Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bättre chef med körsång

Att sjunga i kör ger inte bara glädje och gemenskap – ny forskning visar också att hjärnan tränas. Enligt forskare kan chefer som sjunger få lättare att hålla fokus och växla mellan olika arbetsuppgifter.
Publicerad 6 maj 2022, kl 10:02
Körledare framför en sjungande kör.
Körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör. Foto: Colourbox

Att körsång ökar välbefinnandet och ger många positiva effekter, som glädje och gemenskap, är ingen nyhet för de flesta som sjunger i kör. Men nu visar forskning att körsång också tränar upp hjärnan. Det är bland annat de områden som styr hörsel, motorik, språk, kognition och känslor som samspelar med varandra.

– Vi ser att körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör, säger Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att hjärnan kan aktiveras på ett likartat sätt hos den som spelar ett instrument i en orkester eller spelar brädspel.

Emmi Pentikäinen och hennes kollegor har studerat körsångens eventuella hälsoeffekter och påverkan på hjärnan hos personer över 60 år. Men hon tror att de effekterna är likartade även för yngre personer.

– Ett viktigt resultat är att så kallad kognitiv flexibilitet, att man kan växla mellan olika fokus, tränas upp hos den som sjunger i kör. Att den förmågan ökar skulle även kunna bidra till att bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar i hjärnan. Det är ett hoppfullt resultat.

Förutom körsångens påverkan på hjärnan, visar studien även att körsångare är mer nöjda med sin hälsa i största allmänhet. Särskilt gäller det dem som börjat sjunga sent i livet. De som sjungit i kör i många år ägnar sig också åt fler sociala aktiviteter, vilket bidrar till ökat välbefinnande.

– Deltagarna som sjunger i kör har berättat att de redan vet att körsången påverkar dem på ett fantastiskt sätt. Det har bara saknats forskning som visar detta.

 

Varför sjunger du i kör?

Cecilia Berg, chef på Apotek Hjärtat i Linköping:

Cecilia Berg

– Det ger mig massor av energi. I stället för att gå ut och springa, som jag inte gillar, går jag till kören för att få ny ork. Jag är inte tonsäker eller särskilt bra på att sjunga, det viktiga för mig är att göra något roligt ihop med andra. Och tillsammans med andra sjunger jag bättre!

– Att man blir starkare tillsammans och att jobba mot ett gemensamt mål, som en konsert, är erfarenheter som jag tar med mig i mitt eget ledarskap.

Bengt Thaysen, produktchef på Cylinda:

Bengt Thaysen

– Framför allt för att jag får nya vänner! Och att man blir glad av att sjunga. Att sjunga inför publik ger mig bättre självkänsla. Det är en riktig boost att känna att jag är bra på att ta ton och att publiken visar sin uppskattning.

– Jag tror att körsången hjälpt mig att bli bättre på att lyfta fram andra och ge beröm. Jag vet hur viktigt det är för självkänslan, att få höra när man gjort något bra.

Marie Orre, laboratoriechef på Essity:

Marie Orre

– För att jag blir så glad! Jag sjunger i vår personalkör Fabrikören och ibland är jag pressad och har fokus på annat när jag ska dit, men jag går alltid därifrån lättare i sinnet. Det händer också något med kroppen när jag är där. Jag sträcker på mig och börjar andas djupare.

– Ibland tar jag hjälp av sången på möten. Det livar upp om man sjunger någon rad, som ”Johan är här, Anders är här …” Det brukar alltid bli en bra start.

 

Andas med magen och tala bättre

Vid andning högt upp i bröstet blir talet lätt ansträngt och forcerat. Att kunna andas djupt ner i magen och använda kraften från bukmusklerna ger rösten mer styrka, djup och att den låter avspänd. Nyckeln är att lära sig att andas genom näsan i stället för med munnen.

Tre enkla övningar:

→ Ligg ner med en bok på magen. Andas. Rör sig boken upp och ner när du andas, har du hittat bukandningen. Rör sig boken inte alls eller väldigt lite använder du troligtvis muskler vid bröst, hals och axlar för att få in luften. Öva på att magen ska röra sig utåt vid inandning så att boken lyfts och att magen går inåt på utandning.

