Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Dags för nytt yrke: Innovationsledare

Det behövs någon som försvarar innovationsutrymmet gentemot de andra krafterna som styr ett företags prioriteringar. Det menar Mats Magnusson, professor i maskindesign på KTH tillika en av grundarna av en ideell förening som jobbar för att etablera en ny yrkeskategori: Innovationsledare.
Gabriella Westberg Publicerad

Sverige är ett av de bästa länderna i världen på innovation, enligt flera internationella jämförelser. Men studier som European Union Scoreboard visar också att Sverige inte ligger i topp vad gäller en aspekt: att dra nytta av innovationerna. 

- Vi har bäst möjligheter i världen, men vi tar dem inte, säger Mats Magnusson.

En av förklaringarna tror han ligger i att fokus har legat på universitet och högskolor, men när man tittar på statistik på sökta patent är det bara en dryg femtedel av alla ansökningar som kommer från akademin. Resten kommer från befintliga företag och från enskilda uppfinnare och entreprenörer.

- Vi måste också jobba mer med etablerade företag. Där har vi problem. Där brister vi i innovationshantering.

Mats Magnusson har studerat några av Sveriges största företag och konstaterar att de två huvudsakliga hindren för innovation inom företagen är tidsbrist och ett väldigt begränsat risktagande.

- Vi har så väldigt välskötta bolag, där man har så oerhört bra koll på vad man gör att man tränger ut innovationen.

Som exempel nämner han moderna arbetsmetoder som ”lean” och ”agilt". Att jobba agilt innebär bland annat att jobba med korta deadlines och kontinuerlig uppföljning, vilket ger flexibilitet men också en kortsiktighet som försvårar för långsiktig innovation, menar han.

Lean är ett flödesbaserat arbetssätt, som kan vara tids- och kostnadseffektivt men som gör att man inte hinner med att tänka nytt, innovativt.

- Vi mäter, följer upp och sätter press på att nå mål på allt annat, men inte på innovation. Man tror fortfarande att det är något som ska hända vid sidan om, i farten.

Mats Magnusson och de andra 119 medlemmarna i föreningen Innovationsledarna tror att det behövs någon som äger innovationsfrågan i större företag, och som kan stå upp och försvara den gentemot de andra krafterna. Det handlar inte om att den personen ska styra innovationen, understryker han. Men den personen ska se till att det finns utrymme och förutsättningar och att de idéer som uppstår kan tas till vara.

- Innovation kan struktureras och standardiseras. Men det är arbetssätten och metoderna, inte resultaten som ska standardiseras.

Och det behövs ett bättre samarbete mellan akademin och näringslivet, menar han. KTH har i dag flera samarbetsprojekt med industrin, men det behövs mer, säger han.

Föreningen Innovationsledarna grundades för ett år sedan och består i dag av cirka 120 personer från en mängd olika branscher, alltifrån kommuner till företag som Ericsson, Assa Abbloy, Absolut och Cloetta. Tjänsteföretag, produktionsföretag, storföretag och mindre företag. Mats Magnusson är den enda representanten från akademin.

- På 50-talet fanns inte projektledarrollen eller kvalitetsgranskaren. Nu är det dags för innovationsledaren. I den här medlemsdrivna föreningen jobbar vi på att definiera, inspirera och sprida den yrkesrollen.

På seminarium i Almedalen

Innovation kommer i alla former, säger Mats Magnusson. Men det behövs någon som försvarar utrymmet, resurserna och långsiktigheten som krävs för att medarbetarna på företagen ska ha möjlighet att vara innovativa: en innovationsledare.

Mats Magnusson deltog på måndagen i ett seminarium i Almedalen på temat: En industri i världsklass, tillsammans med Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Sofia Johannesson, fackligt förtroendevald på Astra Zeneca. Seminariet arrangerades av Sveriges Ingenjörer.

De rörliga bilderna visar folkvimmel på en gata i centrala Visby under Almedalsveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK