Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nu kan Nils mjölmaskar bli mat

Sugen på mjölmaskar till tacosen? Efter ett EU-beslut är det nu fritt fram att sälja insekter som mat.
– Det är supergott med insekter, säger Nils Österström som odlar mjölmask på företaget Tebrito i Orsa.
David Österberg Publicerad 6 november 2020, kl 15:26
Tebrito / Kola Productions
Mjölmaskar är smarriga och klimatsmarta, enligt Nils Österström. Skaldjursallergiker bör dock tänka sig för innan de sätter tänderna i insekter. Tebrito / Kola Productions

Insekter är goda, klimatsmarta och nyttiga. I alla fall om man får tro Nils Österström, vd och en av grundarna till Tebrito som odlar mjölmaskar i Orsa. Hittills har svensk tolkning av EU:s lagstiftning gjort att han inte har fått sälja sina maskar som mat. Men nu har EU-domstolen sagt att det är fritt fram att mumsa mask – åtminstone ett tag.

EU har en ny livsmedelslag som säger att insekter är ”ny mat” som först måste godkännas av EU-kommissionen. Men i väntan på det gäller övergångsbestämmelser och i den gamla lagen är insekter inte ”ny mat” – enligt EU-domstolen.

– Just nu är det grönt ljus för försäljning och det är fantastiskt roligt. Allt tyder på att EU-kommissionen också kommer fram till att insekter får säljas till konsumenter enligt den nya lagstiftningen, säger Nils Österström.

Redan innan EU-domstolens beslut hade bland annat Finland tolkat den gamla lagstiftningen som att insekter fick säljas som mat. Och finländarna verkar gilla dem.

– Finland är ett av de mest insektsvänliga länderna i Europa. 25 procent av befolkningen svarar att de kan tänka sig att äta insekter i någon form.

Hittills har Tebrito sålt sina maskar som bland annat fiskfoder. Men nu kan de alltså bli mat.

– Vi kommer inte att tillverka maten själva utan sälja till andra livsmedelsföretag som gör slutprodukten. Man kan göra nästan vilken mat som helst av dem. De kan till exempel användas som protein i proteindrycker, till buljong, äggfri majonnäs, bröd, pasta och glass. Vegetarianer hör till dem som är mest positiva till att äta insekter. Veganer är mer tveksamma eftersom de inte äter animaliska produkter.

Är det gott att äta insekter?
– Det är supergott. Smaken beror helt på hur man tillagar dem. En kokt, neutral mjölmask har lite nötig popcornsmak och påminner lite om kyckling. En väldigt angenäm, mjuk smak. I Finland har jag ätit bilarver som dessert, det var supergott.

Är mjölmaskar lättodlade?
– Det är ganska lätt att producera stora volymer, jämfört med köttproduktion. Mjölmaskar tycker om att vara tillsammans och söker sig till varandra för att hålla värmen. Vår ambition är att producera 1 500 ton per anläggning och år.

När är acceptansen för att äta insekter lika stor som för att äta kött och fågel?
– Det kommer nog att dröja 15-20 år. Men jag är övertygad om att acceptansen kommer, särskilt som en av ingredienserna i en måltid. Vi kan se att ju yngre en person är, desto större är acceptansen.

Blir det nya arbetstillfällen i Orsa?
– Redan i dag har vi sex heltidsanställda i Orsa och på sikt behöver vi bli fler. Jag har stor förhoppning om att expandera.

Insekter är redan mat i Finland

För en tid sedan fick EU ny lagstiftning som reglerar livsmedelsförsäljning. Enligt den nya lagstiftningen är insekter ”ny mat” och måste därför godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas som mat. Det godkännandet har ännu inte kommit.

Under en period gäller övergångsbestämmelser mellan den gamla och den nya lagstiftningen. Den 1 oktober kom EU-domstolen fram till att insekter inte är ny mat enligt den gamla lagstiftningen. Därför är det fritt fram att sälja insekter som mat i alla EU-länder under övergångsperioden.

Innan EU-domstolen fattade sitt beslut hade olika medlemsländer tolkat den gamla lagstiftningen olika. Därför har insekter redan innan EU-domstolens beslut sålts som mat i exempelvis Danmark, Finland och Nederländerna.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.