Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Övervinn rädslan och bli en vass talare

Blir du kallsvettig av nervositet inför tanken på att hålla ett föredrag? Lugn – med några enkla knep kan du besegra scenskräcken.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT/Nyhetsbyrån
Med några enkla knep kan du bli en lika vass talare som Martin Luther King. TT/Nyhetsbyrån

Tala är silver, tiga är guld, lyder ordspråket. Men frågan är om det fortfarande är giltigt. I dag ställs de flesta människor inför en mängd situationer där de faktiskt förväntas göra sin röst hörd, situationer där den som tiger lätt blir en förlorare.

Det gäller inte minst i arbetslivet. För somliga handlar det kanske framför allt om att göra sin åsikt hörd i gruppdiskussioner med kollegor, andra kanske måste sälja in idéer till utomstående. Men det kan också handla om att man måste äntra talarstolen inför större församlingar.

Att tala i grupp är långt ifrån något självklart för alla. Enligt en studie från Uppsala universitet upplever 24 procent av befolkningen starkt obehag av att tala inför en grupp.

– Det är en jättevanlig rädsla, vanligare än till exempel ormfobi eller rädsla för höga höjder. Det ser man också i internationella studier, säger Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Sannolikt finns det ett stort antal duktiga och kompetenta personer vars karriär aldrig tog fart just på grund av detta – de klarade inte att sticka ut.

En fjärdedel av befolkningen anstränger sig aktivt för att undvika att tala i grupp

För det är just vad det handlar om. I grunden spökar vår rädsla för att inte få höra till. När vi talar så syns vi, vi blir bedömda och granskade av andra. Kanske kommer de inte att gilla oss? Kanske blir vi uteslutna ur gemenskapen? Vi blir nervösa. Kroppen börjar leva sitt eget liv, vi börjar kanske stamma, svettas och rodna.

– Det normala är att känna en viss anspänning för att tala inför andra.

Få problem är dock olösliga. Som med de flesta av våra andra rädslor gäller det att utmana den. Den som är rädd för hundar kommer aldrig att kunna klappa en jycke så länge man går långa omvägar när en hund dyker upp. Tvärtom till och med – undviker man ett obehag kommer det bara att öka.

För att komma vidare måste man utsätta sig för det man räds. Först då får man möjlighet att uppleva hur det är och inse att det är en situation som går att hantera.

Tomas Furmarks viktigaste råd är att inte undvika situationer där man förväntas göra sin röst hörd.

– De flesta känner mest obehag i början, eller inför till exempel ett möte.

Och som åhörare kan du också göra en insats.

– Visa intresse, nicka, var med i presentationen. Det är samma princip som på en middag – hur får man till ett samtal med den tystlåtne personen bredvid?

BLI EN LIKA VASS TALARE SOM MARTIN LUTHER KING

  • Helt enkelt: Gör det! Närma dig det mest skrämmande gradvis. Börja med små grupper där du känner dig trygg. Det kommer att gå bättre och bättre.
  • Yttra dig i grupp så ofta som möjligt. Se det som träning. Du kan exempelvis bestämma dig för att alltid säga något, exempelvis ställa en fråga, under möten.
  • Ställ rimliga krav på dig själv. Allt du säger behöver inte vara extremt välformulerat och genomtänkt. Ibland kan det vara bra bara att yttra sig.
  • Fokusera på vad du talar om, inte på dina egna reaktioner. Blir du alltför vaksam på kroppens reaktioner riskerar de att förstärkas. Om du riktar uppmärksamheten utåt blir du mer närvarande.
  • Förbered dig ordentligt – i alla fall om du på förhand vet att du ska hålla en presentation eller ett tal. Känner man sig osäker på ämnet ökar nervositeten. Träna på talet hemma eller i bilen genom att läsa texten högt tills du klarar den utan att läsa innantill.
  • Undvik att prata för fort. Dra ned på tempot. Det gör din andning bättre och du blir mer avslappnad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vill skapa en humanitär korridor till Gaza

Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Johanna Rovira Publicerad 26 september 2025, kl 12:08
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez går i spetsen för Global Sumud Flotilla – en internationell konvoj bestående av över 50 fartyg från mer än 44 länder. Syftet? Att bryta blockaden mot Gaza och etablera en humanitär korridor.Bild på kvinna och fartyg.
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez befinner sig ombord på ett av de över 50 skepp som seglar i intitiativet Global Sumud Flotilla. Båten på bilden är dock inte den båt hon befinner sig på. Foto: Privat/Sebastiano Diamante/AP/TT

Var befinner du dig just nu? 

Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande. 

Varför är du ombord? 

Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra.  Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider.  Lidandet i Gaza måste få ett slut. 

Gör du det här i tjänsten? 

Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är  viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem. 

Vad är Global Sumud Flotilla: 

Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september.  Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.

Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF: 

Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza.  Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet. 

Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.