Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kompetensbristen ett hot mot välfärden

Det råder stor brist på kompetens i Sverige – och problemet blir bara större. Redan i dag försvinner arbetstillfällen till andra länder, företagen har svårt att växa. Och några enkla lösningar finns inte.
Ola Rennstam, David Österberg Publicerad 23 januari 2020, kl 09:48
Fack, arbetsgivare och experter är eniga: problemet med bristande kompetens är stort och ökar. En av utmaningarna är att lyckas integrera nyanlända bättre och att validera utländska utbildningar. Illustration: Linnea Blixt

Jonah Andersson är i en drömsits. Hon är utbildad systemutvecklare och därmed en av dem som företagen slåss hårdast om att rekrytera.

– Det känns tryggt att veta att jag kan byta jobb och att det finns stora möjligheter i karriären. För mig är det viktigt med personlig utveckling och flexibilitet.

Hon arbetar på IT-konsultföretaget Frontwalker och stortrivs med sitt jobb.

– Roligast är att lösa problem och skapa något som kunderna använder och som underlättar deras vardag. Mitt arbete är väldigt varierat – förutom systemutveckling sköter jag underhåll, fixar buggar i systemen och har kundmöten, säger hon.

Bristen på utbildad arbetskraft i IT-sektorn är enorm. Enligt en undersökning från Ipsos sysselsatte branschen närmare 210 000 personer år 2017. 2022 beräknas det saknas 70 000 medarbetare.

Och IT-branschen är inget undantag på svensk arbetsmarknad. Det saknas även civilingenjörer, tekniker, kemister, receptarier, arkitekter, biomedicinska analytiker. Och många fler.

Bristen på kompetens ger guldläge för de få som utbildat sig inom rätt område. Men för företagen och för Sverige är den ett enormt problem. Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, är övertygad om att den lett till att Sverige gått miste om en stor mängd arbetstillfällen.

– Väldigt många företag har svårt att rekrytera nyckelkompetens. Det är uppenbart att en hel del arbetstillfällen har hamnat i andra länder som en konsekvens av kompetensbristen, säger hon.

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, anser att frågan är en av de viktigaste för svenska företag.

– De tvingas att tacka nej till ordrar och förfrågningar. Det gör det svårt att växa och att behålla goda relationer till kunder. Problemet finns i alla branscher vi tittar på. Och det har funnits länge. Vi började göra undersökningar 1999 och sedan dess har kompetensbristen varit påtaglig, säger han.

Läs mer: Framtidens jobb – och så hög lön får du

Dessutom är det svårt att se någon riktig ljusning. Patrik Karlsson kallar underskottet strukturellt och säger att han ”har svårt att vara jättepositiv”. Även Arbetsförmedlingen räknar med fortsatt brist inom flera branscher.

– På fem års sikt ser vi att det kommer att råda en fortsatt brist inom till exempel IT och bygg. Efterfrågan drivs av den tekniska och digitala utvecklingen samt befolkningsförändringar, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på myndigheten.

Fack, arbetsgivare och experter är ense: problemet är stort och växer. Så vad ska man göra åt det? Även här pekar svaren åt samma håll – att förändra utbildningssystemet är nyckeln. Både Unionen och Svenskt Näringsliv anser att skolorna måste ta större hänsyn till vad företagen behöver.

– Utbildningssystemet har uppenbarligen inte hängt med. Institutionerna måste lyssna mer på näringslivets behov när de tar fram kursutbudet, säger Katarina Lundahl och får medhåll av Patrik Karlsson.

– Det handlar om hur man premierar samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsende. När en yrkesutbildning inom gymnasieskolan läggs ner, ofta för att den är dyr, blir det väldigt kännbart. Det leder till att våra branscher själva måste finansiera utbildningar. Våra medlemsföretag betalar ju skatt och tycker att staten borde ansvara för utbildningen.

Vi måste arbeta mer med möjligheten att välja nytt och välja om

Förutom en förändring av grundutbildningarna krävs kompetensutveckling av personer som redan har ett jobb. Många av dem som har yrken som riskerar att försvinna till följd av teknikutvecklingen har ofta kompetens som behövs i en annan bransch.

– Många yrken ligger närmare varandra än vad man tror. Ska vi lyckas fylla på där det saknas kompetens måste vi flytta den grupp som redan är ute på arbetsmarknaden, säger Katarina Lundahl.

En idé som Unionen jobbar för är att den som har ett yrke som på sikt riskerar att försvinna ska kunna få tillgång till de tjänster som Trygghetsrådet erbjuder. (Rådet stöttar i dagsläget tjänstemän i den privata sektorn som har blivit uppsagda med rådgivning och coachning.)

– Varför vänta tills folk blir arbetslösa? Vi måste kunna hjälpa företag och människor tidigare.

Anders Stenberg är nationalekonom vid Stockholms universitet. Han ser i huvudsak två lösningar på problemet med kompetensbristen.

– Den ena är att de anställda går tillbaka till skolbänken, den andra att företagen tillhandahåller internutbildning. Problemet är att få till någon form av struktur för uppdatering av kompetens. Jag tror att man behöver en lösning där individen betalar en del, arbetsgivaren en del och det offentliga en del.

Även Ingela Bergmo Prvulovic, lektor i pedagogik vid Jönköpings universitet, betonar det livslånga lärandet.

– Vi måste arbeta mer med möjligheten att välja nytt och välja om. Det är sällan vi vet precis vad vi vill göra i livet när vi är 16–17 år. Jag tror att många företag behöver visa större tillit till att människor vill lära och utvecklas.

Hon anser också att många företag redan besitter den kompetens de tror att de saknar.

– Handlar det om avsaknad av människor med formell kompetens eller verklig kompetens? Letar de efter formella meriter eller förmågan att handla i en viss situation?

Andra möjligheter är att få unga att intressera sig för naturvetenskap och teknik och att locka kvinnor till mansdominerade branscher. Däremot tror inte forskarna att förbättrad yrkesvägledning är vägen till fler IT-tekniker och civilingenjörer.

– Det ger en skillnad på marginalen. Ofta behöver man vara i arbetslivet några år innan man kommer på vad man verkligen vill arbeta med.

Undantaget är barn till föräldrar som är lågutbildade eller födda i ett annat land, som har mindre information om olika karriärvägar, säger Anders Stenberg.

Kan utbildning av vuxna arbetslösa ge effekt?
– Ja, det ger ganska bra sysselsättningseffekter. Där finns dock ett politiskt problem. Om man erbjuder arbetslösa att studera med bibehållen a-kassa finns ett incitament att jobba ett tag och sedan göra sig arbetslös.

Många företag, särskilt inom IT-branschen, har mildrat sin kompetensbrist genom att anställa utländsk arbetskraft, exempelvis från Indien. Svenskt Näringsliv vill se en ökad arbetskraftsinvandring.

– Vi måste också lyckas bättre med integreringen av nyanlända och få dem att bli mer relevanta på arbetsmarknaden, säger Patrik Karlsson.

Under det senaste decenniet har antalet enklare tjänstemannajobb blivit mindre i västvärlden. I USA har många tvingats ta enklare jobb men i Sverige har tjänstemännen i stället kunnat avancera på karriärstegen.

Vi har fler högkvalificerade jobb än människor som kan ta dem

– Det är i grunden positivt att det skapas mycket jobb i Sverige och att många av våra medlemmar har kunnat kliva upp och få mer avancerade tjänster. Problemet är att vi har fler högkvalificerade jobb än människor som kan ta dem, säger Katarina Lundahl.

Enligt Annelie Almérus hade svensk arbetskraft krympt om vi inte hade haft tillgång till utrikesfödda.

– När 40-taliserna försvann förlorade vi mycket kompetens. I dag har vi för många med för kort eller inte relevant utbildning.

Hon tycker att både fack och arbetsgivare kan göra mer för att komma till rätta med problemet.

– Företagens ansvar är att göra sina yrken attraktiva med goda arbetsvillkor och att marknadsföra dem bättre. I dag ställer yngre andra krav på arbetsgivarna och många gånger är flexibilitet viktigare än hög lön.

– Fackens ansvar är att i högre utsträckning driva arbetsmiljöfrågor snarare än strikt lön, så att de inte sticker i väg, säger hon.

För Jonah Andersson ser arbetsmarknaden fortsatt god ut. Men det bygger på att hon fortsätter att hålla sig ajour.

– Tekniken utvecklas snabbt och det gäller att hänga med och hela tiden lära sig nya saker – och det gillar jag.

40 %

Så många tjänstemän i privat sektor har inte fått genomgå någon kompetensutveckling under det senaste året. Samtidigt vill åtta av tio tjänstemän gärna utveckla sina färdigheter. Det visar en undersökning från Unionen.

Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad 5 februari 2024, kl 06:01
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.