Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa kan få studier betalda

Två års betalda studier. Det kan bli verklighet för uppsagda tjänstemän efter den 1 april. Dessutom kan företagens avgift till TRR Trygghetsrådet slopas. Anledningen är att TRR har närmare tio miljarder på banken - men behöver bara tre.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
TRR Trygghetsrådets överskott ska, enligt uppgift, bland annat användas till att betala studier för arbetslösa tjänstemän. Anders Wiklund/TT

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. 

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman. Och pengarna räcker mer än väl. Stiftelsen har ett kapital på omkring 9,5 miljarder kronor – vilket är betydligt mer än verksamheten behöver. Anledningen till den goda ekonomin är att färre tjänstemän behövt hjälp från TRR under de senaste årens högkonjunktur. 

TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden och i styrelsen sitter personer utsedda av Svenskt näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. I slutet av december enades styrelsen om att använda överskottet till att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän, enligt ännu obekräftade uppgifter i ett protokoll på Journalistförbundets hemsida.

Det handlar dels om att det blir möjligt för TRR att hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom, dels att TRR får möjlighet att betala studieersättning. Stödet kan ges under maximalt fyra terminer till den som fyllt 40 år. Ersättningen blir, tillsammans med studiestöd, upp till 70 procent av tidigare lön de två första terminerna. Under termin tre och fyra blir ersättningen upp till 50 procent av tidigare lön.

Tidigare har TRR enbart hjälpt tjänstemän som sagts upp på grund av arbetsbrist eller ingått en uppgörelse om att sluta på grund av arbetsbrist. Enligt de nya reglerna ska även den som sagts upp på grund av sjukdom kunna få hjälp av TRR.

Arbetsgivarna får också del av överskottet. Medlemsföretagen behöver inte längre betala någon avgift till TRR. Avgiftsbefrielsen kvarstår ”så länge TRR:s kapitalbehov är betryggande uppfyllt.”. Styrelsen ska göra en bedömning av kapitalbehovet årligen och kan besluta om att avgiften återinförs.

Enligt beräkningar från AFA, som förvaltar Trygghetsrådets kapital, är kapitalbehovet mellan 2,7 och 3,5 miljarder kronor. Behovet kan dock öka snabbt vid en lågkonjunktur.

De nya reglerna ska, enligt protokollet, börja gälla den 1 april i år.

Kollega har sökt företrädare för TRR för att få uppgifterna bekräftade. De hänvisar till styrelsen. Styrelseordförande Peter Jeppsson säger att han vill avvakta med kommentarer. Kollega har också sökt Niklas Hjert som är förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR. Han har inte återkommit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.