Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Dags för nytt yrke: Innovationsledare

Det behövs någon som försvarar innovationsutrymmet gentemot de andra krafterna som styr ett företags prioriteringar. Det menar Mats Magnusson, professor i maskindesign på KTH tillika en av grundarna av en ideell förening som jobbar för att etablera en ny yrkeskategori: Innovationsledare.
Gabriella Westberg Publicerad

Sverige är ett av de bästa länderna i världen på innovation, enligt flera internationella jämförelser. Men studier som European Union Scoreboard visar också att Sverige inte ligger i topp vad gäller en aspekt: att dra nytta av innovationerna. 

- Vi har bäst möjligheter i världen, men vi tar dem inte, säger Mats Magnusson.

En av förklaringarna tror han ligger i att fokus har legat på universitet och högskolor, men när man tittar på statistik på sökta patent är det bara en dryg femtedel av alla ansökningar som kommer från akademin. Resten kommer från befintliga företag och från enskilda uppfinnare och entreprenörer.

- Vi måste också jobba mer med etablerade företag. Där har vi problem. Där brister vi i innovationshantering.

Mats Magnusson har studerat några av Sveriges största företag och konstaterar att de två huvudsakliga hindren för innovation inom företagen är tidsbrist och ett väldigt begränsat risktagande.

- Vi har så väldigt välskötta bolag, där man har så oerhört bra koll på vad man gör att man tränger ut innovationen.

Som exempel nämner han moderna arbetsmetoder som ”lean” och ”agilt". Att jobba agilt innebär bland annat att jobba med korta deadlines och kontinuerlig uppföljning, vilket ger flexibilitet men också en kortsiktighet som försvårar för långsiktig innovation, menar han.

Lean är ett flödesbaserat arbetssätt, som kan vara tids- och kostnadseffektivt men som gör att man inte hinner med att tänka nytt, innovativt.

- Vi mäter, följer upp och sätter press på att nå mål på allt annat, men inte på innovation. Man tror fortfarande att det är något som ska hända vid sidan om, i farten.

Mats Magnusson och de andra 119 medlemmarna i föreningen Innovationsledarna tror att det behövs någon som äger innovationsfrågan i större företag, och som kan stå upp och försvara den gentemot de andra krafterna. Det handlar inte om att den personen ska styra innovationen, understryker han. Men den personen ska se till att det finns utrymme och förutsättningar och att de idéer som uppstår kan tas till vara.

- Innovation kan struktureras och standardiseras. Men det är arbetssätten och metoderna, inte resultaten som ska standardiseras.

Och det behövs ett bättre samarbete mellan akademin och näringslivet, menar han. KTH har i dag flera samarbetsprojekt med industrin, men det behövs mer, säger han.

Föreningen Innovationsledarna grundades för ett år sedan och består i dag av cirka 120 personer från en mängd olika branscher, alltifrån kommuner till företag som Ericsson, Assa Abbloy, Absolut och Cloetta. Tjänsteföretag, produktionsföretag, storföretag och mindre företag. Mats Magnusson är den enda representanten från akademin.

- På 50-talet fanns inte projektledarrollen eller kvalitetsgranskaren. Nu är det dags för innovationsledaren. I den här medlemsdrivna föreningen jobbar vi på att definiera, inspirera och sprida den yrkesrollen.

På seminarium i Almedalen

Innovation kommer i alla former, säger Mats Magnusson. Men det behövs någon som försvarar utrymmet, resurserna och långsiktigheten som krävs för att medarbetarna på företagen ska ha möjlighet att vara innovativa: en innovationsledare.

Mats Magnusson deltog på måndagen i ett seminarium i Almedalen på temat: En industri i världsklass, tillsammans med Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Sofia Johannesson, fackligt förtroendevald på Astra Zeneca. Seminariet arrangerades av Sveriges Ingenjörer.

De rörliga bilderna visar folkvimmel på en gata i centrala Visby under Almedalsveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
Kompetensutveckling

Plugga med lön – tänk på det här

Den 1 oktober öppnade en ny ansökningsperiod för dig som vill plugga med lön. Det gäller att hänga på låset för ju tidigare man söker det nya studiestödet, desto större chans är det att beviljas pengar. Fortfarande väntar över 16 000 personer på besked för tidigare ansökningsperioder.
Ola Rennstam Publicerad 30 september 2024, kl 15:59
Ny ansökningsperiod för omställningsstudiestödet öppnar i natt. Plugga med lön och stärk din position på arbetsmarknaden. Se till att vara förberedd och häng på låset för att öka dina chanser att få studiestöd.
Vill du plugga med lön? Nu har det öppnat en ny ansökningsperiod för omställningsstudiestödet för vårterminen 2025. Var snabb med din ansökan och se till att ha alla uppgifter redo för att öka dina chanser att få studiestöd. Foto: Jessica Gow/TT/Anders Wiklund/TT.

Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på. 

I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

50 miljoner ska minska handläggningskaos

Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen. 

Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder. 

Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.

Häng på låset i natt

Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025. 

Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad. 

Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.

Så många har sökt

Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0

Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68

Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075

Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408

Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK