Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Alla har en åsikt om chefen

Nu inleder Kollega artikelserien #enbrachef där vi tar ett grepp om den moderna chefen och ledarskapet. Hur bör en bra chef vara? Har vem som helst förmågan att leda? Hur är chefen i Sverige? Och mycket, mycket mer.
Petra Rendik Publicerad
Malin Tappert
Malin Tappert menar att många företag fokuserar på fel egenskaper när de rekryterar chefer.

De flesta av oss har haft att göra med chefer i arbetslivet. Eller mött ledargestalter i andra sammanhang, kanske i skolan, i fotbollslaget eller på första sommarjobbet. Den där personen som betytt så mycket, som fått dig att växa. Eller tvärtom, att tvivla.

Kanske är det du som är chefen. Eller drömmer om att bli.

Oavsett vad så är ledarskap något som engagerar, väcker känslor och åsikter. Det kan handla om din chef, någon annans chef eller chefer i allmänhet. Om psykopatchefen. Drömchefen. Robotchefen.

Det finns nämligen tillfällen då människor skulle föredra att arbetsledas av en maskin framför en chef av kött och blod. Men än så längre behöver vi fortfarande mänskliga chefer.

Goda ledare ger nöjda medarbetare som leder företaget eller organisationen till framgång. En chefsrekrytering är ett viktigt beslut som kan komma att påverka ett företag under lång tid framöver. Trots det misslyckas 82 procent av företagen att tillsätta rätt person.

Malin Tappert, konsult inom ledarskap och organisationsutveckling, tror sig veta varför.

– Vi är vana att rekrytera personer som har rätt sakkompetens inom området de ska leda. Men för att bli en bra chef krävs så mycket mer. En ledare ska få andra att växa, få gruppen att kommunicera med varandra och ha en förmåga att ta hand om en rad mellanmänskliga relationer. Det är egenskaper som sällan syns i ditt cv, säger Malin Tappert.

Trots att dessa ”mjuka” egenskaper är så avgörande för medarbetarnas välmående och effektivitet så är Malin Tapperts erfarenhet att de alltför ofta hamnar i skymundan i rekryteringsprocessen. Och där någonstans blir det fel, för i slutändan handlar gott ledarskap mer om sociala relationer än olika modeller och teorier.

Men kan vem som helst lära sig att leda?

En av alla föreställningar som lever vidare är att vissa är födda till att leda. Men forskarna är rätt eniga, ledarskap sitter inte i generna. Många av oss kan bli rätt hyfsade chefer. Med rätt verktyg, stöd och intresse för sina medmänniskor kan man komma långt i sina chefsambitioner. Malin Tappert delar den uppfattningen men med en reservation. För en chefstitel kan man få. En ledare väljer man att följa utifrån tillit och förtroende.

– Jag har en positiv människosyn i grunden och det går att utvecklas i sitt ledarskap men det är just det där ”vem som helst” som får mig att tveka. Saknar du självinsikt och viljan att se och bekräfta andra kan det blir svårt. Det är ett destruktivt ledarskap som kan leda till mycket negativa konsekvenser, säger hon.

I Kollegas artikelserie #enbrachef tar vi ett grepp om chef och ledarskap. Du kommer att kunna läsa om de vanligaste chefsmyterna, de hetaste ledarstilarna, varför (och om) chefen ska gå på kurs, hur ”svenskt” ledarskap ser ut och hur man får till en bra dialog mellan chef och medarbetare. Och mycket mer.

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet