbetet bakom kulisserna
Det händer fortfarande att Petra Brylander ställer sig på scen i en pjäs, men i huvudsak verkar hon utan att synas. Foto: Nicke Messo.

Artikeln i korthet:

• Banbrytande ledare: Petra Brylander blev den första kvinnliga teaterchefen i både Malmö och Uppsala, efter en karriär som skådespelare och ett gediget ledarskapsprogram.

• Drivkraft och värderingar: Hon växte upp i Tornedalen, präglad av jantelag och klassperspektiv, vilket format hennes engagemang för jämlikhet och berättelser om den lilla människan.

• Utmaningar och framgångar: Brylander har hanterat konflikter, hot och mediestormar kring konstnärlig frihet, men också belönats med medalj av kungen för sina insatser som teaterchef.

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Scenen är ett chefsrum med högt i tak i Hippodromen, en historisk byggnad från 1899 i centrala Malmö som varit både cirkus, teater och frikyrka. Sedan 2008 hyser den Malmö stadsteater.

I huvudrollen: Petra Brylander, skådespelare och teaterchef.

Hon sätter sig till rätta vid sitt stora mötesbord. Föreställningen kan börja.

– Jag är från Norrbotten och växte upp i Gällivare och Luleå. Mina föräldrar var från Tornedalen och pratade tornedalsfinska, så jag tillhör en av Sveriges nationella minoriteter. Jag var ett väldigt kreativt barn och hade mycket energi. Spelade i orkester, dansade, idrottade och läste mycket böcker.

När hon var tolv ställde hon sig på en teaterscen för första gången. Det var i en amatörteateruppsättning om gruvstrejken i Malmberget 1936.

– I teatern förenades allt det jag hade inom mig. Rörelse, musik, litteratur och lusten att gestalta. Jag blev totalt förälskad.

Två år tidigare hade hennes pappa gått bort.

– Det gjorde att jag blev vuxen tidigt. Mamma blev ensam med oss tre barn och jag var äldst. Jag fick hjälpa henne mycket, min minsta bror var bara ett halvår. När jag senare började på Teaterhögskolan sa en lärare: ”du är bara 21 år, men du har en gammal persons själ”.

Mamma sa: teater är inte för oss här uppifrån

Petra Brylanders mamma var skeptisk till skådespeleriet. Mamman var barnmorska och sjuksköterska.

– Mamma sa att ”teater är inte för oss här uppifrån, det är för dem som bor i södra Sverige”. Hon var rädd att jag skulle misslyckas och bli ledsen. Jag växte upp med en ganska stark jantelag, att inte tro att jag är något, att inte sticka ut. Men det peppade mig bara. Jag kände att det är klart att jag ska få vara med. Jag kan ju bidra med något, jag har ett annat perspektiv.

Hon slukade litteratur och dramatik och hennes samhällsengagemang växte sig allt starkare.

– Jag drivs av ett klassperspektiv – att alla är lika mycket värda och alla ska ha en möjlighet. Att det finns historier som inte är berättade om hur den lilla människan har det.

Petra Brylander utbildade sig till skådespelare på Teaterhögskolan i Malmö 1992–1995. Därefter jobbade hon på Norrbottensteatern, Helsingborgs stadsteater och Malmö stadsteater.

32 år gammal blev hon uppmanad av den dåvarande chefen att söka chefsjobbet på Norrbottensteatern.

– Jag hade ingen chefsutbildning, men var från länet och hade ett stort engagemang. Tack och lov fick jag inte jobbet, jag var inte alls redo.

Petra Brylander, Vd och koncernchef Malmö stadsteater, sitter vid en bärbar dator med en mobiltelefon i handen.
Petra Brylander jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.
– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

Men erfarenheten gav mersmak. När Teaterförbundet och Svensk Scenkonst tillsammans anordnade ett ledarskapsprogram för kvinnor var Petra Brylander en av de tolv som antogs.

– Vi fick en gedigen utbildning och fick lära oss allt om att vara vd och hur offentlig förvaltning fungerar.

År 2007 blev hon chef för Malmö stadsteater tillsammans med Jesper Larsson, operaproducent vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De delade på chefsskapet.

– Vi kompletterade varandra och blev en stark ledarduo. Vi hade lika lön på kronan, delade kontor och i vårt avtal stod det att man inte kunde sparka den ena och behålla den andra.

Petra Brylander blev historisk, som den första kvinnliga chef teatern haft sedan starten 1944.

År 2016 blev hon uppringd av en rekryterare som undrade om hon var intresserad av chefsjobbet på Uppsala stadsteater.

– Jag var tveksam först eftersom jag trivdes bra i Malmö. Men han tyckte att jag skulle ”pröva mina vingar och testa något där jag inte är trygg och förankrad”.

