Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Äldre får rätt att plugga längre

Senast 2022 ska även äldre, upp till 60 år, kunna plugga med studiemedel enligt regeringens förslag i höstbudgeten. Det är bra, men ändå inte nog, anser Unionen som också vill se en höjd bidragsdel.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Snart har du rätt till studiemedel upp till att du är 60 år. Jessica Gow / TT

Om man vill studera vid en högskola eller ett universitet kan man vid heltidsstudier i dag få bidrag och lån från CSN, Centrala studiestödsnämnden, i högst sex år.

Men redan när man fyller 47 börjar antalet veckor som man har rätt att låna pengar successivt minska och när man är äldre än 56 får man varken bidrag eller lån.

Med ambitionen att fler äldre ska få möjlighet att vidareutbilda sig i arbetslivet har nu regeringen, Centerpartiet och Liberalerna föreslagit att åldersgränsen för studiemedel ska höjas till 60 år. Det samtidigt som man ska vara 51 innan nedtrappningen i rätten att låna börjar.

Enligt förslaget ska också reglerna för när studielånen ska vara återbetalda höjas från 60 till 64 år.

De höjda åldersgränserna, som ska börja gälla senast 2022, beräknas kosta 119 miljoner kronor per år.

Förslaget ligger i linje med vad Unionen länge har förespråkat.

– Det här är ett steg i rätt riktning. Och en ytterligare sak som är bra med förslaget är att det ger möjlighet till extra studiemedelsveckor av arbetsmarknadsskäl, så att man kan få studiemedel i två terminer till, säger Jesper Lundholm, utredare på Unionen.

– Men om det här ska göra skillnad i praktiken, så att det ger fler möjlighet att finansiera studier, behöver villkoren vad gäller studiemedel och liknande också anpassas efter yrkesverksammas levnadsomkostnader. Och då behöver också exempelvis bidraget, som i dag är på ungefär 3 500 kronor, höjas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.