Personlighetstester och olika färdighetsprov står som spön i backen. Det finns knappast en anställning där inte någon typ av test används. I synnerhet för chefsrekrytering är det mer regel än undantag. I dag florerar 10 000-tals tester på den svenska marknaden. Men det finns ett stort krux.

– Bara ett 20-tal av testerna är certifierade och vetenskapligt belagda. Det finns många dåliga och horoskopliknande tester som utgår från färger och annat otillförlitligt. De är olämpliga att använda i en rekrytering, men det är en djungel att hitta rätt. På sistone har det förekommit intensiv kritik mot att även myndigheter köper oseriösa tester, säger Mattias Elg, organisationspsykolog och konsult på rekryteringsstrategiföretaget Wecompose.

Bra tester plockar fram personer som kanske inte fått en chans annars

Enligt honom är det inte många som känner till hur kvalitetssäkringen går till i dag. Fram tills för ett par år sedan sköttes granskningen av experter knutna till Stiftelsen för tillämpad psykologi, STP. Men brist på tid och resurser gjorde att stiftelsen lämnade över uppdraget till företaget Det Norske Veritas, DNV, som numera granskar och certifierar personlighetstester för den svenska arbetsmarknaden.

Andra problem är att testerna är krångliga både att genomföra och att tolka. De flesta anlitar därför rekryteringsföretag. Men många av dem har själva ekonomiska intressen i testerna de tillhandahåller, vilket kan påverka objektiviteten.

– Jag oroas över utvecklingen där företag rekryterar med metoder som inte har stöd i forskningen. Det är viktigt att bara välja tester som är granskade och certifierade av oberoende experter, säger Elg.

Även om det finns skäl att vara kritisk menar förespråkarna att ett bra test ändå är oslagbart. Det är träffsäkert och borgar dessutom för en icke-diskriminerande rekrytering.

Men tester bör alltid vara en del av en större bedömning, framhåller Mattias Elg. De stora fördelarna är att exempelvis nyanlända och funktionsnedsatta kan få samma chans som andra.

– Att gå på den så kallade magkänslan leder ofta till en snedvridning där chefer väljer personer som tycker som de själva eller som de redan känner. En rekrytering med hjälp av tester ger objektivitet. Jag har träffat nöjda chefer som konstaterat att de efter tester anställt människor som de aldrig hade valt annars, säger Mattias Elg.

Det optimala tycker han är att olika typer av tester används i olika skeden av en rekryteringsprocess. Ett brett test som används som ett första urval kostar upp till ett par hundralappar per person. Mer avancerade tester som används i sluttampen, efter intervjuer och personliga möten, kan ligga på flera tusen kronor.

Mattias Elg är övertygad om att utvecklingen bara har börjat och att vi kommer att få se allt mer av tester framöver.

– Det händer mycket inom området. Personlighetstester har sin grund i det militära och mäter traditionellt sett prestation. Framöver kommer vi att se tester som i stället fokuserar på engagemang och motivation samt förebyggande av psykisk ohälsa.

Han avfärdar kritiken mot att trubbiga tester kan att slå ut människor.

– Det är tvärtom. Bra tester plockar fram personer som kanske inte fått en chans annars.

Dessutom, menar han, gör tester att människor kan bli medvetna om sina svagheter och hamnar på rätt plats. Vilket kan leda till ett mer hållbart arbetsliv.

Text: Gertrud Dahlberg