Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Personlighetstest - så väljer du!

Personlighetstester blir allt vanligare. Rättvist och icke-diskriminerande, menar vissa. Men vilka är seriösa och vetenskapligt belagda? Vi guidar dig rätt.
Publicerad
Illustration: Annika Huett
Alla har olika styrkor och svagheter. Och de går ofta inte att utläsa av ett traditionellt cv. Det finns bättre metoder. Illustration: Annika Huett

Personlighetstester och olika färdighetsprov står som spön i backen. Det finns knappast en anställning där inte någon typ av test används. I synnerhet för chefsrekrytering är det mer regel än undantag. I dag florerar 10 000-tals tester på den svenska marknaden. Men det finns ett stort krux.

– Bara ett 20-tal av testerna är certifierade och vetenskapligt belagda. Det finns många dåliga och horoskopliknande tester som utgår från färger och annat otillförlitligt. De är olämpliga att använda i en rekrytering, men det är en djungel att hitta rätt. På sistone har det förekommit intensiv kritik mot att även myndigheter köper oseriösa tester, säger Mattias Elg, organisationspsykolog och konsult på rekryteringsstrategiföretaget Wecompose.

Bra tester plockar fram personer som kanske inte fått en chans annars

Enligt honom är det inte många som känner till hur kvalitetssäkringen går till i dag. Fram tills för ett par år sedan sköttes granskningen av experter knutna till Stiftelsen för tillämpad psykologi, STP. Men brist på tid och resurser gjorde att stiftelsen lämnade över uppdraget till företaget Det Norske Veritas, DNV, som numera granskar och certifierar personlighetstester för den svenska arbetsmarknaden.

Andra problem är att testerna är krångliga både att genomföra och att tolka. De flesta anlitar därför rekryteringsföretag. Men många av dem har själva ekonomiska intressen i testerna de tillhandahåller, vilket kan påverka objektiviteten.

– Jag oroas över utvecklingen där företag rekryterar med metoder som inte har stöd i forskningen. Det är viktigt att bara välja tester som är granskade och certifierade av oberoende experter, säger Elg.

Även om det finns skäl att vara kritisk menar förespråkarna att ett bra test ändå är oslagbart. Det är träffsäkert och borgar dessutom för en icke-diskriminerande rekrytering.

Men tester bör alltid vara en del av en större bedömning, framhåller Mattias Elg. De stora fördelarna är att exempelvis nyanlända och funktionsnedsatta kan få samma chans som andra.

– Att gå på den så kallade magkänslan leder ofta till en snedvridning där chefer väljer personer som tycker som de själva eller som de redan känner. En rekrytering med hjälp av tester ger objektivitet. Jag har träffat nöjda chefer som konstaterat att de efter tester anställt människor som de aldrig hade valt annars, säger Mattias Elg.

Det optimala tycker han är att olika typer av tester används i olika skeden av en rekryteringsprocess. Ett brett test som används som ett första urval kostar upp till ett par hundralappar per person. Mer avancerade tester som används i sluttampen, efter intervjuer och personliga möten, kan ligga på flera tusen kronor.

Mattias Elg är övertygad om att utvecklingen bara har börjat och att vi kommer att få se allt mer av tester framöver.

– Det händer mycket inom området. Personlighetstester har sin grund i det militära och mäter traditionellt sett prestation. Framöver kommer vi att se tester som i stället fokuserar på engagemang och motivation samt förebyggande av psykisk ohälsa.

Han avfärdar kritiken mot att trubbiga tester kan att slå ut människor.

– Det är tvärtom. Bra tester plockar fram personer som kanske inte fått en chans annars.

Dessutom, menar han, gör tester att människor kan bli medvetna om sina svagheter och hamnar på rätt plats. Vilket kan leda till ett mer hållbart arbetsliv.

Text: Gertrud Dahlberg

När du väljer test

  • Är testet utvecklat för rekrytering eller är det ett generellt personlighetstest (vilket kan var direkt olämpligt)?
  • Är testet granskat av STP (Stiftelsen för tillämpad psykologi) eller certifierat av DNV (Den Norske Veritas). Om inte – vilket vetenskapligt stöd finns?
  • Hur tillförlitligt är testet? Blir resultat detsamma även när det görs vid olika tillfällen?
  • Går det att utföra testet på andra språk för att undvika att människor som inte kan svenska blir diskriminerade?
  • Ska jag koppa in en utomstående konsult? I så fall när och varför?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.