Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Så fixar du jobbminglet

Bävar du redan inför höstens mingel? Med lite planering kan du ändra på den inställningen, menar Angela Ahola, doktor i psykologi.
Anita Täpp Publicerad 29 augusti 2017, kl 13:09
Pressmaster/Colourbox.com
Att planera och komma förberedd kan vara en bra hjälp för dig som bävar inför att mingla. Pressmaster/Colourbox.com

Att många av oss undviker mingel, även om vi vet att de är bra för karriären, kan bero på att vi är introverta eller har dåligt självförtroende.

Men en orsak kan också vara att vi känner oss väldigt osäkra i en så ostrukturerad situation, säger Angela Ahola, doktor i psykologi och expert på första intryck.

– På minglet finns ju inget sådant som att vi får en bordsplacering och presenteras för en bordsherre eller bordsdam. Då kan man lätt börja oroa sig för att man ska bli stående ensam i ett hörn. Eller att man kommer att bli bortvald genom att någon vänder sig bort och börjar prata med någon annan i stället. Vår rädsla för att bli avvisade, att bli exkluderas i sociala sammanhang, är en känsla som ligger djupt inom oss.

Angela Ahola menar dock att vi alla kan bli mindre rädda, och faktiskt börja uppskatta mingel, om vi bara planerar för hur sådant vi tycker är jobbigt på tillställningen kan hanteras.

– Många känner oro för vad de egentligen ska säga till de nya människor som de träffar. Ett tips är att försöka anknyta till något på minglet, som att fråga om den andre också tyckte att din favoriträtt på buffébordet var god. Eller om den kanske tyckte bättre om något annat? Det är ett sätt att bryta isen och få i gång ett samtal.

Kanske är man också orolig att hamna i en situation där den man pratar med, eller kanske flera människor i grupp, ska dissa en.

– Visst skulle det kännas jätteläskigt. Men om man har en plan för hur man ska agera i en sådan situation så har man ändå något att hålla fast vid, vilket gör en mindre osäker, säger Angela Ahola.

Ett sätt att hantera att man blir exkluderad kan vara att helt enkelt lämna minglet. Men när det handlar om sådana här rädslor är det ofta bra om vi lyckas tvinga oss själva till att våga pröva igen genom att bara lugnt gå vidare för att försöka prata med en annan människa.

– För att leva livet till fullo och må bra ska vi inte låta olika rädslor ta överhanden. Om vi i stället tar kommandot över dem, lyckas ta oss själva i kragen och vågar göra sådant som känns jobbigt så växer vi som människor, säger Angela Ahola.

Så hanterar du mingelvåndan

  • Ta mod till dig och gå fram till en person och ställ en fråga som gärna har anknytning till något på minglet. Kanske har den andre tips på hur det tal du snart ska hålla på en fest blir roligare, med tanke på det roliga tal ni just har hört?
  • Står alla i klungor och pratar när du kommer? Våga gå fram, le och presentera dig. Sannolikt får du ett leende tillbaka. Försök flika in en fråga. Eller kanske har du och någon i gruppen en gemensam bekant?
  • Blir du dissad? Tacka då bara lugnt för dig och gå vidare för att prata med en annan person.
  • Om du blir uttråkad av en samtalspartner kan du, utan att såra den andre, avsluta genom att fråga om den vet var toaletten finns.
  • Om du oroar dig för att du kan såra värden eftersom du sannolikt inte kommer att vilja vara kvar så länge på minglet kan du meddela det i förväg, redan när du tackar ja till inbjudan. Berätta då att du, av någon orsak, nog behöver gå lite tidigare men att du väldigt gärna kommer en stund.

3 NO-NO's

  • Kläng inte fast vid folk för att du är osäker. Var gärna intresserad och ställ frågor men lägg inte beslag på några få personer hela kvällen. På mingel ska man kunna röra sig fritt mellan olika människor och grupperingar och då får man också respektera när någon vill gå vidare.
  • Dra inte ner stämningen med för mycket negativitet, genom att du är sur och hela tiden beklagar dig över olika saker. Försök i stället visa din gladaste och mest positiva sida.
  • Ta inte för mycket plats. Gäller dig som lätt hamnar i en situation där du själv pratar hela tiden. Vi har alla ett behov av att bli sedda. Så lyssna också på vad din samtalspartner säger och visa intresse genom att ställa frågor och följdfrågor.
Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad 4 oktober 2022, kl 12:40
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.