Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 viktiga läxor för chefen

Under våren 2016 skakades såväl Kommunal som Karolinska och Swedbank av skandaler där höga chefer tvingades avgå under mer eller mindre förödmjukande omständigheter. Den typen av händelser kan få det att verka otäckt att ta ett tungt chefsansvar. Men ta det lugnt, här är sju viktiga läxor för dig som vill bli en säker ledare.
Gabriella Westberg Publicerad 17 februari 2016, kl 15:35
Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)
Tre toppchefer som hamnat i blåsväder under 2016. Kommunals förre kassör och tredje vice ordförande, Anders Bergström, tv; förre rektorn för Karolinska Institutet, Anders Hamsten, mitten; Swedbanks förre vd Michael Wolf, till höger. Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)

Enligt psykologen och författaren Fred Kiel, som har studerat relationen mellan hederlighet (integrity) i ledarskapet och bolagens avkastning, påverkas verksamheten en hel del när det uppstår misstro mot chefen. Vare sig det blir publika stormar, som i fallen ovan, eller inte.

Företag vars vd:ar har en stabil moralisk kompass (high integrity) hade i genomsnitt en avkastning på 9,4 procent jämfört med 1,9 procents avkastning i bolag med mer moraliskt svajig ledning. Dessutom var medarbetarnas engagemang i bolaget 26 procent högre när de leddes av en vd som upplevdes reko. Kiels studier har publicerats av Harvard Business Review Press.

Fred Kiel beskriver dessa moraliskt stabila toppchefer som mer ödmjuka, med mindre bekräftelsebehov och större fokus på annat än sin egen framgång. ”Det ironiska är att de ledare som inte fokuserade på sin egen framgång tenderade att ha såväl större framgång som högre löner än sina mer narcissistiska chefskollegor”, förklarar han för affärstidningen Forbes. Detsamma gäller alltså organisationerna de leder.

Fred Kiel listar 7 typiska chefsfällor, som förr eller senare kan förväntas leda till dyrbara feltramp om de lämnas ohanterade:

  1. Personlighetskult. Att vara chef är ett komplext uppdrag med mycket ansvar. Det är lätt att låta sig svepas med av det stora ansvaret och tro att verksamheten helt och hållet handlar om en själv. Man glömmer att chefsrollen faktiskt i första hand handlar om att serva andra, att ge sina medarbetare förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt. För det är ju medarbetarna som står för verksamheten. Fred Kiel varnar särskilt för att tänka ”det är jag som är chef, här är det mitt sätt som är det enda rätta”.
    Gör så här i stället: Öppna inte bara för olika förslag och kritiska synpunkter från medarbetarna – se aktivt till att få det!

  2. Skyll på andra. Att vara beslutsfattare innebär att ta på sig ansvar för de beslut som fattas. Och precis som politiskt ledarskap bygger på förtroende, gäller detsamma i företag och andra organisationer.  För att medarbetarna ska göra sitt bästa under ditt ledarskap måste du vinna deras förtroende. Det gör du inte genom att skylla misstag på andra – även om det rent faktiskt skulle vara en anställd som gjort fel. Ansvaret är ditt, som chef.
    Gör så här i stället: Stå upp för dina medarbetare, i vått och torrt. Ta ansvaret på dig själv, men dela med dig av beröm och bekräftelse.

  3. Reflektera! Många chefer anser sig ”kunna ta människor” och snabbt identifiera andras styrkor och svagheter. Det är absolut bra egenskaper för att leda andra. Men än viktigare är att kunna se sina egna styrkor och svagheter. Att utveckla självinsikt är dock inget man gör vid ett enskilt terapitillfälle, det är snarare en ständigt pågående process.
    Fred Kiel varnar chefer för att bara se styrkor hos vissa favoriserade medarbetare som bekräftar det egna egot - och bara svagheter hos andra. Varför? Det gör dig blind!
    Gör så här i stället: Ta varje tillfälle att lära dig mer om dig själv. Studera hur du reagerar och försök känna tacksamhet inför den som utmanar dina förutfattade meningar och ruckar din självbild. Hen gör dig en tjänst.

  4. Kommunicera. Det är mycket värt att kunna kommunicera effektivt, särskilt om man är den som ska leda en grupp genom olika utmaningar och förändringar. En vanlig fälla är, enligt Fred Kiel, att blanda ihop kommunikation och information. Det är inte samma sak.
    En annan fälla är att leva efter devisen ”hälsan tiger still” och hålla inne med feedback, vilket lämnar medarbetarna i ovisshet om deras ansträngningar uppskattas eller inte.
    Gör så här i stället: Ta dig tid att lyssna på dina medarbetare. Visa förtroende för dina medarbetares kompetens, tro på att var och en kan sitta inne med lösningen på vilket-som-helst problem. Och lär dig att ge – och ta - konstruktiv feedback. Det vinner alla på.

  5. Våga fatta jobbiga beslut. Ibland måste chefer ta samtal som kan tänkas leda till en konflikt eller en känslosam reaktion från medarbetarna. Det är normalt. Stoppa inte huvudet i sanden och hoppas att det jobbiga ska blåsa över av sig självt. Det gör det väldigt sällan. Att bry sig om sina medarbetare är bra, men ibland krävs att chefen håller huvudet kallt och gör det som måste göras. Det hjälper ingen att du som chef underlåter att ta eller kommunicera vissa beslut på grund av din konflikträdsla eller ömmande medkänsla.
    Gör så här i stället: Var tydlig och öppen med vad, hur och varför du tar ett beslut som kan tänkas uppröra. Håll fast vid det. Stå för det. Det är att ta ansvar.

  6. Planera och prioritera. Spring inte runt och släck småbränder dagarna i ända. Delegera det. Chefens ansvar är att hålla överblick och att ge resurser till de som kan hantera småbränderna innan de blir stora eldar – medarbetarna. En typisk chefsfälla är att lägga fokus på det som ligger närmast och irriterar, och då missa den större bilden.
    Gör så här i stället: Zooma ut. Vart är ni på väg?

  7. Micromanagement. Det här är en fälla som är särskilt vanlig bland nya, ovana chefer, enligt Fred Kiel. Men chefen ska inte göra medarbetarnas jobb. Ledarskapet är ett nog så viktigt uppdrag, låt det ta den tid och det fokus det är värt.
    Gör så här i stället: Delegera. Ge medarbetarna förtroende och utrymme att göra det de är anställda för att göra.  Som chef har du ett annat uppdrag. Vem ska annars göra ditt jobb?

Gör så här (kortversionen):

  1. Skapa ingen personlighetskult.
  2. Skyll inte på andra.
  3. Reflektera!
  4. Kommunicera.
  5. Stå för dina beslut!
  6. Zooma ut!
  7. Gör ditt jobb - inte medarbetarnas.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.