Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alla har en åsikt om chefen

Nu inleder Kollega artikelserien #enbrachef där vi tar ett grepp om den moderna chefen och ledarskapet. Hur bör en bra chef vara? Har vem som helst förmågan att leda? Hur är chefen i Sverige? Och mycket, mycket mer.
Petra Rendik Publicerad
Malin Tappert
Malin Tappert menar att många företag fokuserar på fel egenskaper när de rekryterar chefer.

De flesta av oss har haft att göra med chefer i arbetslivet. Eller mött ledargestalter i andra sammanhang, kanske i skolan, i fotbollslaget eller på första sommarjobbet. Den där personen som betytt så mycket, som fått dig att växa. Eller tvärtom, att tvivla.

Kanske är det du som är chefen. Eller drömmer om att bli.

Oavsett vad så är ledarskap något som engagerar, väcker känslor och åsikter. Det kan handla om din chef, någon annans chef eller chefer i allmänhet. Om psykopatchefen. Drömchefen. Robotchefen.

Det finns nämligen tillfällen då människor skulle föredra att arbetsledas av en maskin framför en chef av kött och blod. Men än så längre behöver vi fortfarande mänskliga chefer.

Goda ledare ger nöjda medarbetare som leder företaget eller organisationen till framgång. En chefsrekrytering är ett viktigt beslut som kan komma att påverka ett företag under lång tid framöver. Trots det misslyckas 82 procent av företagen att tillsätta rätt person.

Malin Tappert, konsult inom ledarskap och organisationsutveckling, tror sig veta varför.

– Vi är vana att rekrytera personer som har rätt sakkompetens inom området de ska leda. Men för att bli en bra chef krävs så mycket mer. En ledare ska få andra att växa, få gruppen att kommunicera med varandra och ha en förmåga att ta hand om en rad mellanmänskliga relationer. Det är egenskaper som sällan syns i ditt cv, säger Malin Tappert.

Trots att dessa ”mjuka” egenskaper är så avgörande för medarbetarnas välmående och effektivitet så är Malin Tapperts erfarenhet att de alltför ofta hamnar i skymundan i rekryteringsprocessen. Och där någonstans blir det fel, för i slutändan handlar gott ledarskap mer om sociala relationer än olika modeller och teorier.

Men kan vem som helst lära sig att leda?

En av alla föreställningar som lever vidare är att vissa är födda till att leda. Men forskarna är rätt eniga, ledarskap sitter inte i generna. Många av oss kan bli rätt hyfsade chefer. Med rätt verktyg, stöd och intresse för sina medmänniskor kan man komma långt i sina chefsambitioner. Malin Tappert delar den uppfattningen men med en reservation. För en chefstitel kan man få. En ledare väljer man att följa utifrån tillit och förtroende.

– Jag har en positiv människosyn i grunden och det går att utvecklas i sitt ledarskap men det är just det där ”vem som helst” som får mig att tveka. Saknar du självinsikt och viljan att se och bekräfta andra kan det blir svårt. Det är ett destruktivt ledarskap som kan leda till mycket negativa konsekvenser, säger hon.

I Kollegas artikelserie #enbrachef tar vi ett grepp om chef och ledarskap. Du kommer att kunna läsa om de vanligaste chefsmyterna, de hetaste ledarstilarna, varför (och om) chefen ska gå på kurs, hur ”svenskt” ledarskap ser ut och hur man får till en bra dialog mellan chef och medarbetare. Och mycket mer.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.