Hoppa till huvudinnehåll

error

  • Could not retrieve the oEmbed resource.
Kompetensutveckling

Dags för nytt yrke: Innovationsledare

Det behövs någon som försvarar innovationsutrymmet gentemot de andra krafterna som styr ett företags prioriteringar. Det menar Mats Magnusson, professor i maskindesign på KTH tillika en av grundarna av en ideell förening som jobbar för att etablera en ny yrkeskategori: Innovationsledare.
Gabriella Westberg Publicerad

Sverige är ett av de bästa länderna i världen på innovation, enligt flera internationella jämförelser. Men studier som European Union Scoreboard visar också att Sverige inte ligger i topp vad gäller en aspekt: att dra nytta av innovationerna. 

- Vi har bäst möjligheter i världen, men vi tar dem inte, säger Mats Magnusson.

En av förklaringarna tror han ligger i att fokus har legat på universitet och högskolor, men när man tittar på statistik på sökta patent är det bara en dryg femtedel av alla ansökningar som kommer från akademin. Resten kommer från befintliga företag och från enskilda uppfinnare och entreprenörer.

- Vi måste också jobba mer med etablerade företag. Där har vi problem. Där brister vi i innovationshantering.

Mats Magnusson har studerat några av Sveriges största företag och konstaterar att de två huvudsakliga hindren för innovation inom företagen är tidsbrist och ett väldigt begränsat risktagande.

- Vi har så väldigt välskötta bolag, där man har så oerhört bra koll på vad man gör att man tränger ut innovationen.

Som exempel nämner han moderna arbetsmetoder som ”lean” och ”agilt". Att jobba agilt innebär bland annat att jobba med korta deadlines och kontinuerlig uppföljning, vilket ger flexibilitet men också en kortsiktighet som försvårar för långsiktig innovation, menar han.

Lean är ett flödesbaserat arbetssätt, som kan vara tids- och kostnadseffektivt men som gör att man inte hinner med att tänka nytt, innovativt.

- Vi mäter, följer upp och sätter press på att nå mål på allt annat, men inte på innovation. Man tror fortfarande att det är något som ska hända vid sidan om, i farten.

Mats Magnusson och de andra 119 medlemmarna i föreningen Innovationsledarna tror att det behövs någon som äger innovationsfrågan i större företag, och som kan stå upp och försvara den gentemot de andra krafterna. Det handlar inte om att den personen ska styra innovationen, understryker han. Men den personen ska se till att det finns utrymme och förutsättningar och att de idéer som uppstår kan tas till vara.

- Innovation kan struktureras och standardiseras. Men det är arbetssätten och metoderna, inte resultaten som ska standardiseras.

Och det behövs ett bättre samarbete mellan akademin och näringslivet, menar han. KTH har i dag flera samarbetsprojekt med industrin, men det behövs mer, säger han.

Föreningen Innovationsledarna grundades för ett år sedan och består i dag av cirka 120 personer från en mängd olika branscher, alltifrån kommuner till företag som Ericsson, Assa Abbloy, Absolut och Cloetta. Tjänsteföretag, produktionsföretag, storföretag och mindre företag. Mats Magnusson är den enda representanten från akademin.

- På 50-talet fanns inte projektledarrollen eller kvalitetsgranskaren. Nu är det dags för innovationsledaren. I den här medlemsdrivna föreningen jobbar vi på att definiera, inspirera och sprida den yrkesrollen.

På seminarium i Almedalen

Innovation kommer i alla former, säger Mats Magnusson. Men det behövs någon som försvarar utrymmet, resurserna och långsiktigheten som krävs för att medarbetarna på företagen ska ha möjlighet att vara innovativa: en innovationsledare.

Mats Magnusson deltog på måndagen i ett seminarium i Almedalen på temat: En industri i världsklass, tillsammans med Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Sofia Johannesson, fackligt förtroendevald på Astra Zeneca. Seminariet arrangerades av Sveriges Ingenjörer.

De rörliga bilderna visar folkvimmel på en gata i centrala Visby under Almedalsveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.