Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bättre chef med körsång

Att sjunga i kör ger inte bara glädje och gemenskap – ny forskning visar också att hjärnan tränas. Enligt forskare kan chefer som sjunger få lättare att hålla fokus och växla mellan olika arbetsuppgifter.
Publicerad
Körledare framför en sjungande kör.
Körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör. Foto: Colourbox

Att körsång ökar välbefinnandet och ger många positiva effekter, som glädje och gemenskap, är ingen nyhet för de flesta som sjunger i kör. Men nu visar forskning att körsång också tränar upp hjärnan. Det är bland annat de områden som styr hörsel, motorik, språk, kognition och känslor som samspelar med varandra.

– Vi ser att körsång aktiverar fler områden i hjärnan än vad många andra aktiviteter gör, säger Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet.

Hon berättar att hjärnan kan aktiveras på ett likartat sätt hos den som spelar ett instrument i en orkester eller spelar brädspel.

Emmi Pentikäinen och hennes kollegor har studerat körsångens eventuella hälsoeffekter och påverkan på hjärnan hos personer över 60 år. Men hon tror att de effekterna är likartade även för yngre personer.

– Ett viktigt resultat är att så kallad kognitiv flexibilitet, att man kan växla mellan olika fokus, tränas upp hos den som sjunger i kör. Att den förmågan ökar skulle även kunna bidra till att bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar i hjärnan. Det är ett hoppfullt resultat.

Förutom körsångens påverkan på hjärnan, visar studien även att körsångare är mer nöjda med sin hälsa i största allmänhet. Särskilt gäller det dem som börjat sjunga sent i livet. De som sjungit i kör i många år ägnar sig också åt fler sociala aktiviteter, vilket bidrar till ökat välbefinnande.

– Deltagarna som sjunger i kör har berättat att de redan vet att körsången påverkar dem på ett fantastiskt sätt. Det har bara saknats forskning som visar detta.

 

Varför sjunger du i kör?

Cecilia Berg, chef på Apotek Hjärtat i Linköping:

Cecilia Berg

– Det ger mig massor av energi. I stället för att gå ut och springa, som jag inte gillar, går jag till kören för att få ny ork. Jag är inte tonsäker eller särskilt bra på att sjunga, det viktiga för mig är att göra något roligt ihop med andra. Och tillsammans med andra sjunger jag bättre!

– Att man blir starkare tillsammans och att jobba mot ett gemensamt mål, som en konsert, är erfarenheter som jag tar med mig i mitt eget ledarskap.

Bengt Thaysen, produktchef på Cylinda:

Bengt Thaysen

– Framför allt för att jag får nya vänner! Och att man blir glad av att sjunga. Att sjunga inför publik ger mig bättre självkänsla. Det är en riktig boost att känna att jag är bra på att ta ton och att publiken visar sin uppskattning.

– Jag tror att körsången hjälpt mig att bli bättre på att lyfta fram andra och ge beröm. Jag vet hur viktigt det är för självkänslan, att få höra när man gjort något bra.

Marie Orre, laboratoriechef på Essity:

Marie Orre

– För att jag blir så glad! Jag sjunger i vår personalkör Fabrikören och ibland är jag pressad och har fokus på annat när jag ska dit, men jag går alltid därifrån lättare i sinnet. Det händer också något med kroppen när jag är där. Jag sträcker på mig och börjar andas djupare.

– Ibland tar jag hjälp av sången på möten. Det livar upp om man sjunger någon rad, som ”Johan är här, Anders är här …” Det brukar alltid bli en bra start.

 

Andas med magen och tala bättre

Vid andning högt upp i bröstet blir talet lätt ansträngt och forcerat. Att kunna andas djupt ner i magen och använda kraften från bukmusklerna ger rösten mer styrka, djup och att den låter avspänd. Nyckeln är att lära sig att andas genom näsan i stället för med munnen.

Tre enkla övningar:

→ Ligg ner med en bok på magen. Andas. Rör sig boken upp och ner när du andas, har du hittat bukandningen. Rör sig boken inte alls eller väldigt lite använder du troligtvis muskler vid bröst, hals och axlar för att få in luften. Öva på att magen ska röra sig utåt vid inandning så att boken lyfts och att magen går inåt på utandning.

→ Öva på att andas enbart genom näsan under vanliga promenader. Öka svårighetsgraden efter hand, till exempel genom att öka tempot eller gå i uppförsbackar och fortfarande andas genom näsan.

→ Sätt en bit kirurgtejp över munnen när du ska sova. Den kan placeras vertikalt eller horisontellt över munnen. Det gör att kroppen vänjer sig vid att andas genom näsan under längre tid. Om du känner dig osäker, börja med att testa en stund innan du ska somna.

Källa: David Sennerstrand, röstcoach på Snacka Sunt.

 

Text: Kristina Karlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov

Ledarskap

Så är det att chefa utomlands

Hög lön och fin titel lockar. Ett chefsjobb utomlands kan dessutom utveckla ditt ledarskap och ge värdefulla erfarenheter. Men innan du tackar ja finns det en del saker du bör ha koll på. Här Unionens bästa tips.
Ola Rennstam Publicerad 16 september 2026, kl 06:00
Ett toppjobb i London eller någon annanstans i världen kan ge värdefulla erfarenheter och boosta karriären - inte minst som chef. Men det finns en del saker att se upp med för du har inte automatiskt samma skydd och trygghet som på hemmaplan. Foto: Ola Rennstam

VAD GÄLLER VID UTLANDSJOBB?
Unionens bästa tips:

Först och främst – tänk på att svenska kollektivavtal enbart gäller i Sverige, även om du ska jobba på ett svenskt bolag utomlands. Till exempel betalas ingen tjänstepension in om du arbetar utanför Sveriges gränser. 
Enligt Marianne Rozman, ombudsman på Unionen, är det viktigaste rådet att noggrant läsa villkoren i ditt anställningsavtal. Försök få in sådant som normalt ingår i ett kollektivavtal. Se till att arbetsgivaren kompenserar med högre lön så att du kan betala in till tjänstepension och försäkringar.

INOM EU

  • Du har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller arbetsvillkor, lön och förmåner. Grundregeln är att du betalar skatt i landet du arbetar, men det kan finnas undantag.
     
  •  Du omfattas normalt av socialförsäkringen i det land där du arbetar. Om du är utsänd av en svensk arbetsgivare kan du behålla den svenska socialförsäkringen.
     
  •  Regler på arbetsmarknaden styrs ofta av lag, inte kollektivavtal. Ta reda på vad som gäller för semester och röda dagar, det skiljer sig mycket åt mellan olika länder.
     
  •  I vissa EU-länder kan du tillgodoräkna dig två år till din allmänna pension i Sverige.
     

UTANFÖR EU

  •  Tänk på att du inte tjänar in till svenska trygghetssystem under utlandsåren, vilket kan påverka ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom och om du behöver åka hem till Sverige.
     
  • Sjukvård kan bli en dyr historia – säkerställ att du har en privat sjukförsäkring.
     
  • En medföljande partner, som är tjänstledig från sitt jobb, riskerar sämre löneutveckling, SGI och pension. Kontrollera vilka försäkringar som gäller dina medföljande familjemedlemmar.
     
  • Förutom en högre lön kan du förhandla till dig förmåner som fria hemresor, bostad eller ledighet på svenska helgdagar.
     
  • Det kan vara svårt att föra över pengar från vissa länder, exempelvis Kina. Kom överens med arbetsgivaren om att få delar av lönen insatt på ditt svenska bankkonto eller att pension betalas ut i Sverige.