Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så fixar du jobbminglet

Bävar du redan inför höstens mingel? Med lite planering kan du ändra på den inställningen, menar Angela Ahola, doktor i psykologi.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox.com
Att planera och komma förberedd kan vara en bra hjälp för dig som bävar inför att mingla. Pressmaster/Colourbox.com

Att många av oss undviker mingel, även om vi vet att de är bra för karriären, kan bero på att vi är introverta eller har dåligt självförtroende.

Men en orsak kan också vara att vi känner oss väldigt osäkra i en så ostrukturerad situation, säger Angela Ahola, doktor i psykologi och expert på första intryck.

– På minglet finns ju inget sådant som att vi får en bordsplacering och presenteras för en bordsherre eller bordsdam. Då kan man lätt börja oroa sig för att man ska bli stående ensam i ett hörn. Eller att man kommer att bli bortvald genom att någon vänder sig bort och börjar prata med någon annan i stället. Vår rädsla för att bli avvisade, att bli exkluderas i sociala sammanhang, är en känsla som ligger djupt inom oss.

Angela Ahola menar dock att vi alla kan bli mindre rädda, och faktiskt börja uppskatta mingel, om vi bara planerar för hur sådant vi tycker är jobbigt på tillställningen kan hanteras.

– Många känner oro för vad de egentligen ska säga till de nya människor som de träffar. Ett tips är att försöka anknyta till något på minglet, som att fråga om den andre också tyckte att din favoriträtt på buffébordet var god. Eller om den kanske tyckte bättre om något annat? Det är ett sätt att bryta isen och få i gång ett samtal.

Kanske är man också orolig att hamna i en situation där den man pratar med, eller kanske flera människor i grupp, ska dissa en.

– Visst skulle det kännas jätteläskigt. Men om man har en plan för hur man ska agera i en sådan situation så har man ändå något att hålla fast vid, vilket gör en mindre osäker, säger Angela Ahola.

Ett sätt att hantera att man blir exkluderad kan vara att helt enkelt lämna minglet. Men när det handlar om sådana här rädslor är det ofta bra om vi lyckas tvinga oss själva till att våga pröva igen genom att bara lugnt gå vidare för att försöka prata med en annan människa.

– För att leva livet till fullo och må bra ska vi inte låta olika rädslor ta överhanden. Om vi i stället tar kommandot över dem, lyckas ta oss själva i kragen och vågar göra sådant som känns jobbigt så växer vi som människor, säger Angela Ahola.

Så hanterar du mingelvåndan

  • Ta mod till dig och gå fram till en person och ställ en fråga som gärna har anknytning till något på minglet. Kanske har den andre tips på hur det tal du snart ska hålla på en fest blir roligare, med tanke på det roliga tal ni just har hört?
  • Står alla i klungor och pratar när du kommer? Våga gå fram, le och presentera dig. Sannolikt får du ett leende tillbaka. Försök flika in en fråga. Eller kanske har du och någon i gruppen en gemensam bekant?
  • Blir du dissad? Tacka då bara lugnt för dig och gå vidare för att prata med en annan person.
  • Om du blir uttråkad av en samtalspartner kan du, utan att såra den andre, avsluta genom att fråga om den vet var toaletten finns.
  • Om du oroar dig för att du kan såra värden eftersom du sannolikt inte kommer att vilja vara kvar så länge på minglet kan du meddela det i förväg, redan när du tackar ja till inbjudan. Berätta då att du, av någon orsak, nog behöver gå lite tidigare men att du väldigt gärna kommer en stund.

3 NO-NO's

  • Kläng inte fast vid folk för att du är osäker. Var gärna intresserad och ställ frågor men lägg inte beslag på några få personer hela kvällen. På mingel ska man kunna röra sig fritt mellan olika människor och grupperingar och då får man också respektera när någon vill gå vidare.
  • Dra inte ner stämningen med för mycket negativitet, genom att du är sur och hela tiden beklagar dig över olika saker. Försök i stället visa din gladaste och mest positiva sida.
  • Ta inte för mycket plats. Gäller dig som lätt hamnar i en situation där du själv pratar hela tiden. Vi har alla ett behov av att bli sedda. Så lyssna också på vad din samtalspartner säger och visa intresse genom att ställa frågor och följdfrågor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.