Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Smart att byta jobb ofta

Dags att dra vidare? Har du varit länge på ett och samma ställe är det svårare att få ett nytt arbete. Vissa menar att det är smart att byta jobb ofta.
Anita Täpp Publicerad
Team förbered formel 1-bil.
Dags att dra vidare till nytt jobb? Det kan främja din karriär och din lön. Foto: Getty Images

Om du stannar mer än två år på samma arbetsplats är du en loser, förklarar en yngre man för mig. Flera av hans vänner, som jobbar i IT-branschen i Stockholm, har samma uppfattning.

Men är det så? Har arbetsmarknaden förändrats så att ingen av oss längre borde vara kvar på samma arbetsplats längre än så, även om vi trivs?

Enligt Jan Paulusz, rådgivare på TRR, Trygghetsrådet, som har koll på rekryteringstendenser och framtidens arbetsliv, är det inte omöjligt att uppfattningen att man bör vara max två år på varje arbetsplats blir allt vanligare. Åtminstone bland yngre i storstäderna, där det finns gott om jobb att välja bland.

– Jag kan förstå dem som tänker så. De ser ju att de kan få högre lön och att de breddar sitt kontaktnät och hela tiden lär sig nytt som de kan lägga in i sitt cv, vilket gör att de kan fortsätta utvecklas.

På mindre orter, där man kanske bara har en enda stor arbetsgivare, är det sannolikt inte lika vanligt med den här inställningen.

– Om man jobbar hos den arbetsgivaren och trivs bra och känner sig trygg där blir det nog lätt så att man blir kvar, eftersom man annars måste flytta. Men det borde ändå många fler försöka göra. För att se till att vara anställningsbara även framöver, säger Jan Paulusz.

De kan få högre lön, bredda sitt kontaktnät och hela tiden lära nytt som ser bra ut i deras cv

I sitt arbete som rådgivare på TRR möter han ofta anställda som blivit uppsagda efter att ha varit på samma arbetsplats under lång tid. Den erfarenhet TRR:s rådgivare har, vilket även statistiken visar, är att det tar längre tid att få ett nytt jobb för den som varit på samma företag i 15 år eller längre.

– Det visar hur viktigt det är att byta jobb oftare och att fokusera på sin egen utveckling. Det är nödvändigt i dagens arbetsliv, som präglas av omstruktureringar, omställningar, digitalisering och ständiga förändringar.

Om alltför många år på en och samma arbetsplats kan ligga en till last, samtidigt som man inte heller vill bli sedd som en opålitlig hoppjerka av arbetsgivare och rekryterare, så är frågan när det egentligen är optimalt att byta jobb.

– Det går inte att säga ett exakt antal år när det gäller det. Men om man är på samma arbetsplats väldigt länge så stannar man också lite i utvecklingen. Visserligen kan du byta tjänst och uppgifter internt, men i dag är få företag tillräckligt stora för att kunna erbjuda den utvecklingen och då kan man behöva byta både företag och innehåll i tjänsten, säger Jan Paulusz.

Det man i första hand behöver se till är att utvecklas på den arbetsplats man är på och att få det dokumenterat.

– Det är viktigare att tänka på än hur länge man ska stanna på en arbetsplats. Har du ett ständigt lärande där du är kan du stanna ganska länge, säger Jan Paulusz.

MÅNGA VILL MEN VÅGAR INTE

Enligt en undersökning från TRR, Trygghetsrådet, 2016 hade ungefär 1,1 miljoner anställda i Sverige bytt jobb det senaste året. Samtidigt funderade 1,8 miljoner på att göra det. För nära hälften av de tillfrågade i undersökningen var orsaken till att man ville byta arbete en önskan om att få utvecklas mer. De övriga var missnöjda med lönen eller chefen.

Andra studier har också visat att många vill byta jobb men inte gör något åt saken. Däribland en undersökning som gjordes på uppdrag av Folkuniversitetet för några år sedan, enligt vilken de vanligaste orsakerna till att många trots allt stannar kvar på sitt nuvarande arbete är att man inte vet vad man skulle vilja göra i stället, att ett jobbyte upplevs vara en alltför stor risk och att man helt enkelt inte hittar några jobb att söka.

"HOPPJERKAN"

Länge hade den som ofta bytte jobb låg status i samhället. På 1950-talet var en vanlig uppfattning att man skulle vara lojal mot det företag där man var anställd och vara tacksam för sitt jobb, oavsett lönen.

En ”hoppjerka”, alltså den som gjorde täta jobbyten, sågs också som kostsam av arbetsgivarna, bland annat därför att den aldrig ansågs hinna få full kompetens.

I dag kan unga vilja byta arbete ofta och många arbetsgivare anser att det är meriterande. Några förklaringar som har getts till den förändring som skett är en mer aktiv arbetsmarknadspolitik, fokuserad på utbildning som matchar efterfrågan, och att allt fler har flyttat från landsbygden till större städer.

Andra orsaker kan vara att vi har fått en bättre välfärd, högre utbildning, ett större informationsflöde och känner större makt över våra liv.

FÖRDELAR MED ATT BYTA JOBB

  • Du breddar ditt kontaktnät.
  • Du möter nya utmaningar.
  • Du skaffar dig nya kunskaper och fyller på med ny, uppdaterad kompetens.
  • Du får erfarenhet av flera typer av organisationer.
  • Du ökar din flexibilitet och benägenhet att möta förändringar.
  • Du får möjlighet till högre lön.

TRR är arbetsgivarnas och fackens gemensamma omställningsorgan för privatanställda tjänstemän med kollektivavtal på arbetsplatsen.

Den som blir uppsagd kan få hjälp att gå vidare av TRR i upp till två år. Man kan få en personlig rådgivare som stöttar och utmanar en på vägen mot nytt jobb eller start av företag. Personer som är minst 40 år kan även ha rätt till AGE, avgångsersättning, en ekonomisk ersättning som är ett komplement till a-kassan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.