Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

10 knep för att rekrytera toppkandidaten

Rätt person på rätt plats är ofta lättare sagt än gjort. Och en felrekrytering kan bli dyrbar. Men bara genom att tänka i lite nya banor går det faktiskt att hitta den perfekta medarbetaren.
Publicerad
Arbetssökande står på en prispall.
Varför nöja dig med tvåan eller trean när du – med lite nytänk – kan få ettan? Illustration: Annika Huett

När en ny person ska rekryteras är det lätt att fastna i gamla hjulspår. Tidsbrist kan göra att du kanske kopierar en gammal platsannons eller ringer runt till några kontakter för att snabbt få fram ett lämpligt namn.

Men om du vill hitta den bästa kandidaten är det varken genvägar eller standardförfarande som gäller. Det är en process i flera steg där det inte räcker med en anställningsintervju eller ett rekryteringstest.

En träffsäker och icke-diskriminerande rekrytering är som ett pussel, bestående av många olika bitar som ska fogas samman.

För att lyckas krävs tid och visst nytänkande, som exempelvis att behandla den sökande som en kund och ta referenserna med en nypa salt. Det är också viktigt att även involvera flera beslutsfattare i organisationen för att vaska fram vad ni verkligen söker och behöver. Annars är risken stor för en förödande felrekrytering. En sådan kan bli mycket kostsam. Enligt företaget Wise Professionals kan det kosta 680 000–730 000 kronor – handlar det om en misslyckad chefsrekrytering ännu mer.

10 tips från proffsen

Rekryteringsspecialisterna Emma Nisses, Josefin Malmer och Ann-Christine Stafwerfeldt på Wise Professionals tipsar om hur du ökar chanserna att göra en rekrytering där båda parter blir nöjda.

1. Sätt upp en tidsplan

Många rekryteringar segar ut i det oändliga. Det innebär ofta att en del jobbsökande hoppar av under tiden. En rekrytering bör ta max sex veckor.

2. Få koll på kompetensen – gör en kravprofil

Att kartlägga vilka kompetenser som behövs nu och i framtiden är A och O för att en rekrytering ska lyckas. Därför är det viktigt att lägga krut på att göra en ordentlig så kallad kravprofil. Samla styrkorna i arbetsgruppen och diskutera vilka kompetenser ni är ute efter hos den nya medarbetaren. Hur ser teamet ut i dag? Vilka behov finns? Den ni söker kanske ska ha andra kunskaper än den person som slutat? Kan det vara läge med en rotation i arbetsgruppen?

Lyft blicken och skåda in i framtiden – vad kommer att behövas om ett år, och om två och ännu längre fram?

3. Skippa flosklerna

Många bollar i luften, flexibel, dynamisk, gillar utmaningar, förändringsbenägen, tänka utanför boxen … Det finns många floskler i platsannonserna. Rensa bort dem! Risken är annars att du framstår som otydlig och ointressant, vilket kan göra att du missar intressanta arbetssökande. Ge i stället konkreta exempel på vad rollen kräver. Ställ urvalsfrågor som: Kan du java-programmering? Talar du mandarin?

4. Lita inte blint på magkänslan

Det är inte alltid bra att följa magkänslan. På bara några sekunder har du skapat dig en bild av en annan människa. Den kan vara färgad av dina tidigare erfarenheter och känslor som inte har med personen du träffar att göra. Risken är då att magkänslan ligger i vägen för en rationell och rättvis bedömning av en annan människas kompetens. I värsta fall missar du guldkornen. Karisma, klädsel och att vara verbal är andra saker att ha koll på som kan påverka ditt omdöme. Försök att se bortom ytan och tänk efter i stället för att låta känslorna leda dig. Tänk på att samma saker gäller även om du googlar.

5. Behandla den sökande som en kund

Det är inte bara du och din organisation eller ditt företag som väljer och vrakar. Den som söker jobb ska också välja er. Om personen som söker jobb blir negativt bemött, exempelvis genom en dålig intervju, sen återkoppling eller ett slentrianmässigt ”tack för visat intresse”, kan hela företaget eller organisationen upplevas som oproffsig.

6. Hej då cv

Det traditionella pappers-cv:ts tid är snart förbi. Många unga personer tappar intresset för att söka ett jobb om det kräver mer än två klick på mobilen. Och just nu är det högkonjunktur och den sökandes marknad. Ställer du krav på traditionella cv:n kan det göra att du missar kompetenta individer. Det säger heller egentligen inte så mycket att rabbla tidigare anställningar och kurser.

7. Se förbi detaljerna

Häng inte upp dig på ett stavfel eller särskrivningar om det inte har direkt betydelse för tjänsten. Det är kanske inte heller relevant om de fem sista poängen i en lång utbildning fattas.

8. Ta referenser med en stor nypa salt

Referenser är alltid ett lurigt kapitel. Det kan hända att den sökande anger branschkollegor som den även är god vän med, och de är ju förstås inte objektiva i sina omdömen. Be om referenser i närtid och från olika kategorier, exempelvis en chef, en kund och en kollega.

Tänk också på att ställa öppna frågor. Använd dig inte av graderingar: ”Hur stresstålig är X på en skala 1–5?” De flesta får nämligen aldrig lägre än en 3:a. Det är mer informativt att fråga vad X gjort i en situation när det varit stressigt. Vad gjorde han eller hon rent konkret som var bra?

Om du har hört något negativt på omvägar, lufta det i så fall med den sökande. Det finns alltid två sidor av saken.

9. Vässa intervjutekniken

Börja med en rent sonderande telefonintervju. Stäm av att kraven stämmer i stora drag. Det är ju bra att veta om det är mödan värt att gå vidare och inte ödsla bort tiden både för dig och för den sökande. Ibland kan det också vara befogat att redan nu fråga om lönekrav så att det inte finns avgrundsdjupa skillnader.

När ni sedan träffas för en anställningsintervju finns det en tumregel: Håll dig till fakta! Vad den sökande gör på fritiden eller hur privatlivet ser ut är inte relevant. Det kan ligga i vägen för en rättvis och objektiv bedömning. Utgå i stället från hur den sökande löst olika situationer på jobbet. Var konkret.

10. Tester eller inte – det är den stora frågan

Tester kan vara ett mycket bra sätt att göra en rättvis och gedigen rekrytering. Samtidigt kan det vara både knepigt och dyrbart att testa. Det gäller verkligen att välja rätt, att kunna tolka och framför allt att hitta ett test som passar den verksamhet som företaget bedriver. Alla har olika styrkor och svagheter. Och de går ofta inte att utläsa av ett traditionellt cv. Det finns bättre metoder.

Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.