Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bättre chef med körsång

Att sjunga i kör ger inte bara glädje och gemenskap – ny forskning visar också att hjärnan tränas. Enligt forskare kan chefer som sjunger få lättare att hålla fokus och växla mellan olika arbetsuppgifter.
Publicerad 6 maj 2022, kl 10:02
Körledare framför en sjungande kör.
Körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör. Foto: Colourbox

Att körsång ökar välbefinnandet och ger många positiva effekter, som glädje och gemenskap, är ingen nyhet för de flesta som sjunger i kör. Men nu visar forskning att körsång också tränar upp hjärnan. Det är bland annat de områden som styr hörsel, motorik, språk, kognition och känslor som samspelar med varandra.

– Vi ser att körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör, säger Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att hjärnan kan aktiveras på ett likartat sätt hos den som spelar ett instrument i en orkester eller spelar brädspel.

Emmi Pentikäinen och hennes kollegor har studerat körsångens eventuella hälsoeffekter och påverkan på hjärnan hos personer över 60 år. Men hon tror att de effekterna är likartade även för yngre personer.

– Ett viktigt resultat är att så kallad kognitiv flexibilitet, att man kan växla mellan olika fokus, tränas upp hos den som sjunger i kör. Att den förmågan ökar skulle även kunna bidra till att bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar i hjärnan. Det är ett hoppfullt resultat.

Förutom körsångens påverkan på hjärnan, visar studien även att körsångare är mer nöjda med sin hälsa i största allmänhet. Särskilt gäller det dem som börjat sjunga sent i livet. De som sjungit i kör i många år ägnar sig också åt fler sociala aktiviteter, vilket bidrar till ökat välbefinnande.

– Deltagarna som sjunger i kör har berättat att de redan vet att körsången påverkar dem på ett fantastiskt sätt. Det har bara saknats forskning som visar detta.

 

Varför sjunger du i kör?

Cecilia Berg, chef på Apotek Hjärtat i Linköping:

Cecilia Berg

– Det ger mig massor av energi. I stället för att gå ut och springa, som jag inte gillar, går jag till kören för att få ny ork. Jag är inte tonsäker eller särskilt bra på att sjunga, det viktiga för mig är att göra något roligt ihop med andra. Och tillsammans med andra sjunger jag bättre!

– Att man blir starkare tillsammans och att jobba mot ett gemensamt mål, som en konsert, är erfarenheter som jag tar med mig i mitt eget ledarskap.

Bengt Thaysen, produktchef på Cylinda:

Bengt Thaysen

– Framför allt för att jag får nya vänner! Och att man blir glad av att sjunga. Att sjunga inför publik ger mig bättre självkänsla. Det är en riktig boost att känna att jag är bra på att ta ton och att publiken visar sin uppskattning.

– Jag tror att körsången hjälpt mig att bli bättre på att lyfta fram andra och ge beröm. Jag vet hur viktigt det är för självkänslan, att få höra när man gjort något bra.

Marie Orre, laboratoriechef på Essity:

Marie Orre

– För att jag blir så glad! Jag sjunger i vår personalkör Fabrikören och ibland är jag pressad och har fokus på annat när jag ska dit, men jag går alltid därifrån lättare i sinnet. Det händer också något med kroppen när jag är där. Jag sträcker på mig och börjar andas djupare.

– Ibland tar jag hjälp av sången på möten. Det livar upp om man sjunger någon rad, som ”Johan är här, Anders är här …” Det brukar alltid bli en bra start.

 

Andas med magen och tala bättre

Vid andning högt upp i bröstet blir talet lätt ansträngt och forcerat. Att kunna andas djupt ner i magen och använda kraften från bukmusklerna ger rösten mer styrka, djup och att den låter avspänd. Nyckeln är att lära sig att andas genom näsan i stället för med munnen.

Tre enkla övningar:

→ Ligg ner med en bok på magen. Andas. Rör sig boken upp och ner när du andas, har du hittat bukandningen. Rör sig boken inte alls eller väldigt lite använder du troligtvis muskler vid bröst, hals och axlar för att få in luften. Öva på att magen ska röra sig utåt vid inandning så att boken lyfts och att magen går inåt på utandning.

→ Öva på att andas enbart genom näsan under vanliga promenader. Öka svårighetsgraden efter hand, till exempel genom att öka tempot eller gå i uppförsbackar och fortfarande andas genom näsan.

→ Sätt en bit kirurgtejp över munnen när du ska sova. Den kan placeras vertikalt eller horisontellt över munnen. Det gör att kroppen vänjer sig vid att andas genom näsan under längre tid. Om du känner dig osäker, börja med att testa en stund innan du ska somna.

Källa: David Sennerstrand, röstcoach på Snacka Sunt.

