Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För flertalet äldre studenter, och med äldre avses här personer som fyllt 40, är det deltidsstudier med jobb vid sidan av som gäller. Det visar en ny rapport från Centrala studiestödsnämnden, CSN, som tittat på siffror från 2018. 36 000 fyrtioplussare pluggade det året med studiemedel och av dessa uppgav 67 procent att de inte hade klarat att studera utan studiestöd.
I dag har du inte rätt till studiemedel om du fyllt 56 år. Den gränsen är dock på väg att höjas till 60 år – regeringen har skickat ut förslaget på remiss och föreslår dessutom att nedtrappningen i rätten att låna pengar skjuts till 51 år (i dag börjar den vid 47). Extraveckor med studiemedel för personer över 40 med arbetsmarknadsskäl eller andra särskilda skäl, finns också med i promemorian Bättre studiestöd till äldre.
– Det är ett steg i rätt riktning – höjd åldersgräns och fler extraveckor för den som har arbetsmarknadsskäl är viktiga förändringar som Unionen drivit på länge, säger Jesper Lundholm, utbildningspolitisk expert på Unionen.
– Men förslagen är otillräckliga. Så länge inte också villkoren i studiemedlet anpassas efter yrkesverksammas behov kommer inte särskilt många fler ha råd att studera.
Dels anser Jesper Lundholm att bidragsdelen är på tok för liten i förhållande till lånedelen. Men även det totala beloppet för lån och bidrag – runt 15 500 i månaden om man pluggar heltid, är för lågt, anser förbundet.
– Vi vet genom flera undersökningar att ytterst få vuxna mitt i livet är beredda att ta studielån och genom att bidragsdelen är så låg vältras större delen av kostnaden över på individen. Ett högre bidrag för vuxna som utbildar sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är det som har störst betydelse för att fler vuxna ska kunna studera.
– Åtta av tio privatanställda tjänstemän skulle få sänkt levnadsstandard om de skulle leva uteslutande på studiestöd, och fyra av tio skulle behöva flytta till en billigare bostad vid en länge utbildning.
Unionen har ytterligare två förslag som skulle kunna öka möjligheterna för vuxna att studera vidare. Det ena är att höja fribeloppet rejält – alltså den summa man får tjäna utan att studiemedlet sjunker. En sådan reform skulle inte kosta staten särskilt mycket men ändå locka fler äldre att sätta sig vid skolbänken igen, menar Jesper Lundholm.
– Vi vet att en stor del yrkesverksamma som studerar vill ha en fot kvar i arbetslivet och många kommer snabbt upp i fribeloppet eftersom de jobbar heltid de veckor de inte studerar, säger han.
Det andra förslaget handlar om att det borde finnas ett undantag för kollektivavtalade ersättningar, som till exempel den från Trygghetsrådet, så att studiestödet inte minskar för den som fått ersättning tack vare ett kollektivavtal.
– Nuvarande system begränsar parternas möjlighet att ta ett delat ansvar. Staten kan inte klara studiefinansieringen för yrkesverksamma på egen hand och det kan inte heller arbetsgivarna eller individen, säger Jesper Lundholm.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
