Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nu kan Nils mjölmaskar bli mat

Sugen på mjölmaskar till tacosen? Efter ett EU-beslut är det nu fritt fram att sälja insekter som mat.
– Det är supergott med insekter, säger Nils Österström som odlar mjölmask på företaget Tebrito i Orsa.
David Österberg Publicerad 6 november 2020, kl 15:26
Tebrito / Kola Productions
Mjölmaskar är smarriga och klimatsmarta, enligt Nils Österström. Skaldjursallergiker bör dock tänka sig för innan de sätter tänderna i insekter. Tebrito / Kola Productions

Insekter är goda, klimatsmarta och nyttiga. I alla fall om man får tro Nils Österström, vd och en av grundarna till Tebrito som odlar mjölmaskar i Orsa. Hittills har svensk tolkning av EU:s lagstiftning gjort att han inte har fått sälja sina maskar som mat. Men nu har EU-domstolen sagt att det är fritt fram att mumsa mask – åtminstone ett tag.

EU har en ny livsmedelslag som säger att insekter är ”ny mat” som först måste godkännas av EU-kommissionen. Men i väntan på det gäller övergångsbestämmelser och i den gamla lagen är insekter inte ”ny mat” – enligt EU-domstolen.

– Just nu är det grönt ljus för försäljning och det är fantastiskt roligt. Allt tyder på att EU-kommissionen också kommer fram till att insekter får säljas till konsumenter enligt den nya lagstiftningen, säger Nils Österström.

Redan innan EU-domstolens beslut hade bland annat Finland tolkat den gamla lagstiftningen som att insekter fick säljas som mat. Och finländarna verkar gilla dem.

– Finland är ett av de mest insektsvänliga länderna i Europa. 25 procent av befolkningen svarar att de kan tänka sig att äta insekter i någon form.

Hittills har Tebrito sålt sina maskar som bland annat fiskfoder. Men nu kan de alltså bli mat.

– Vi kommer inte att tillverka maten själva utan sälja till andra livsmedelsföretag som gör slutprodukten. Man kan göra nästan vilken mat som helst av dem. De kan till exempel användas som protein i proteindrycker, till buljong, äggfri majonnäs, bröd, pasta och glass. Vegetarianer hör till dem som är mest positiva till att äta insekter. Veganer är mer tveksamma eftersom de inte äter animaliska produkter.

Är det gott att äta insekter?
– Det är supergott. Smaken beror helt på hur man tillagar dem. En kokt, neutral mjölmask har lite nötig popcornsmak och påminner lite om kyckling. En väldigt angenäm, mjuk smak. I Finland har jag ätit bilarver som dessert, det var supergott.

Är mjölmaskar lättodlade?
– Det är ganska lätt att producera stora volymer, jämfört med köttproduktion. Mjölmaskar tycker om att vara tillsammans och söker sig till varandra för att hålla värmen. Vår ambition är att producera 1 500 ton per anläggning och år.

När är acceptansen för att äta insekter lika stor som för att äta kött och fågel?
– Det kommer nog att dröja 15-20 år. Men jag är övertygad om att acceptansen kommer, särskilt som en av ingredienserna i en måltid. Vi kan se att ju yngre en person är, desto större är acceptansen.

Blir det nya arbetstillfällen i Orsa?
– Redan i dag har vi sex heltidsanställda i Orsa och på sikt behöver vi bli fler. Jag har stor förhoppning om att expandera.

Insekter är redan mat i Finland

För en tid sedan fick EU ny lagstiftning som reglerar livsmedelsförsäljning. Enligt den nya lagstiftningen är insekter ”ny mat” och måste därför godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas som mat. Det godkännandet har ännu inte kommit.

Under en period gäller övergångsbestämmelser mellan den gamla och den nya lagstiftningen. Den 1 oktober kom EU-domstolen fram till att insekter inte är ny mat enligt den gamla lagstiftningen. Därför är det fritt fram att sälja insekter som mat i alla EU-länder under övergångsperioden.

Innan EU-domstolen fattade sitt beslut hade olika medlemsländer tolkat den gamla lagstiftningen olika. Därför har insekter redan innan EU-domstolens beslut sålts som mat i exempelvis Danmark, Finland och Nederländerna.

Karriär

Jobbsökarbuddy peppar dig i mål

Känns arbetssökandet motigt? Skaffa en jobbsökarkompis. Det gjorde Helena Tolf och Elisabeth de Brito efter en workshop för arbetssökande.
Publicerad 11 januari 2023, kl 16:00
Jobbsökarkompisarna Elisabeth de Brito och Helena Tolf framför en dator.
Elisabeth de Brito och Helena Tolf stöttar varandra i jobbsökandet. Foto: Fredrik Hjerling

På Linkedin hade Helena Tolf, som arbetat som Head of Category på en apotekskedja, sett ett inlägg om hur bra det var att skaffa en jobbsökarkompis, eller jobbsökarbuddy som det också kallas. Kort därefter lärde hon känna Elisabeth de Brito med ett förflutet som marknadsansvarig på ett stort byggbolag. Då kom hon att tänka på inlägget.

– Jag kände direkt att nu har jag hittat min jobbsökarkompis, säger Helena Tolf.

Elisabeth de Brito kände likadant och innan de skildes åt bytte de kontaktuppgifter.

Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

De bestämde att träffas ett par dagar i veckan på TRR:s kontor som båda har tillgång till.

– Vi börjar varje vecka med att sammanfatta vad som hänt och berätta vad vi har på gång. Sen jobbar vi med att leta annonser och uppdrag, skriva ansökningar och slipa på våra cv:n. Efter det lunchar vi ihop. Mellan träffarna hörs vi på telefon eller messar varandra.

Vara social viktigt när man är mellan jobb

Helena Tolf betonar hur viktig den sociala biten är när man befinner sig mellan jobb, att bara komma hemifrån, ha rutiner och träffa andra.

– Att vara mellan jobb är som att ha jobbsökarmotorn på 24/7. Känslomässigt är det en liten berg-och-dalbana och det förstår bara den som själv befinner sig där. Därför är det så bra med en jobbsökarkompis. Vi peppar ihop och växeldrar varandra i upp- och nedgångar. Det är toppen!

Helena Tolf och Elisabeth de Brito söker olika slags tjänster men tror att man kan vara jobbsökarkompisar även om man söker samma tjänst.

– Man måste se det från den positiva sidan. Att hjälpas åt och glädjas med varandra. Du får ju ett stort nätverk, för man vet aldrig var man hamnar i framtiden, resonerar Helena tolf.

Men vad händer den dagen någon av er hittar ett arbete?

– Jag kommer vara jätteglad om Elisabeth hittar ett arbete men samtidigt blir det tomt att förlora sitt bollplank.

Elisabeth de Brito håller med.

– Ja det kommer att vara dubbla känslor. Men vi kommer självklart att hålla kontakten.

Två kvinnor som skrattar och dricker kaffe ihop.
Paula Torberntsson och Sara Håff matchade ihop jobbsökarkompisar via sin podd "Hjälp jag är mellan jobb". Foto: Privat

Podd om jobbsökarbuddy

Paula Torberntssons och Sara Håff, personalansvarig respektive hälsocoach, har tidigare varit jobbsökarbuddies. De blev båda arbetslösa, en på grund av omorganisation den andra på grund av Coronapandemin.

Bristen på information om hur det är att vara mellan jobb gav Paula Torberntsson idén att starta podden ”Hjälp jag är mellan jobb”. I podden delar hon bland annat med sig av sin egen resa som arbetssökande.

– Jag bjöd in Sara till avsnitt 6 som handlade om fördelarna med en jobbsökarbuddy. I det avsnittet bad vi också poddens arbetssökande lyssnare att mejla in sina uppgifter så att även de fick en jobbsökarbuddy. Matchningen gjorde vi genom att de fick svara på ett antal värdebaserade frågor.

Paula Torberntsson berättar att de fick runt 40 anmälda deltagare som lärde känna varandra via zoom-möten.

I dag har både Paula och Sara hittat nya arbeten och podden produceras inte längre, men de välkomnar nya arbetssökande att höra av sig.

– Den som är intresserad och vill ta över stafettpinnen med podd och matchningar får gärna kontakta mig via Linkedin, säger Paula Torberntsson.

Katarina Markiewicz

Så skaffar du en jobbsökarkompis

Paula Torberntssons tips:

1. Efterlys på Linkedin. Skriv helt enkelt ”Jag är mellan jobb och söker en sparringpartner”.

2. Kolla på Facebook, där olika yrkeskategorier annonserar ut lediga jobb i så kallade grupper, och efterlys där.