 

Text: Kristina Karlberg

Ledarskap

Därför mår unga chefer dåligt

Unga chefer upplever sin arbetsmiljö och psykiska hälsa som sämre än äldre chefer. Det visar ny forskning – som resulterat i en guide med tips för att stötta unga ledare.
Publicerad 11 oktober 2023, kl 10:42
Man hänger bredvid kvinna med tablet.
En ny guide med tips ska stötta unga chefer för till en bättre arbetsmiljö och psykisk hälsa. Bild: Colourbox

Många unga chefer går igenom ett stålbad i början av sina karriärer.

Susanne Tafvelin

– Prövningen i chefsrollen blir tuffare än för äldre, eftersom det sticker ut från normen att chefen är en äldre person med erfarenhet. Det gör att unga chefer ställer väldigt höga krav på sig själva och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, säger Susanne Tafvelin, projektledare för forskningsstudierna vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

I forskningen ingår intervjuer med chefer i åldern 19-29 år. Forskarna har kartlagt samspelet mellan deras arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Resultaten visar att yngre chefer i högre grad än äldre chefskollegor uppger att de är mer stressade och utmattade. De upplever också chefsrollen som otydlig och mer känslomässigt krävande.

– Vi ser brister i arbetsmiljön som orsaker till den psykiska ohälsan. Många upplever till exempel att det är känslomässigt svårt med personalfrågor och att de saknar stöd i organisationen.

"Viktigt våga pröva, misslyckas och be om hjälp"

Forskningsprojektet har utmynnat i en guide med konkreta tips till unga chefer och till organisationer som vill förebygga ohälsa bland sina yngre chefer.

– Flera tips handlar om hur viktigt det är att ge unga chefer stöd. Det bästa är när det finns en närmaste chef eller HR-avdelning i närheten, så att det går snabbt och lätt att fråga om hjälp. Äldre chefer skulle också kunna vara mentorer och dela med sig av chefs- och livserfarenheter.

Andra åtgärder kan handla om att ha ordentliga introduktionsprogram för unga chefer, så att de successivt kommer in i sin roll. Och att skapa en trygg organisationskultur där det finns utrymme att våga pröva, misslyckas och be om hjälp.

I enkätundersökningen kom det fram dystra uppgifter om hur det är att vara ung chef. Men när forskare därefter intervjuade unga chefer förändrades bilden.

– Vi märkte att unga chefer har ett stort driv och en vilja att utvecklas. Jag hoppas att våra tips kan underlätta för unga chefer att använda sin potential.

Text: Kristina Karlberg

4 framgångsfaktorer

  • Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
  •  Gör chefsrollen så tydlig som möjlig: vilket ansvar och mandat som ingår och vilka förväntningar som finns.
  • Hjälp unga chefer att hitta en balans mellan att vilja framåt och att stanna upp och lära.
  •  Utforma stödsystem, till exempel mentorskap, till unga chefer.

Guiden finns att ladda ner på Umeå universitets hemsida.

 

Vad är din största utmaning som ung chef?

Jenny Felldin, 29, Head of transformation, Tietoevry.

Jenny Felldin

– Att inte springa på för fort, utan hinna reflektera innan jag tar mig an nya uppgifter. För mig handlar det om att hitta en bra balans. Uppgifterna får inte bli övermäktiga, samtidigt som jag vill utmanas och utvecklas. Med ökad självinsikt har jag lagt ett inplanerat avbrott efter varje arbetsdag då jag tränar eller gör någon annan aktivitet. Det hjälper mig att få distans till arbetet och lättare kunna avgöra vilka uppgifter som kan vänta.

 


Måns Sjögren, 28, it-chef, Gpa flowsystem.

Måns Sjögren

– Det är det klassiska dilemmat, att jag som ung chef i högre grad känner ett behov av att bevisa något och få respekt. Nu har jag arbetat på företaget i tio år och dem jag arbetar nära vet vad jag kan, då känns min roll mer naturlig.

Men när jag möter personal från andra avdelningar eller nya konsulter kan det vara svårare att få samma mottagande. Många förväntar sig att det ska vara en äldre person som är den beslutsfattande chefen.


Moa Crantz, 29, områdeschef, Manpower matchning.

Moa Crantz

– Bristen på erfarenhet. Jag hamnar ibland i situationer när jag snabbt måste hitta lösningar där och då. Det kan till exempel handla om personalfrågor. Då saknar jag åren med erfarenheter från liknande situationer.

För mig är det en trygghet att jag alltid kan ringa någon av mina chefskollegor om jag behöver råd. De har hjälpt mig in i chefsrollen. Jag hoppas att jag kommer att kunna stötta nya unga chefer på liknande sätt.