Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Arbetslösa kan få studier betalda

Två års betalda studier. Det kan bli verklighet för uppsagda tjänstemän efter den 1 april. Dessutom kan företagens avgift till TRR Trygghetsrådet slopas. Anledningen är att TRR har närmare tio miljarder på banken - men behöver bara tre.
David Österberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
TRR Trygghetsrådets överskott ska, enligt uppgift, bland annat användas till att betala studier för arbetslösa tjänstemän. Anders Wiklund/TT

Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. 

Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman. Och pengarna räcker mer än väl. Stiftelsen har ett kapital på omkring 9,5 miljarder kronor – vilket är betydligt mer än verksamheten behöver. Anledningen till den goda ekonomin är att färre tjänstemän behövt hjälp från TRR under de senaste årens högkonjunktur. 

TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden och i styrelsen sitter personer utsedda av Svenskt näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK. I slutet av december enades styrelsen om att använda överskottet till att utöka hjälpen för uppsagda tjänstemän, enligt ännu obekräftade uppgifter i ett protokoll på Journalistförbundets hemsida.

Det handlar dels om att det blir möjligt för TRR att hjälpa tjänstemän som sagts upp på grund av sjukdom, dels att TRR får möjlighet att betala studieersättning. Stödet kan ges under maximalt fyra terminer till den som fyllt 40 år. Ersättningen blir, tillsammans med studiestöd, upp till 70 procent av tidigare lön de två första terminerna. Under termin tre och fyra blir ersättningen upp till 50 procent av tidigare lön.

Tidigare har TRR enbart hjälpt tjänstemän som sagts upp på grund av arbetsbrist eller ingått en uppgörelse om att sluta på grund av arbetsbrist. Enligt de nya reglerna ska även den som sagts upp på grund av sjukdom kunna få hjälp av TRR.

Arbetsgivarna får också del av överskottet. Medlemsföretagen behöver inte längre betala någon avgift till TRR. Avgiftsbefrielsen kvarstår ”så länge TRR:s kapitalbehov är betryggande uppfyllt.”. Styrelsen ska göra en bedömning av kapitalbehovet årligen och kan besluta om att avgiften återinförs.

Enligt beräkningar från AFA, som förvaltar Trygghetsrådets kapital, är kapitalbehovet mellan 2,7 och 3,5 miljarder kronor. Behovet kan dock öka snabbt vid en lågkonjunktur.

De nya reglerna ska, enligt protokollet, börja gälla den 1 april i år.

Kollega har sökt företrädare för TRR för att få uppgifterna bekräftade. De hänvisar till styrelsen. Styrelseordförande Peter Jeppsson säger att han vill avvakta med kommentarer. Kollega har också sökt Niklas Hjert som är förhandlingschef på Unionen och styrelseledamot i TRR. Han har inte återkommit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.