→ Öva på att andas enbart genom näsan under vanliga promenader. Öka svårighetsgraden efter hand, till exempel genom att öka tempot eller gå i uppförsbackar och fortfarande andas genom näsan.

→ Sätt en bit kirurgtejp över munnen när du ska sova. Den kan placeras vertikalt eller horisontellt över munnen. Det gör att kroppen vänjer sig vid att andas genom näsan under längre tid. Om du känner dig osäker, börja med att testa en stund innan du ska somna.

Källa: David Sennerstrand, röstcoach på Snacka Sunt.

 

Text: Kristina Karlberg

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Företaget där du måste vara snäll för att få jobb

På it-konsultbolaget Visionite krävs en särskild sak av de anställda: snällhet. Vd Mattias Matsson berättar hur han vet vem som är schysst.
Noa Söderberg Publicerad 13 september 2024, kl 06:01
Visionite i Umeå har utsetts till Årets bästa arbetsplats av Great Place to Work. Vd Mattias Matsson ser snällhet som nyckeln till framgång.
Visionite i Umeå har utsetts till Årets bästa arbetsplats av Great Place to Work. Vd Mattias Matsson ser snällhet som nyckeln till framgång. Genom att rekrytera människor med goda intentioner skapar företaget en positiv och hållbar arbetsmiljö. Foto: Lovisa From/Colourbox.

It-konsultbolaget Visionite har vunnit utmärkelsen Årets bästa arbetsplats, som delas ut av hr-företaget Great place to work. Bakom utmärkelsen ligger vd Mattias Matssons särskilda ledarskapsfilosofi: han vill bara rekrytera snälla personer.

Mattias Matsson, Visionite.
Mattias Matsson. Foto: Lovisa From.

– När jag gick i skolan fick alla människor något epitet – ”sportig”, ”snabb”, ”duktig på matte”. Den som var sist kvar fick ”snäll”. Det är en egenskap som alltid har värderats lågt, och i min värld är det absurt. När man ser sig om bland vänner och arbetskollegor så märker man att det absolut viktigaste är att omge sig med människor som är snälla, säger han när Kollega ringer upp.

Hur vet man att någon är snäll?

– Vår definition handlar om personens intention. Alla ens handlingar kan omöjligen uppfattas som snälla, men intentionen bakom dem ska kunna förklaras och motiveras som snäll. Sedan är det ibland upp till mottagaren att välja hur man reagerar. Det är den andra delen av vår definition: att man ska snälltolka människor när man inte håller med dem.

Hur hittar man snälla människor i en rekryteringsprocess?

– Det är jättesvårt att avgöra genom intervjuer. Därför är det viktigaste för oss att ta referenser. Det ska inte vara två personer som har valts ut för att gå i god för någon, utan gärna människor som inte valts ut. Till exempel någon som du har jobbat med en längre tid och sedan gått skilda vägar från, av någon anledning.

– Det andra ledet handlar om dialog med den som rekryteras. Vi har ofta rekryteringsprocesser som pågår i 6, 12 eller 18 månader.

Många företag i just it-branschen, särskilt i USA, lyfter upp det motsatta: att man söker människor som är tuffa, som ska jobba hårt och slå sig fram. Kan inte det behövas?

– Att vara snäll är inte att vara mjuk eller rädd för att fatta beslut. Att vara snäll handlar om att alltid se saker från tre perspektiv: mitt, motpartens och bolagets. Ibland är det att vara snäll att förklara för en person som faktiskt inte fungerar på en arbetsplats att den kommer må bättre av att jobba någon annanstans. 

Fakta: Mattias Matsson

Vd på it-konsultbolaget Visionite. 36 år gammal, bosatt i Umeå. Grundade konsultbolaget Professionals Nord 2015 och One Group 2019, som bytte namn till Visionite i år. Har en bakgrund som professionell innebandyspelare.