Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nu kan Nils mjölmaskar bli mat

Sugen på mjölmaskar till tacosen? Efter ett EU-beslut är det nu fritt fram att sälja insekter som mat.
– Det är supergott med insekter, säger Nils Österström som odlar mjölmask på företaget Tebrito i Orsa.
David Österberg Publicerad
Tebrito / Kola Productions
Mjölmaskar är smarriga och klimatsmarta, enligt Nils Österström. Skaldjursallergiker bör dock tänka sig för innan de sätter tänderna i insekter. Tebrito / Kola Productions

Insekter är goda, klimatsmarta och nyttiga. I alla fall om man får tro Nils Österström, vd och en av grundarna till Tebrito som odlar mjölmaskar i Orsa. Hittills har svensk tolkning av EU:s lagstiftning gjort att han inte har fått sälja sina maskar som mat. Men nu har EU-domstolen sagt att det är fritt fram att mumsa mask – åtminstone ett tag.

EU har en ny livsmedelslag som säger att insekter är ”ny mat” som först måste godkännas av EU-kommissionen. Men i väntan på det gäller övergångsbestämmelser och i den gamla lagen är insekter inte ”ny mat” – enligt EU-domstolen.

– Just nu är det grönt ljus för försäljning och det är fantastiskt roligt. Allt tyder på att EU-kommissionen också kommer fram till att insekter får säljas till konsumenter enligt den nya lagstiftningen, säger Nils Österström.

Redan innan EU-domstolens beslut hade bland annat Finland tolkat den gamla lagstiftningen som att insekter fick säljas som mat. Och finländarna verkar gilla dem.

– Finland är ett av de mest insektsvänliga länderna i Europa. 25 procent av befolkningen svarar att de kan tänka sig att äta insekter i någon form.

Hittills har Tebrito sålt sina maskar som bland annat fiskfoder. Men nu kan de alltså bli mat.

– Vi kommer inte att tillverka maten själva utan sälja till andra livsmedelsföretag som gör slutprodukten. Man kan göra nästan vilken mat som helst av dem. De kan till exempel användas som protein i proteindrycker, till buljong, äggfri majonnäs, bröd, pasta och glass. Vegetarianer hör till dem som är mest positiva till att äta insekter. Veganer är mer tveksamma eftersom de inte äter animaliska produkter.

Är det gott att äta insekter?
– Det är supergott. Smaken beror helt på hur man tillagar dem. En kokt, neutral mjölmask har lite nötig popcornsmak och påminner lite om kyckling. En väldigt angenäm, mjuk smak. I Finland har jag ätit bilarver som dessert, det var supergott.

Är mjölmaskar lättodlade?
– Det är ganska lätt att producera stora volymer, jämfört med köttproduktion. Mjölmaskar tycker om att vara tillsammans och söker sig till varandra för att hålla värmen. Vår ambition är att producera 1 500 ton per anläggning och år.

När är acceptansen för att äta insekter lika stor som för att äta kött och fågel?
– Det kommer nog att dröja 15-20 år. Men jag är övertygad om att acceptansen kommer, särskilt som en av ingredienserna i en måltid. Vi kan se att ju yngre en person är, desto större är acceptansen.

Blir det nya arbetstillfällen i Orsa?
– Redan i dag har vi sex heltidsanställda i Orsa och på sikt behöver vi bli fler. Jag har stor förhoppning om att expandera.

Insekter är redan mat i Finland

För en tid sedan fick EU ny lagstiftning som reglerar livsmedelsförsäljning. Enligt den nya lagstiftningen är insekter ”ny mat” och måste därför godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas som mat. Det godkännandet har ännu inte kommit.

Under en period gäller övergångsbestämmelser mellan den gamla och den nya lagstiftningen. Den 1 oktober kom EU-domstolen fram till att insekter inte är ny mat enligt den gamla lagstiftningen. Därför är det fritt fram att sälja insekter som mat i alla EU-länder under övergångsperioden.

Innan EU-domstolen fattade sitt beslut hade olika medlemsländer tolkat den gamla lagstiftningen olika. Därför har insekter redan innan EU-domstolens beslut sålts som mat i exempelvis Danmark, Finland och Nederländerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Maria gick från VD till undersköterska

Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
Publicerad 10 oktober 2025, kl 06:00
Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
I stället för pension – ny karriär. Maria Schönefeld fick en nytändning av jobbet på demensboendet. Foto: Åke Ericson.

När insåg du att du ville byta bana helt?

– Jag hade varit vd väldigt länge och kände att jag var på väg in i en mer förvaltande fas av livet. När pensionen närmade sig tänkte jag bara: Jag vill inte sitta hemma och känna att jag inte gör någon nytta. Jag har mycket kvar att ge. När jag såg att undersköterska skulle bli en skyddad titel tänkte jag att det kunde vara något för mig. Något nytt, där jag fick möjligheten att jobba deltid och samtidigt göra skillnad.

Du valde omsorgsyrket i stället för konsultuppdrag. Varför just vården?

– För att det är hands on, mycket mer praktiskt och dessutom flexibelt.

Hur reagerade din omgivning?

– En del tyckte inte att jag var klok, haha. Första reaktionen från barnen var också lite tveksam – de hade nog sett fram emot mer hjälp med barnbarnen. Flera i min omgivning har själva börjat fundera på om de kanske skulle göra något helt annat i nästa fas i livet. Pensionsåldern är ju mer flytande i dag – ska man verkligen göra samma sak tills man måste sluta eller kanske testa något man brinner för och få lite nytändning på köpet?

Vad var svårast med att sätta sig i skolbänken igen?

– Det var nog själva formen: att läsa på distans och bara plugga teori ur böcker. Jag hade gärna sett mer praktik direkt. Det tar lite längre tid att lära sig när man blir äldre.

Från ledningsgrupp till omvårdnad – vad har varit den största omställningen?

– Det är väldigt trevligt att man hela tiden möter människor, både boende och kollegor. Vi är ett stort team med folk från många olika länder och kulturer, och vi lär oss otroligt mycket av varandra. Man får direkt återkoppling, och när passet är slut är jobbet verkligen klart. Det är en ny sorts frihet.

Hur har ditt val påverkat dig ekonomiskt?

– Lönerna är relativt sett skamligt låga i ett yrke som är så betydelsefullt och värdefullt för välfärden. Jag känner mig privilegierad att kunna jobba samtidigt som jag tar ut pension, annars hade det varit tufft och påverkat min levnadsnivå negativt.

Hur kommer det sig att du inte vill gå i pension?

– Att bara gå hemma har inget större värde för mig. Och jag vill känna mig behövd. Så länge det känns roligt, och både kropp och knopp håller, så fortsätter jag. Jag har haft turen att inte slita ut mig tidigare i livet. Det gör skillnad nu.

Text: Henrik Lenngren.

MARIA SCHÖNEFELD

GÖR: Timanställd undersköterska på en avdelning med demensboende på Villa Täby Park i Täby.

ÅLDER: 65.

BOR: I Täby kommun utanför Stockholm.

KARRIÄR: Chefsroller på Handelsanställdas förbund, Arbetsmiljöverket och Prevent. Anställd som undersköterska i mars.