Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bättre chef med körsång

Att sjunga i kör ger inte bara glädje och gemenskap – ny forskning visar också att hjärnan tränas. Enligt forskare kan chefer som sjunger få lättare att hålla fokus och växla mellan olika arbetsuppgifter.
Publicerad
Körledare framför en sjungande kör.
Körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör. Foto: Colourbox

Att körsång ökar välbefinnandet och ger många positiva effekter, som glädje och gemenskap, är ingen nyhet för de flesta som sjunger i kör. Men nu visar forskning att körsång också tränar upp hjärnan. Det är bland annat de områden som styr hörsel, motorik, språk, kognition och känslor som samspelar med varandra.

– Vi ser att körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör, säger Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att hjärnan kan aktiveras på ett likartat sätt hos den som spelar ett instrument i en orkester eller spelar brädspel.

Emmi Pentikäinen och hennes kollegor har studerat körsångens eventuella hälsoeffekter och påverkan på hjärnan hos personer över 60 år. Men hon tror att de effekterna är likartade även för yngre personer.

– Ett viktigt resultat är att så kallad kognitiv flexibilitet, att man kan växla mellan olika fokus, tränas upp hos den som sjunger i kör. Att den förmågan ökar skulle även kunna bidra till att bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar i hjärnan. Det är ett hoppfullt resultat.

Förutom körsångens påverkan på hjärnan, visar studien även att körsångare är mer nöjda med sin hälsa i största allmänhet. Särskilt gäller det dem som börjat sjunga sent i livet. De som sjungit i kör i många år ägnar sig också åt fler sociala aktiviteter, vilket bidrar till ökat välbefinnande.

– Deltagarna som sjunger i kör har berättat att de redan vet att körsången påverkar dem på ett fantastiskt sätt. Det har bara saknats forskning som visar detta.

 

Varför sjunger du i kör?

Cecilia Berg, chef på Apotek Hjärtat i Linköping:

Cecilia Berg

– Det ger mig massor av energi. I stället för att gå ut och springa, som jag inte gillar, går jag till kören för att få ny ork. Jag är inte tonsäker eller särskilt bra på att sjunga, det viktiga för mig är att göra något roligt ihop med andra. Och tillsammans med andra sjunger jag bättre!

– Att man blir starkare tillsammans och att jobba mot ett gemensamt mål, som en konsert, är erfarenheter som jag tar med mig i mitt eget ledarskap.

Bengt Thaysen, produktchef på Cylinda:

Bengt Thaysen

– Framför allt för att jag får nya vänner! Och att man blir glad av att sjunga. Att sjunga inför publik ger mig bättre självkänsla. Det är en riktig boost att känna att jag är bra på att ta ton och att publiken visar sin uppskattning.

– Jag tror att körsången hjälpt mig att bli bättre på att lyfta fram andra och ge beröm. Jag vet hur viktigt det är för självkänslan, att få höra när man gjort något bra.

Marie Orre, laboratoriechef på Essity:

Marie Orre

– För att jag blir så glad! Jag sjunger i vår personalkör Fabrikören och ibland är jag pressad och har fokus på annat när jag ska dit, men jag går alltid därifrån lättare i sinnet. Det händer också något med kroppen när jag är där. Jag sträcker på mig och börjar andas djupare.

– Ibland tar jag hjälp av sången på möten. Det livar upp om man sjunger någon rad, som ”Johan är här, Anders är här …” Det brukar alltid bli en bra start.

 

Andas med magen och tala bättre

Vid andning högt upp i bröstet blir talet lätt ansträngt och forcerat. Att kunna andas djupt ner i magen och använda kraften från bukmusklerna ger rösten mer styrka, djup och att den låter avspänd. Nyckeln är att lära sig att andas genom näsan i stället för med munnen.

Tre enkla övningar:

→ Ligg ner med en bok på magen. Andas. Rör sig boken upp och ner när du andas, har du hittat bukandningen. Rör sig boken inte alls eller väldigt lite använder du troligtvis muskler vid bröst, hals och axlar för att få in luften. Öva på att magen ska röra sig utåt vid inandning så att boken lyfts och att magen går inåt på utandning.

→ Öva på att andas enbart genom näsan under vanliga promenader. Öka svårighetsgraden efter hand, till exempel genom att öka tempot eller gå i uppförsbackar och fortfarande andas genom näsan.

→ Sätt en bit kirurgtejp över munnen när du ska sova. Den kan placeras vertikalt eller horisontellt över munnen. Det gör att kroppen vänjer sig vid att andas genom näsan under längre tid. Om du känner dig osäker, börja med att testa en stund innan du ska somna.

Källa: David Sennerstrand, röstcoach på Snacka Sunt.

 

Text: Kristina Karlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.