Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bättre chef med körsång

Att sjunga i kör ger inte bara glädje och gemenskap – ny forskning visar också att hjärnan tränas. Enligt forskare kan chefer som sjunger få lättare att hålla fokus och växla mellan olika arbetsuppgifter.
Publicerad 6 maj 2022, kl 10:02
Körledare framför en sjungande kör.
Körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör. Foto: Colourbox

Att körsång ökar välbefinnandet och ger många positiva effekter, som glädje och gemenskap, är ingen nyhet för de flesta som sjunger i kör. Men nu visar forskning att körsång också tränar upp hjärnan. Det är bland annat de områden som styr hörsel, motorik, språk, kognition och känslor som samspelar med varandra.

– Vi ser att körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör, säger Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att hjärnan kan aktiveras på ett likartat sätt hos den som spelar ett instrument i en orkester eller spelar brädspel.

Emmi Pentikäinen och hennes kollegor har studerat körsångens eventuella hälsoeffekter och påverkan på hjärnan hos personer över 60 år. Men hon tror att de effekterna är likartade även för yngre personer.

– Ett viktigt resultat är att så kallad kognitiv flexibilitet, att man kan växla mellan olika fokus, tränas upp hos den som sjunger i kör. Att den förmågan ökar skulle även kunna bidra till att bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar i hjärnan. Det är ett hoppfullt resultat.

Förutom körsångens påverkan på hjärnan, visar studien även att körsångare är mer nöjda med sin hälsa i största allmänhet. Särskilt gäller det dem som börjat sjunga sent i livet. De som sjungit i kör i många år ägnar sig också åt fler sociala aktiviteter, vilket bidrar till ökat välbefinnande.

– Deltagarna som sjunger i kör har berättat att de redan vet att körsången påverkar dem på ett fantastiskt sätt. Det har bara saknats forskning som visar detta.

 

Varför sjunger du i kör?

Cecilia Berg, chef på Apotek Hjärtat i Linköping:

Cecilia Berg

– Det ger mig massor av energi. I stället för att gå ut och springa, som jag inte gillar, går jag till kören för att få ny ork. Jag är inte tonsäker eller särskilt bra på att sjunga, det viktiga för mig är att göra något roligt ihop med andra. Och tillsammans med andra sjunger jag bättre!

– Att man blir starkare tillsammans och att jobba mot ett gemensamt mål, som en konsert, är erfarenheter som jag tar med mig i mitt eget ledarskap.

Bengt Thaysen, produktchef på Cylinda:

Bengt Thaysen

– Framför allt för att jag får nya vänner! Och att man blir glad av att sjunga. Att sjunga inför publik ger mig bättre självkänsla. Det är en riktig boost att känna att jag är bra på att ta ton och att publiken visar sin uppskattning.

– Jag tror att körsången hjälpt mig att bli bättre på att lyfta fram andra och ge beröm. Jag vet hur viktigt det är för självkänslan, att få höra när man gjort något bra.

Marie Orre, laboratoriechef på Essity:

Marie Orre

– För att jag blir så glad! Jag sjunger i vår personalkör Fabrikören och ibland är jag pressad och har fokus på annat när jag ska dit, men jag går alltid därifrån lättare i sinnet. Det händer också något med kroppen när jag är där. Jag sträcker på mig och börjar andas djupare.

– Ibland tar jag hjälp av sången på möten. Det livar upp om man sjunger någon rad, som ”Johan är här, Anders är här …” Det brukar alltid bli en bra start.

 

Andas med magen och tala bättre

Vid andning högt upp i bröstet blir talet lätt ansträngt och forcerat. Att kunna andas djupt ner i magen och använda kraften från bukmusklerna ger rösten mer styrka, djup och att den låter avspänd. Nyckeln är att lära sig att andas genom näsan i stället för med munnen.

Tre enkla övningar:

→ Ligg ner med en bok på magen. Andas. Rör sig boken upp och ner när du andas, har du hittat bukandningen. Rör sig boken inte alls eller väldigt lite använder du troligtvis muskler vid bröst, hals och axlar för att få in luften. Öva på att magen ska röra sig utåt vid inandning så att boken lyfts och att magen går inåt på utandning.

→ Öva på att andas enbart genom näsan under vanliga promenader. Öka svårighetsgraden efter hand, till exempel genom att öka tempot eller gå i uppförsbackar och fortfarande andas genom näsan.

→ Sätt en bit kirurgtejp över munnen när du ska sova. Den kan placeras vertikalt eller horisontellt över munnen. Det gör att kroppen vänjer sig vid att andas genom näsan under längre tid. Om du känner dig osäker, börja med att testa en stund innan du ska somna.

Källa: David Sennerstrand, röstcoach på Snacka Sunt.

 

Text: Kristina Karlberg

Ledarskap

Studie: Kvinnor vill helst inte leda män

Kvinnor leder helst andra kvinnor och undviker att leda män. Det är en slutsats från en svensk studie.
Oscar Broström Publicerad 15 november 2022, kl 06:30
Kvinnlig ledare står i rum framför medarbetare.
Kvinnor vill hellre leda andra kvinnor än män, visar en studie. Foto: Shutterstock

Två forskare i nationalekonomi har i ett experiment delat in 580 schweiziska studenter i olika grupper där de, efter att ha löst en uppgift tillsammans, skulle utse en gruppledare.

Ledarskapsviljan mellan män och kvinnor skiljde sig åt markant, men varierade baserat på gruppernas könsstruktur. Män hade generellt sett en högre ledarskapsvilja, oavsett om gruppen var mans- eller kvinnodominerad. När män graderade sin ledarskapsvilja mellan 1 och 10 var mäns vanligaste svar 10, det vill säga högst ledarskapsvilja.

Bland kvinnor var generellt sett ledarskapsviljan lägre. Kvinnors vanligaste svar när de skulle graderade sin ledarskapsvilja var 1.

Men kvinnor visade en högre vilja att leda en grupp om den var kvinnodominerad. Kvinnors genomsnittliga ledarskapsvilja var 6,0 i kvinnodominerade grupper och 4,6 i mansdominerade grupper.

"Kvinnor mindre inflytelserika"

Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av vilken roll kvinnor får i mansdominerade grupper.

– I studien är kvinnor mindre inflytelserika, skattar sin prestation lägre, och förväntar sig mindre stöd i valet av ledare än män. Dessa skillnader förstärks i mansdominerade miljöer och bidrar till kvinnors lägre vilja att leda, säger Eva Ranehill, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en kommentar till studien.

Rapporten visar också att könsskillnaden i viljan att leda inte handlar om kompetens. Forskarna drar slutsatsen att det kan vara bättre för kvinnor i mansdominerade områden på arbetsmarknaden att arbeta med andra kvinnor.

– För enskilda kvinnor i mansdominerade miljöer är det troligtvis bättre att arbeta tillsammans med andra kvinnor än att spridas ut ensamma i olika grupper. Det kan vara värt att tänka på vid utformning av alltifrån arbetsgrupper till regler för hur bolagsstyrelser ska se ut. Våra resultat talar för att det är bättre att besluta om en viss andel kvinnor eller män än att enbart kräva att det finns någon person av det underrepresenterade könet, säger Anna Sandberg, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.