Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unionen: Fler äldre ska ha råd att plugga

40-plussare sätter sig i skolbänken i allt större utsträckning, visar en ny rapport. Med generösare studiemedelssystem skulle ännu fler äldre kunna plugga, men det behövs mer krut än så för att täcka kompetensbehovet på arbetsmarknaden, menar Unionen.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow/TT
Ett högre bidrag för vuxna som utbildar sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden har störst betydelse för att fler vuxna ska kunna studera, enligt Unionen. Jessica Gow/TT

För flertalet äldre studenter, och med äldre avses här personer som fyllt 40, är det deltidsstudier med jobb vid sidan av som gäller. Det visar en ny rapport från Centrala studiestödsnämnden, CSN, som tittat på siffror från 2018. 36 000 fyrtioplussare pluggade det året med studiemedel och av dessa uppgav 67 procent att de inte hade klarat att studera utan studiestöd.

I dag har du inte rätt till studiemedel om du fyllt 56 år. Den gränsen är dock på väg att höjas till 60 år – regeringen har skickat ut förslaget på remiss och föreslår dessutom att nedtrappningen i rätten att låna pengar skjuts till 51 år (i dag börjar den vid 47). Extraveckor med studiemedel för personer över 40 med arbetsmarknadsskäl eller andra särskilda skäl, finns också med i promemorian Bättre studiestöd till äldre.

– Det är ett steg i rätt riktning – höjd åldersgräns och fler extraveckor för den som har arbetsmarknadsskäl är viktiga förändringar som Unionen drivit på länge, säger Jesper Lundholm, utbildningspolitisk expert på Unionen.

– Men förslagen är otillräckliga. Så länge inte också villkoren i studiemedlet anpassas efter yrkesverksammas behov kommer inte särskilt många fler ha råd att studera.

Dels anser Jesper Lundholm att bidragsdelen är på tok för liten i förhållande till lånedelen. Men även det totala beloppet för lån och bidrag – runt 15 500 i månaden om man pluggar heltid, är för lågt, anser förbundet.

– Vi vet genom flera undersökningar att ytterst få vuxna mitt i livet är beredda att ta studielån och genom att bidragsdelen är så låg vältras större delen av kostnaden över på individen. Ett högre bidrag för vuxna som utbildar sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är det som har störst betydelse för att fler vuxna ska kunna studera.

– Åtta av tio privatanställda tjänstemän skulle få sänkt levnadsstandard om de skulle leva uteslutande på studiestöd, och fyra av tio skulle behöva flytta till en billigare bostad vid en länge utbildning.

Unionen har ytterligare två förslag som skulle kunna öka möjligheterna för vuxna att studera vidare. Det ena är att höja fribeloppet rejält – alltså den summa man får tjäna utan att studiemedlet sjunker. En sådan reform skulle inte kosta staten särskilt mycket men ändå locka fler äldre att sätta sig vid skolbänken igen, menar Jesper Lundholm.

– Vi vet att en stor del yrkesverksamma som studerar vill ha en fot kvar i arbetslivet och många kommer snabbt upp i fribeloppet eftersom de jobbar heltid de veckor de inte studerar, säger han.

Det andra förslaget handlar om att det borde finnas ett undantag för kollektivavtalade ersättningar, som till exempel den från Trygghetsrådet, så att studiestödet inte minskar för den som fått ersättning tack vare ett kollektivavtal.

– Nuvarande system begränsar parternas möjlighet att ta ett delat ansvar. Staten kan inte klara studiefinansieringen för yrkesverksamma på egen hand och det kan inte heller arbetsgivarna eller individen, säger Jesper Lundholm.

Fler förslag från Unionen

  • Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma. Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Det är inte hållbart.
  • Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov. Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag.
  • Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan. För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behövs också fler kortare utbildningsprogram.
  • Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens. Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. Möjligheterna till validering av befintlig kompetens måste bli bättre än i dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fortsatt lång väntan på omställningsstudiestöd

Nu kan du ansöka om omställningsstudiestödet, utan att behöva sitta uppe till midnatt. Men väntetiderna är fortsatt långa. Den som söker nu kan inte förvänta sig svar innan höstterminen drar igång.
Carolina Högling Publicerad 11 mars 2025, kl 12:03
En bild på papper och en bild på ett brev från CSN
Den som vill ansöka om omställningsstudiestöd kan till nästa ansökningsperiod den 1 april söka redan vid klockan 20:00 istället för midnatt. Foto: Colourbox/ Jessica Gow/TT

Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt. 

Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka. 

Lång väntetid för omställningsstudiestöd

De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen. 

Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning. 

CSN: Vi har gjort förbättringar

Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt. 

– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.