Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 viktiga läxor för chefen

Under våren 2016 skakades såväl Kommunal som Karolinska och Swedbank av skandaler där höga chefer tvingades avgå under mer eller mindre förödmjukande omständigheter. Den typen av händelser kan få det att verka otäckt att ta ett tungt chefsansvar. Men ta det lugnt, här är sju viktiga läxor för dig som vill bli en säker ledare.
Gabriella Westberg Publicerad
Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)
Tre toppchefer som hamnat i blåsväder under 2016. Kommunals förre kassör och tredje vice ordförande, Anders Bergström, tv; förre rektorn för Karolinska Institutet, Anders Hamsten, mitten; Swedbanks förre vd Michael Wolf, till höger. Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)

Enligt psykologen och författaren Fred Kiel, som har studerat relationen mellan hederlighet (integrity) i ledarskapet och bolagens avkastning, påverkas verksamheten en hel del när det uppstår misstro mot chefen. Vare sig det blir publika stormar, som i fallen ovan, eller inte.

Företag vars vd:ar har en stabil moralisk kompass (high integrity) hade i genomsnitt en avkastning på 9,4 procent jämfört med 1,9 procents avkastning i bolag med mer moraliskt svajig ledning. Dessutom var medarbetarnas engagemang i bolaget 26 procent högre när de leddes av en vd som upplevdes reko. Kiels studier har publicerats av Harvard Business Review Press.

Fred Kiel beskriver dessa moraliskt stabila toppchefer som mer ödmjuka, med mindre bekräftelsebehov och större fokus på annat än sin egen framgång. ”Det ironiska är att de ledare som inte fokuserade på sin egen framgång tenderade att ha såväl större framgång som högre löner än sina mer narcissistiska chefskollegor”, förklarar han för affärstidningen Forbes. Detsamma gäller alltså organisationerna de leder.

Fred Kiel listar 7 typiska chefsfällor, som förr eller senare kan förväntas leda till dyrbara feltramp om de lämnas ohanterade:

  1. Personlighetskult. Att vara chef är ett komplext uppdrag med mycket ansvar. Det är lätt att låta sig svepas med av det stora ansvaret och tro att verksamheten helt och hållet handlar om en själv. Man glömmer att chefsrollen faktiskt i första hand handlar om att serva andra, att ge sina medarbetare förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt. För det är ju medarbetarna som står för verksamheten. Fred Kiel varnar särskilt för att tänka ”det är jag som är chef, här är det mitt sätt som är det enda rätta”.
    Gör så här i stället: Öppna inte bara för olika förslag och kritiska synpunkter från medarbetarna – se aktivt till att få det!

  2. Skyll på andra. Att vara beslutsfattare innebär att ta på sig ansvar för de beslut som fattas. Och precis som politiskt ledarskap bygger på förtroende, gäller detsamma i företag och andra organisationer.  För att medarbetarna ska göra sitt bästa under ditt ledarskap måste du vinna deras förtroende. Det gör du inte genom att skylla misstag på andra – även om det rent faktiskt skulle vara en anställd som gjort fel. Ansvaret är ditt, som chef.
    Gör så här i stället: Stå upp för dina medarbetare, i vått och torrt. Ta ansvaret på dig själv, men dela med dig av beröm och bekräftelse.

  3. Reflektera! Många chefer anser sig ”kunna ta människor” och snabbt identifiera andras styrkor och svagheter. Det är absolut bra egenskaper för att leda andra. Men än viktigare är att kunna se sina egna styrkor och svagheter. Att utveckla självinsikt är dock inget man gör vid ett enskilt terapitillfälle, det är snarare en ständigt pågående process.
    Fred Kiel varnar chefer för att bara se styrkor hos vissa favoriserade medarbetare som bekräftar det egna egot - och bara svagheter hos andra. Varför? Det gör dig blind!
    Gör så här i stället: Ta varje tillfälle att lära dig mer om dig själv. Studera hur du reagerar och försök känna tacksamhet inför den som utmanar dina förutfattade meningar och ruckar din självbild. Hen gör dig en tjänst.

  4. Kommunicera. Det är mycket värt att kunna kommunicera effektivt, särskilt om man är den som ska leda en grupp genom olika utmaningar och förändringar. En vanlig fälla är, enligt Fred Kiel, att blanda ihop kommunikation och information. Det är inte samma sak.
    En annan fälla är att leva efter devisen ”hälsan tiger still” och hålla inne med feedback, vilket lämnar medarbetarna i ovisshet om deras ansträngningar uppskattas eller inte.
    Gör så här i stället: Ta dig tid att lyssna på dina medarbetare. Visa förtroende för dina medarbetares kompetens, tro på att var och en kan sitta inne med lösningen på vilket-som-helst problem. Och lär dig att ge – och ta - konstruktiv feedback. Det vinner alla på.

  5. Våga fatta jobbiga beslut. Ibland måste chefer ta samtal som kan tänkas leda till en konflikt eller en känslosam reaktion från medarbetarna. Det är normalt. Stoppa inte huvudet i sanden och hoppas att det jobbiga ska blåsa över av sig självt. Det gör det väldigt sällan. Att bry sig om sina medarbetare är bra, men ibland krävs att chefen håller huvudet kallt och gör det som måste göras. Det hjälper ingen att du som chef underlåter att ta eller kommunicera vissa beslut på grund av din konflikträdsla eller ömmande medkänsla.
    Gör så här i stället: Var tydlig och öppen med vad, hur och varför du tar ett beslut som kan tänkas uppröra. Håll fast vid det. Stå för det. Det är att ta ansvar.

  6. Planera och prioritera. Spring inte runt och släck småbränder dagarna i ända. Delegera det. Chefens ansvar är att hålla överblick och att ge resurser till de som kan hantera småbränderna innan de blir stora eldar – medarbetarna. En typisk chefsfälla är att lägga fokus på det som ligger närmast och irriterar, och då missa den större bilden.
    Gör så här i stället: Zooma ut. Vart är ni på väg?

  7. Micromanagement. Det här är en fälla som är särskilt vanlig bland nya, ovana chefer, enligt Fred Kiel. Men chefen ska inte göra medarbetarnas jobb. Ledarskapet är ett nog så viktigt uppdrag, låt det ta den tid och det fokus det är värt.
    Gör så här i stället: Delegera. Ge medarbetarna förtroende och utrymme att göra det de är anställda för att göra.  Som chef har du ett annat uppdrag. Vem ska annars göra ditt jobb?

Gör så här (kortversionen):

  1. Skapa ingen personlighetskult.
  2. Skyll inte på andra.
  3. Reflektera!
  4. Kommunicera.
  5. Stå för dina beslut!
  6. Zooma ut!
  7. Gör ditt jobb - inte medarbetarnas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.