Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Nytt jobb lönar sig för kvinnor

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Men nya siffror från TRR Trygghetsrådet ger signaler om att skillnaderna kan vara på väg att utjämnas.
Niklas Hallstedt Publicerad
Production Perig/Colourbox.com
Kvinnor tjänar bokstavligt talat mer än män på att byta jobb. Production Perig/Colourbox.com

Svensk ekonomi går uppenbarligen för högtryck. För tjänstemän i privat sektor är arbetsmarknaden kanske bättre än den varit sedan finanskrisen.

Många får inte bara nytt jobb. De får också högre lön än de hade på sitt tidigare jobb. Nu visar en ny studie från TRR Trygghetsrådet, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb, att detta är betydligt vanligare för kvinnor än för män. För hela Sverige var andelen kvinnor som fick högre lön 21 procent högre än för männen under årets första kvartal. Störst var skillnaden i Skåne där nära 77 procent fler kvinnor än män fick högre lön på sitt nya jobb än de haft tidigare.

Det här ser TRR som ett möjligt tecken på en förändring.

– Det är första gången vi studerar skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller andelen som får en högre lön i sitt nya jobb. Det är intressanta siffror och ger en signal om att löneskillnaderna kan vara på väg att jämnas ut. Det är för tidigt att påstå att det är så. Men det är ett steg åt rätt håll, säger Lennart Hedström, vd för TRR, i en presskommentar.

TRR:s statistik visar även att 50-plussare börjar få allt enklare att hitta ny sysselsättning. Under årets första kvartal fick 40 procent av de uppsagda tjänstemännen i åldern 50-59 år nytt jobb, vilket är en uppgång med 14 procent jämfört med första kvartalet i fjol.

Fakta

År 2016 tjänade kvinnor i snitt 88 procent så mycket som männen. Även med hänsyn till faktorer som att kvinnor och män jobbar i olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika yrken, så kvarstår en skillnad på 4,5 procent. Allra störst är skillnaden för tjänstemän i privat sektor, 7,2 procent. Källa Medlingsinstitutet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.