Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nu kan Nils mjölmaskar bli mat

Sugen på mjölmaskar till tacosen? Efter ett EU-beslut är det nu fritt fram att sälja insekter som mat.
– Det är supergott med insekter, säger Nils Österström som odlar mjölmask på företaget Tebrito i Orsa.
David Österberg Publicerad
Tebrito / Kola Productions
Mjölmaskar är smarriga och klimatsmarta, enligt Nils Österström. Skaldjursallergiker bör dock tänka sig för innan de sätter tänderna i insekter. Tebrito / Kola Productions

Insekter är goda, klimatsmarta och nyttiga. I alla fall om man får tro Nils Österström, vd och en av grundarna till Tebrito som odlar mjölmaskar i Orsa. Hittills har svensk tolkning av EU:s lagstiftning gjort att han inte har fått sälja sina maskar som mat. Men nu har EU-domstolen sagt att det är fritt fram att mumsa mask – åtminstone ett tag.

EU har en ny livsmedelslag som säger att insekter är ”ny mat” som först måste godkännas av EU-kommissionen. Men i väntan på det gäller övergångsbestämmelser och i den gamla lagen är insekter inte ”ny mat” – enligt EU-domstolen.

– Just nu är det grönt ljus för försäljning och det är fantastiskt roligt. Allt tyder på att EU-kommissionen också kommer fram till att insekter får säljas till konsumenter enligt den nya lagstiftningen, säger Nils Österström.

Redan innan EU-domstolens beslut hade bland annat Finland tolkat den gamla lagstiftningen som att insekter fick säljas som mat. Och finländarna verkar gilla dem.

– Finland är ett av de mest insektsvänliga länderna i Europa. 25 procent av befolkningen svarar att de kan tänka sig att äta insekter i någon form.

Hittills har Tebrito sålt sina maskar som bland annat fiskfoder. Men nu kan de alltså bli mat.

– Vi kommer inte att tillverka maten själva utan sälja till andra livsmedelsföretag som gör slutprodukten. Man kan göra nästan vilken mat som helst av dem. De kan till exempel användas som protein i proteindrycker, till buljong, äggfri majonnäs, bröd, pasta och glass. Vegetarianer hör till dem som är mest positiva till att äta insekter. Veganer är mer tveksamma eftersom de inte äter animaliska produkter.

Är det gott att äta insekter?
– Det är supergott. Smaken beror helt på hur man tillagar dem. En kokt, neutral mjölmask har lite nötig popcornsmak och påminner lite om kyckling. En väldigt angenäm, mjuk smak. I Finland har jag ätit bilarver som dessert, det var supergott.

Är mjölmaskar lättodlade?
– Det är ganska lätt att producera stora volymer, jämfört med köttproduktion. Mjölmaskar tycker om att vara tillsammans och söker sig till varandra för att hålla värmen. Vår ambition är att producera 1 500 ton per anläggning och år.

När är acceptansen för att äta insekter lika stor som för att äta kött och fågel?
– Det kommer nog att dröja 15-20 år. Men jag är övertygad om att acceptansen kommer, särskilt som en av ingredienserna i en måltid. Vi kan se att ju yngre en person är, desto större är acceptansen.

Blir det nya arbetstillfällen i Orsa?
– Redan i dag har vi sex heltidsanställda i Orsa och på sikt behöver vi bli fler. Jag har stor förhoppning om att expandera.

Insekter är redan mat i Finland

För en tid sedan fick EU ny lagstiftning som reglerar livsmedelsförsäljning. Enligt den nya lagstiftningen är insekter ”ny mat” och måste därför godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas som mat. Det godkännandet har ännu inte kommit.

Under en period gäller övergångsbestämmelser mellan den gamla och den nya lagstiftningen. Den 1 oktober kom EU-domstolen fram till att insekter inte är ny mat enligt den gamla lagstiftningen. Därför är det fritt fram att sälja insekter som mat i alla EU-länder under övergångsperioden.

Innan EU-domstolen fattade sitt beslut hade olika medlemsländer tolkat den gamla lagstiftningen olika. Därför har insekter redan innan EU-domstolens beslut sålts som mat i exempelvis Danmark, Finland och Nederländerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

7 saker att fråga på anställningsintervjun

Vid en rekrytering får du massor med frågor. Men missa inte dina egna funderingar – svaren kan avgöra om tjänsten är något för dig.
Lina Björk Publicerad 15 oktober 2025, kl 06:00
Anställningsintervju
På en anställningsintervju får arbetsgivaren möjlighet att ställa frågor om din kompetens. Men det är även en möjlighet för dig att lära känna din framtida arbetsplats. Foto: Colourbox

Finns det kollektivavtal? 

I så fall är allt från sjuklön, övertidsersättning, tjänstepension och försäkringar vid arbetsskada reglerat. Om det inte finns kollektivavtal, men arbetsgivaren säger att man tillämpar det ”på annat sätt”, så be att få läsa dokumentet.

Det är även viktigt att reglera sådant som inte står med i avtal, för arbetsgivaren kan ändra i interna policyer och personalhandböcker under din anställning.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

Svaret ger en uppfattning om vad som ingår i din roll, vilka arbetsuppgifter du kommer att ha och vad som förväntas av dig.

Är det kontorsjobb eller hemma som gäller? 

Arbetsgivaren har ofta en policy kring var du förväntas jobba, hur ofta du ska vara på plats och vilka möten som kan tas hemifrån.

Vad kan jag som ny bidra med?

Frågan visar att du är intresserad och nyfiken. Det kan även vara bra att fråga vilka utmaningar och styrkor som finns i gruppen, det säger något om gruppdynamiken och vilken roll du kan komma att få.

Är det reglerad eller förtroendearbetstid?

Reglerad arbetstid innebär att du ska jobba mellan vissa klockslag, medan förtroendearbetstid innebär att du själv kan disponera din arbetstid efter verksamhetens behov.

Finns det utvecklingsmöjligheter för tjänsten?

Har du tänkt stanna på det här jobbet en längre tid så är det bra att redan på förhand veta om det finns möjligheter att klättra i karriären.

Hur skulle du beskriva er interna kultur? 

Om du funderat på vad som är viktigt för dig, så är det här en bra fråga för att se om rekryterarens värderingar går i linje med dina. Att du frågar visar också att du ser det som viktigt hos en framtida arbetsgivare.

Källa: Ebba Ström, facklig rådgivare på Unionen.