För flertalet äldre studenter, och med äldre avses här personer som fyllt 40, är det deltidsstudier med jobb vid sidan av som gäller. Det visar en ny rapport från Centrala studiestödsnämnden, CSN, som tittat på siffror från 2018. 36 000 fyrtioplussare pluggade det året med studiemedel och av dessa uppgav 67 procent att de inte hade klarat att studera utan studiestöd.
I dag har du inte rätt till studiemedel om du fyllt 56 år. Den gränsen är dock på väg att höjas till 60 år – regeringen har skickat ut förslaget på remiss och föreslår dessutom att nedtrappningen i rätten att låna pengar skjuts till 51 år (i dag börjar den vid 47). Extraveckor med studiemedel för personer över 40 med arbetsmarknadsskäl eller andra särskilda skäl, finns också med i promemorian Bättre studiestöd till äldre.
– Det är ett steg i rätt riktning – höjd åldersgräns och fler extraveckor för den som har arbetsmarknadsskäl är viktiga förändringar som Unionen drivit på länge, säger Jesper Lundholm, utbildningspolitisk expert på Unionen.
– Men förslagen är otillräckliga. Så länge inte också villkoren i studiemedlet anpassas efter yrkesverksammas behov kommer inte särskilt många fler ha råd att studera.
Dels anser Jesper Lundholm att bidragsdelen är på tok för liten i förhållande till lånedelen. Men även det totala beloppet för lån och bidrag – runt 15 500 i månaden om man pluggar heltid, är för lågt, anser förbundet.
– Vi vet genom flera undersökningar att ytterst få vuxna mitt i livet är beredda att ta studielån och genom att bidragsdelen är så låg vältras större delen av kostnaden över på individen. Ett högre bidrag för vuxna som utbildar sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är det som har störst betydelse för att fler vuxna ska kunna studera.
Läs mer: Kompetensbrist ett hot mot välfärden
– Åtta av tio privatanställda tjänstemän skulle få sänkt levnadsstandard om de skulle leva uteslutande på studiestöd, och fyra av tio skulle behöva flytta till en billigare bostad vid en länge utbildning.
Unionen har ytterligare två förslag som skulle kunna öka möjligheterna för vuxna att studera vidare. Det ena är att höja fribeloppet rejält – alltså den summa man får tjäna utan att studiemedlet sjunker. En sådan reform skulle inte kosta staten särskilt mycket men ändå locka fler äldre att sätta sig vid skolbänken igen, menar Jesper Lundholm.
– Vi vet att en stor del yrkesverksamma som studerar vill ha en fot kvar i arbetslivet och många kommer snabbt upp i fribeloppet eftersom de jobbar heltid de veckor de inte studerar, säger han.
Det andra förslaget handlar om att det borde finnas ett undantag för kollektivavtalade ersättningar, som till exempel den från Trygghetsrådet, så att studiestödet inte minskar för den som fått ersättning tack vare ett kollektivavtal.
– Nuvarande system begränsar parternas möjlighet att ta ett delat ansvar. Staten kan inte klara studiefinansieringen för yrkesverksamma på egen hand och det kan inte heller arbetsgivarna eller individen, säger Jesper Lundholm.
Läs mer: Arbetslösa kan få studier betalda
Fler förslag från Unionen
- Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma. Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Det är inte hållbart.
- Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov. Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag.
- Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan. För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behövs också fler kortare utbildningsprogram.
- Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens. Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. Möjligheterna till validering av befintlig kompetens måste bli bättre än i dag.
