Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa kan få studier betalda

Två års betalda studier. Det kan bli verklighet för uppsagda tjänstemän efter den 1 april. Dessutom kan företagens avgift till TRR Trygghetsrådet slopas. Anledningen är att TRR har närmare tio miljarder på banken - men behöver bara tre.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
TRR Trygghetsrådets överskott ska, enligt uppgift, bland annat användas till att betala studier för arbetslösa tjänstemän. Anders Wiklund/TT

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. 

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman. Och pengarna räcker mer än väl. Stiftelsen har ett kapital på omkring 9,5 miljarder kronor – vilket är betydligt mer än verksamheten behöver. Anledningen till den goda ekonomin är att färre tjänstemän behövt hjälp från TRR under de senaste årens högkonjunktur. 

TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden och i styrelsen sitter personer utsedda av Svenskt näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. I slutet av december enades styrelsen om att använda överskottet till att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän, enligt ännu obekräftade uppgifter i ett protokoll på Journalistförbundets hemsida.

Det handlar dels om att det blir möjligt för TRR att hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom, dels att TRR får möjlighet att betala studieersättning. Stödet kan ges under maximalt fyra terminer till den som fyllt 40 år. Ersättningen blir, tillsammans med studiestöd, upp till 70 procent av tidigare lön de två första terminerna. Under termin tre och fyra blir ersättningen upp till 50 procent av tidigare lön.

Tidigare har TRR enbart hjälpt tjänstemän som sagts upp på grund av arbetsbrist eller ingått en uppgörelse om att sluta på grund av arbetsbrist. Enligt de nya reglerna ska även den som sagts upp på grund av sjukdom kunna få hjälp av TRR.

Arbetsgivarna får också del av överskottet. Medlemsföretagen behöver inte längre betala någon avgift till TRR. Avgiftsbefrielsen kvarstår ”så länge TRR:s kapitalbehov är betryggande uppfyllt.”. Styrelsen ska göra en bedömning av kapitalbehovet årligen och kan besluta om att avgiften återinförs.

Enligt beräkningar från AFA, som förvaltar Trygghetsrådets kapital, är kapitalbehovet mellan 2,7 och 3,5 miljarder kronor. Behovet kan dock öka snabbt vid en lågkonjunktur.

De nya reglerna ska, enligt protokollet, börja gälla den 1 april i år.

Kollega har sökt företrädare för TRR för att få uppgifterna bekräftade. De hänvisar till styrelsen. Styrelseordförande Peter Jeppsson säger att han vill avvakta med kommentarer. Kollega har också sökt Niklas Hjert som är förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR. Han har inte återkommit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.