Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 vanliga chefsmyter

En visionär som jobbar jämt, vet allt och aldrig visar känslor. Chefen ska helt enkelt vara en superhjälte. Eller inte. Det finns många föreställningar om hur en ledare bör vara. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har synat några vanliga chefsmyter närmare.
Petra Rendik Publicerad 24 februari 2017, kl 10:15
En man och kvinna klädda som superhjältar springer.
Måste chefen vara en superhjälte? Foto: Colourbox

En chef ska vara född ledare
Det finns de som hävdar att ledarskap sitter i generna, att det är en medfödd egenskap som vissa har, andra inte.

Och visst finns det människor som är ”naturliga” chefsämnen. De där som alltid blev valda till lagkapten på gympan i skolan eller fick föra gruppens talan i alla möjliga sammanhang.

Men det innebär inte att just de blev chefer i arbetslivet. Det finns ont om forskning som kan peka ut vilken personlighet som är lämplig att ha för att lyckas som chef.

– Problemet är att man kan koppla samman nästan alla egenskaper med hur en chef ska vara. Är du intelligent så ökar sannolikheten att du blir en bra chef, är du energisk eller social så är det också bra och så vidare, säger Stefan Tengblad.

Räknar man bort de mest olämpliga, så kan de flesta människor träna sig till att bli en åtminstone helt okej chef. Det är de flesta ledarskapskonsulter, forskare och psykologer överens om. Med rätt verktyg, stöd och en genuin vilja att leda andra kan man komma rätt långt i sin iver att bli chef.

– Om du sen blir tillräckligt bra, ja det beror på uppgiften. Det krävs lite olika av dig om du ska leda USA eller vara gruppchef på ett mindre företag.

En chef ska vara extrovert

Att vara kommunikativ är en egenskap som rent generellt uppskattats hos ledare, det har flera studier visat. Men det innebär inte att chefen måste vara den som pratar och syns mest. Faktum är att inget säger att du bli en bra chef för att du är utåtriktad även om det är en personlighet som många förknippar med ledarskap.

I stora delar av Asien är det till exempel mycket vanligare med chefer som har en mer tillbakadragen ledarstil. Och i väst har vi flera exempel på lyckade ledare som sägs vara introverta, Barack Obama och Bill Gates för att nämna ett par.

För en annan egenskap som rankas högt är lyhördhet och förmågan att lyssna, något som introverta ledare anses vara bra på.  En studie från Harvard University visar att den introverta chefen inte monopoliserar rummet på samma sätt som den extroverta chefen. De är bättre på att släppa fram andra och mindre känsliga för grupptryck.

– Ogillar man att omge sig med människor kan det förstås blir svårt i ledarrollen. Men å andra sidan kan en väldigt extrovert chef upplevas som självupptagen och det är ingen egenskap att eftersträva, säger Stefan Tengblad

En chef ska vara karismatisk

Karisma ligger i betraktarens ögon och är inte alltid heller förknippat med något gott, tvärtom. Ta Adolf Hitler och Charles Manson till exempel. Karismatiska eller inte men de visste hur man skaffade sig en trogen skara följare.

För när vi talar om karismatiskt ledarskap är det förknippat med glöd och passion. De är visionärer som kan konsten att tala och trollbinda den stora massan.

Men det finns inget som säger att en framgångsrik ledare behöver vara speciellt karismatisk. Det är att ställa för stora krav på ledarskapet tycker Stefan Tengblad.

– I tider av stora förändringar kan det vara tacksamt med en VD som genom sin utstrålning får med sig sina medarbetare på tåget men ytterst få människor har den karisman, säger Stefan som bara kan komma på en person i Sverige som uppfyller kraven.

Zlatan är en sådan person. Men inom Svenskt näringsliv kan jag faktisk inte komma på en enda med speciellt medryckande personlighet.

En chef får inte visa känslor

Tiden då chefer skulle visa stenansikte är förbi. Som chef är det förstås en fördel att kunna kontrollera sina känslor men utan att för den delen bli eller uppfattas som känslokall.

– Överdrifter är inte bra oavsett åt vilket håll. Ingen vill ha en chef som har känslorna utanpå kroppen men inte heller vill man ha en chef som inte visar empati. Lagom är bäst.

Ett bra exempel på när känslor gärna få svalla är vid högtidstal tycker Stefan. Det är inte läge att hålla igen när du som chef tackar av en medarbetare efter lång och trogen tjänst på företaget.

En chef ska veta allt

Ödmjukhet är alltid klädsamt oavsett position och som chef har du mycket att vinna på att erkänna att även du kan ha fel och inte har koll på allt.

– Att inse sina begränsningar är aldrig dåligt. För det finns faktisk ingen som vet allt, och allt för många chefer överskattar de egna kunskaperna, säger Stefan Tengblad.

Medarbetarnas kompertens riskerar att gå till spillo om chefen som kräver full kontroll och insyn i allt. En god ledare bör i stället lyfta all den erfarenhet som finns i personalstyrkan och tänka mångfald vid rekrytering. Det är så man skapar framgång.

