Sverige är ett av de bästa länderna i världen på innovation, enligt flera internationella jämförelser. Men studier som European Union Scoreboard visar också att Sverige inte ligger i topp vad gäller en aspekt: att dra nytta av innovationerna. 

- Vi har bäst möjligheter i världen, men vi tar dem inte, säger Mats Magnusson.

En av förklaringarna tror han ligger i att fokus har legat på universitet och högskolor, men när man tittar på statistik på sökta patent är det bara en dryg femtedel av alla ansökningar som kommer från akademin. Resten kommer från befintliga företag och från enskilda uppfinnare och entreprenörer.

- Vi måste också jobba mer med etablerade företag. Där har vi problem. Där brister vi i innovationshantering.

Mats Magnusson har studerat några av Sveriges största företag och konstaterar att de två huvudsakliga hindren för innovation inom företagen är tidsbrist och ett väldigt begränsat risktagande.

- Vi har så väldigt välskötta bolag, där man har så oerhört bra koll på vad man gör att man tränger ut innovationen.

Som exempel nämner han moderna arbetsmetoder som ”lean” och ”agilt". Att jobba agilt innebär bland annat att jobba med korta deadlines och kontinuerlig uppföljning, vilket ger flexibilitet men också en kortsiktighet som försvårar för långsiktig innovation, menar han.

Lean är ett flödesbaserat arbetssätt, som kan vara tids- och kostnadseffektivt men som gör att man inte hinner med att tänka nytt, innovativt.

- Vi mäter, följer upp och sätter press på att nå mål på allt annat, men inte på innovation. Man tror fortfarande att det är något som ska hända vid sidan om, i farten.

Mats Magnusson och de andra 119 medlemmarna i föreningen Innovationsledarna tror att det behövs någon som äger innovationsfrågan i större företag, och som kan stå upp och försvara den gentemot de andra krafterna. Det handlar inte om att den personen ska styra innovationen, understryker han. Men den personen ska se till att det finns utrymme och förutsättningar och att de idéer som uppstår kan tas till vara.

- Innovation kan struktureras och standardiseras. Men det är arbetssätten och metoderna, inte resultaten som ska standardiseras.

Och det behövs ett bättre samarbete mellan akademin och näringslivet, menar han. KTH har i dag flera samarbetsprojekt med industrin, men det behövs mer, säger han.

Föreningen Innovationsledarna grundades för ett år sedan och består i dag av cirka 120 personer från en mängd olika branscher, alltifrån kommuner till företag som Ericsson, Assa Abbloy, Absolut och Cloetta. Tjänsteföretag, produktionsföretag, storföretag och mindre företag. Mats Magnusson är den enda representanten från akademin.

- På 50-talet fanns inte projektledarrollen eller kvalitetsgranskaren. Nu är det dags för innovationsledaren. I den här medlemsdrivna föreningen jobbar vi på att definiera, inspirera och sprida den yrkesrollen.