Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alla har en åsikt om chefen

Nu inleder Kollega artikelserien #enbrachef där vi tar ett grepp om den moderna chefen och ledarskapet. Hur bör en bra chef vara? Har vem som helst förmågan att leda? Hur är chefen i Sverige? Och mycket, mycket mer.
Petra Rendik Publicerad
Malin Tappert
Malin Tappert menar att många företag fokuserar på fel egenskaper när de rekryterar chefer.

De flesta av oss har haft att göra med chefer i arbetslivet. Eller mött ledargestalter i andra sammanhang, kanske i skolan, i fotbollslaget eller på första sommarjobbet. Den där personen som betytt så mycket, som fått dig att växa. Eller tvärtom, att tvivla.

Kanske är det du som är chefen. Eller drömmer om att bli.

Oavsett vad så är ledarskap något som engagerar, väcker känslor och åsikter. Det kan handla om din chef, någon annans chef eller chefer i allmänhet. Om psykopatchefen. Drömchefen. Robotchefen.

Det finns nämligen tillfällen då människor skulle föredra att arbetsledas av en maskin framför en chef av kött och blod. Men än så längre behöver vi fortfarande mänskliga chefer.

Goda ledare ger nöjda medarbetare som leder företaget eller organisationen till framgång. En chefsrekrytering är ett viktigt beslut som kan komma att påverka ett företag under lång tid framöver. Trots det misslyckas 82 procent av företagen att tillsätta rätt person.

Malin Tappert, konsult inom ledarskap och organisationsutveckling, tror sig veta varför.

– Vi är vana att rekrytera personer som har rätt sakkompetens inom området de ska leda. Men för att bli en bra chef krävs så mycket mer. En ledare ska få andra att växa, få gruppen att kommunicera med varandra och ha en förmåga att ta hand om en rad mellanmänskliga relationer. Det är egenskaper som sällan syns i ditt cv, säger Malin Tappert.

Trots att dessa ”mjuka” egenskaper är så avgörande för medarbetarnas välmående och effektivitet så är Malin Tapperts erfarenhet att de alltför ofta hamnar i skymundan i rekryteringsprocessen. Och där någonstans blir det fel, för i slutändan handlar gott ledarskap mer om sociala relationer än olika modeller och teorier.

Men kan vem som helst lära sig att leda?

En av alla föreställningar som lever vidare är att vissa är födda till att leda. Men forskarna är rätt eniga, ledarskap sitter inte i generna. Många av oss kan bli rätt hyfsade chefer. Med rätt verktyg, stöd och intresse för sina medmänniskor kan man komma långt i sina chefsambitioner. Malin Tappert delar den uppfattningen men med en reservation. För en chefstitel kan man få. En ledare väljer man att följa utifrån tillit och förtroende.

– Jag har en positiv människosyn i grunden och det går att utvecklas i sitt ledarskap men det är just det där ”vem som helst” som får mig att tveka. Saknar du självinsikt och viljan att se och bekräfta andra kan det blir svårt. Det är ett destruktivt ledarskap som kan leda till mycket negativa konsekvenser, säger hon.

I Kollegas artikelserie #enbrachef tar vi ett grepp om chef och ledarskap. Du kommer att kunna läsa om de vanligaste chefsmyterna, de hetaste ledarstilarna, varför (och om) chefen ska gå på kurs, hur ”svenskt” ledarskap ser ut och hur man får till en bra dialog mellan chef och medarbetare. Och mycket mer.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.