– De flesta organisationer behöver alltid få in ny kunskap och det är inte alltid ledaren som är först med att identifiera den.

 

Bilder: Barack Obama & Bill Gates - Ian Langsdon/TT,  Charles Manson (1969) - AP Photo, Colourbox

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Ledarskap

Därför mår unga chefer dåligt

Unga chefer upplever sin arbetsmiljö och psykiska hälsa som sämre än äldre chefer. Det visar ny forskning – som resulterat i en guide med tips för att stötta unga ledare.
Publicerad 11 oktober 2023, kl 10:42
Man hänger bredvid kvinna med tablet.
En ny guide med tips ska stötta unga chefer för till en bättre arbetsmiljö och psykisk hälsa. Bild: Colourbox

Många unga chefer går igenom ett stålbad i början av sina karriärer.

Susanne Tafvelin

– Prövningen i chefsrollen blir tuffare än för äldre, eftersom det sticker ut från normen att chefen är en äldre person med erfarenhet. Det gör att unga chefer ställer väldigt höga krav på sig själva och strävar efter att visa sig dugliga i en ”senior roll”, säger Susanne Tafvelin, projektledare för forskningsstudierna vid Umeå universitet och Karolinska institutet.

I forskningen ingår intervjuer med chefer i åldern 19-29 år. Forskarna har kartlagt samspelet mellan deras arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Resultaten visar att yngre chefer i högre grad än äldre chefskollegor uppger att de är mer stressade och utmattade. De upplever också chefsrollen som otydlig och mer känslomässigt krävande.

– Vi ser brister i arbetsmiljön som orsaker till den psykiska ohälsan. Många upplever till exempel att det är känslomässigt svårt med personalfrågor och att de saknar stöd i organisationen.

"Viktigt våga pröva, misslyckas och be om hjälp"

Forskningsprojektet har utmynnat i en guide med konkreta tips till unga chefer och till organisationer som vill förebygga ohälsa bland sina yngre chefer.

– Flera tips handlar om hur viktigt det är att ge unga chefer stöd. Det bästa är när det finns en närmaste chef eller HR-avdelning i närheten, så att det går snabbt och lätt att fråga om hjälp. Äldre chefer skulle också kunna vara mentorer och dela med sig av chefs- och livserfarenheter.

Andra åtgärder kan handla om att ha ordentliga introduktionsprogram för unga chefer, så att de successivt kommer in i sin roll. Och att skapa en trygg organisationskultur där det finns utrymme att våga pröva, misslyckas och be om hjälp.

I enkätundersökningen kom det fram dystra uppgifter om hur det är att vara ung chef. Men när forskare därefter intervjuade unga chefer förändrades bilden.

– Vi märkte att unga chefer har ett stort driv och en vilja att utvecklas. Jag hoppas att våra tips kan underlätta för unga chefer att använda sin potential.

Text: Kristina Karlberg

4 framgångsfaktorer

  • Ge kontinuerlig och konstruktiv feedback till mindre erfarna chefer.
  •  Gör chefsrollen så tydlig som möjlig: vilket ansvar och mandat som ingår och vilka förväntningar som finns.
  • Hjälp unga chefer att hitta en balans mellan att vilja framåt och att stanna upp och lära.
  •  Utforma stödsystem, till exempel mentorskap, till unga chefer.

Guiden finns att ladda ner på Umeå universitets hemsida.

 

Vad är din största utmaning som ung chef?

Jenny Felldin, 29, Head of transformation, Tietoevry.

Jenny Felldin

– Att inte springa på för fort, utan hinna reflektera innan jag tar mig an nya uppgifter. För mig handlar det om att hitta en bra balans. Uppgifterna får inte bli övermäktiga, samtidigt som jag vill utmanas och utvecklas. Med ökad självinsikt har jag lagt ett inplanerat avbrott efter varje arbetsdag då jag tränar eller gör någon annan aktivitet. Det hjälper mig att få distans till arbetet och lättare kunna avgöra vilka uppgifter som kan vänta.

 


Måns Sjögren, 28, it-chef, Gpa flowsystem.

Måns Sjögren

– Det är det klassiska dilemmat, att jag som ung chef i högre grad känner ett behov av att bevisa något och få respekt. Nu har jag arbetat på företaget i tio år och dem jag arbetar nära vet vad jag kan, då känns min roll mer naturlig.

Men när jag möter personal från andra avdelningar eller nya konsulter kan det vara svårare att få samma mottagande. Många förväntar sig att det ska vara en äldre person som är den beslutsfattande chefen.


Moa Crantz, 29, områdeschef, Manpower matchning.

Moa Crantz

– Bristen på erfarenhet. Jag hamnar ibland i situationer när jag snabbt måste hitta lösningar där och då. Det kan till exempel handla om personalfrågor. Då saknar jag åren med erfarenheter från liknande situationer.

För mig är det en trygghet att jag alltid kan ringa någon av mina chefskollegor om jag behöver råd. De har hjälpt mig in i chefsrollen. Jag hoppas att jag kommer att kunna stötta nya unga chefer på liknande sätt.