Den repliken fick avsedd effekt. Petra Brylander sade ja och blev Uppsala stadsteaters första kvinnliga chef sedan starten 1951.

– Uppsala var annorlunda på flera sätt. En mindre stad än Malmö, men med en större teater med mer personal. Det var utvecklande år och vi startade bland annat sommarteater i ett cirkustält i Gottsunda.

Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt

År 2024 fick hon frågan om hon var intresserad av att återvända till Malmö stadsteater. Hon lämnade Uppsala ett år innan hennes förordnande gick ut. Uppsala skulle dock komma att höra av sig igen – men på ett chockartat sätt. Mer om det senare.

Men vad pågår egentligen bakom kulisserna på en teater? Hur är det att leda egocentriska skådespelare?

– Det har säkert funnits stora skådespelaregon som fått styra och ställa. Men så är det inte längre. Unga moderna människor förstår ingenting av det där.

Hon jämför teatern med ett fotbollslag på elitnivå.

– Vi måste ha de bästa förutsättningarna för att kunna prestera på topp. Teater är ett kollektivt arbete. Visst kan man ha solospelare, men hela laget måste fungera.

Apropå ömma tår och konflikter:

– Jag tror att det handlar mer om frustration än konflikter och att den beror på att ambitionerna är höga och att vi går mot premiär. Vi ska leverera på ett utsatt klockslag. Då måste man förstå att behovet av rätt förberedelser är avgörande för att kunna prestera. ”Jag behöver det här, annars kan jag inte repetera den här scenen.” Ett sådant behov handlar inte om ego, utan om viljan att göra ett bra jobb.

Petra Brylanders mål är att vara en sådan chef som hon själv skulle vilja ha.

– Min dörr är alltid öppen och mina medarbetare kan berätta om något inte funkar. Jag försöker lyssna mer än prata och är inte rädd för att be om ursäkt. Jag är den som lämnar skeppet sist och finns här i både sol och regn.

Just de egenskaperna kan behövas när det har blåst upp till storm. I Uppsala fick hon och teatern ta emot hot och bajspåsar efter att det blivit känt att en av skådespelarna som spelade i Stig Dagermans Tysk höst var kommunist och hade hållit ett tal på en svensk-rysk förening.

– Folk blandade samman det privata med det professionella. Han som individ får ha vilka åsikter han vill. Det hade ju ingenting med produktionen han medverkade i att göra. Vi spelade Stig Dagermans text.

Ett annat exempel är när en Sverigedemokrat i Malmö ville stoppa pjäsen Jag är Ahed för att han hävdade att den kunde spä på antisemitismen i staden. Petra Brylander menade att den inte är antisemitisk utan ger ett barns perspektiv på en konflikt.

– Det gjorde mig såklart upprörd att han ville stoppa pjäsen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd betyder något, det är inte bara ord. Vi får inte bli rädda för att spela vad vi vill på våra scener.

Petra Brylander, sitter på en stol på en liten teaterscen.
Petra Brylander har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.
– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten, säger hon.
Foto: Nicke Messo.

En tredje tuff period inträffade när det i början av 2025, många månader efter att Petra Brylander hade slutat vid Uppsala stadsteater, upptäcktes ett underskott i bokföringen som sades vara 37 miljoner.

– Det var fruktansvärt att bli uthängd utan förvarning. Det var nio månader sedan jag lämnade och jag hade ingen möjlighet att försvara mig. Men nu har revisorerna konstaterat att det som hände, det hände efter att jag hade slutat.

En desto trevligare överraskning väntade när hon en dag förra året öppnade ett brev från Kungliga Hovstaterna. Hon skulle tilldelas en medalj av kungen. För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Hon har nytta av skådespelandet i rollen som ledare.

– Jag har en bra röst och kan prata inför folksamlingar. Jag kan lägga upp en fungerande dramaturgi för personal- och styrelsemöten.

Trots det var chefsrollen svår i början.

– Jag var inte van vid att framträda som mig själv. Jag har alltid haft en roll och blev nervös när jag bara skulle vara Petra. Jag har fått öva på att våga vara den jag är.

Så reser hon sig upp. Nästa möte för dagen väntar.

The show must go on.

Petra Brylander har ett teaterhus att sköta.

Text: Nicklas Nordström

PETRA BRYLANDER

GÖR: Vd och koncernchef Malmö stadsteater.

ÅLDER: 54.

FAMILJ: Man och två barn, en son på 26 och en dotter på 22.

BOR: Bostadsrätt i Malmö.

LÄSER: Ja. Mycket pjäser.

MERITER: Första kvinnliga teaterchefen för Malmö stadsteater. Första kvinnliga chefen för Uppsala stadsteater. Har fått medalj av både kungen och Uppsala kommun.