Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Ingenjör omskolar sig till lärare

Det är aldrig för sent att omskola sig. Det menar Peter Ejdestig som var elektriker som blev brandman, som blev helikopterinstruktör, som blev civilingenjör. Och nu ska han, om allt går vägen, sätta sig i skolbänken för att hamna bakom katedern. 
Johanna Rovira Publicerad
Privat
Civilingenjören Peter Ejdestig har bytt karriär flera gånger i livet och nu är det dags igen. Den här gången är det läraryrket som lockar. Privat

I maj blev civilingenjören Peter Ejdestig, som så många andra, av med sitt jobb. Arbetsbristen uppstod inte direkt på grund av corona, företaget hade gått knackigt ett tag och genomförde sin tredje omorganisation på kort tid. Peter Ejdestig drog nitlotten – som kan komma att bli en vinstlott om allt går enligt planerna. 

– Jag började söka jobb redan innan jag blev arbetslös och jag har väl sökt en 15-20 ingenjörsjobb, mest som säljare och projektledare, eftersom det är framför allt det jag arbetat som, säger Peter Ejdestig. 

– Visst finns det många jobb att söka, men också många sökanden. Jag har kommit till intervju på 80 procent av alla jobb jag sökt, och ofta hamnat tvåa. Men att vara tvåa ger ingen inkomst. 

Nyligen uppstod en möjlighet som väckte en tanke som legat och pyrt ända sedan 1997 då Peter Ejdestig stod i valet och kvalet mellan att söka in på Chalmers för att bli ingenjör eller att bli lärare. 

TRR och Beredskapslyftet har precis startat ett pilotprojekt för att hjälpa och stötta 50 uppsagda tjänstemän att bli lärare. Dessa femtio hugade tjänstemän får söka in till en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som tar mellan ett och ett och ett halvt år beroende på vilken högskola man väljer. Som studenter får de ut 70 procent av sin gamla lön i studieersättning från TRR inkluderat studiestöd från CSN.

Läs mer: Permitterade hjälper till i skolan

– Jag har alltid funderat på läraryrket eftersom jag är social och gillar att dela med mig av mina kunskaper. Jag har även jobbat som helikopterinstruktör i USA och undervisat elever från hela världen i både teori och praktik. Nu har jag chansen, kanske den sista, att omskola mig, och dessutom till en rimlig kostnad, eftersom jag slipper ta studielån. 

Att skola om sig är dock inget nytt för Peter Ejdestig. Han började sin yrkeskarriär som elektriker, men hoppade på ett jobb som deltidsbrandman, eftersom det var hans barndoms drömyrke. Efter att ha fått internutbildning och jobbat som brandman ett tag, samtidigt som han hade anställning som montör, utbildade han sig till pilot och flyttade till USA. Vid hemkomsten några år senare var det dags att sätta sig vid skolbänken igen, denna gång för att bli civilingenjör. 

– Att vara ingenjör innebär en väldig bredd – man kan söka vitt skilda jobb och det är ofta väldigt varierade arbetsuppgifter. Som lärare är man bara lärare. Men den positiva respons man får av nöjda elever, den får man sällan på en ingenjörsarbetsplats. Man gör sitt jobb och så är det bra med det. 

Lönen som mattelärare på gymnasiet kommer sannolikt att bli sämre än han är van vid. Men Peter Ejdestig har en pragmatisk syn på sin framtida försörjning. 

– Ett jobb är mycket mer än lön. Visst, lönen är en nackdel, men slipper jag pendla långt är det en fördel. Kan jag få lediga somrar och skollov tillsammans med min fru, som är mattelärare, så väger fördelarna över. 

Läs mer: Här tjänar en ingenjör mest

Att hans fru faktiskt är mattelärare är inget som avskräcker honom från att ge läraryrket en chans. 

– Jag får blandade rapporter och förstår ju att mycket har förändrats i skolan sedan jag själv gick där. Alla arbetsplatser har ju för och nackdelar och jag tror som sagt fördelarna överväger nackdelarna, säger Peter Ejdestig.  

Pilotprojekt

  • Minst 40 000 nya lärare behövs de kommande åren enligt Skolverkets prognos.
  • TRR och Beredskapslyftet inleder ett pilotprojekt där 50 tjänstemän, som blivit arbetslösa i samband med coronapandemin, utbildas till lärare genom utbildningssatsningen KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. Faller projektet väl ut kommer det utökas. 
  • KPU innebär att den som har högskolestudier i de ämnen som undervisas i svensk skola, kan få en ämneslärarexamen efter en kompletterande utbildning. KPU kombinerar teoretiska kurser med praktisk erfarenhet på grund- eller gymnasieskola.
  • Förutom studieersättning från TRR kommer deltagarna att stöttas med extra stöd och aktiviteter beroende på vad de efterfrågar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Hatet fick Lotta Vikström att lägga ned verksamheten

Linkedin-profilen Lotta Vikström har under flera år drivit ett rekryteringsbolag. Av branschkollegor har hon på senare tid fått så elaka kommentarer att hon tappat engagemanget och nu valt att lägga ned.
– Det finns nog ingen bransch där man pratar så illa om varandra som i rekryteringsbranschen, säger hon.
Carolina Högling Publicerad 12 mars 2025, kl 06:02
En bild på Lotta Vikström och en bild på en telefonskärm med apparna Facebook och LinkedIn.
Efter flera år i rekryteringsbranschen har Lotta Vikström valt att lägga ned sin verksamhet. Detta efter att under en längre tid ha fått elaka kommentarer och meddelanden från branschkollegor på sociala medier.
Foto: Carolina Högling/Colourbox

Lotta Vikström startade rekryteringsbolaget Be proud 2016. Ett företag som skulle se människan bakom cv:t och använda sig av personliga möten i stället för automatiserade tester. Hon har tidigare berättat för Kollega att hon inte tycker att personlighetstester är rätt väg att gå i rekrytering och att de snarare skrämmer bort lämpliga kandidater. 

Lotta Vikström 

Gör: Grundare av Be best som arbetar med utbildningar och rådgivning om arbetsmiljö. 

Ålder: 53 år. 

Bor: Stockholm. 

Lägger ned

Nu meddelar Lotta Vikström på Linkedin att hon lägger ned efter att motståndet med både hat och hot blivit för mycket. 

– Jag har känt under en tid att rekryteringsbranschen har väldigt stora utmaningar. Det har blivit en ganska bedrövlig bransch. Jag kände att jag inte vill vara en representant för den.  Jag fick hat i flöden och kommentarer. Människor har postat bilder på mig och jag har fått skärmdumpar från vänner och andra i branschen, säger hon. 

Lotta Vikström berättar att det är människor i samma bransch som skrivit om, och till henne och hon upplever att klimatet har förändrats. Samtidigt vill hon understryka att det också finns många som gör mycket bra i branschen. 

Det är inte som det varit förut när man hjälpte varandra och det fanns en gemensam tanke att vi ska hjälpa våra arbetssökande att hitta ett jobb. Det finns inte alls längre. 

Pågått i flera år

De elaka meddelandena och kommentarerna på sociala medier började redan för ett par år sedan när hon skrev inlägg om rekryteringstester och ifrågasatte hur bra de egentligen är. Då var tonen inte lika hård och Lotta Vikström upplevde att det var lättare att föra en diskussion. 

På senare tid har hatet eskalerat, hävdar hon. Lotta Vikström berättar att hon fått meddelanden och läst kommentarer som ”hur fan kan hon få plats i media?”, ”hon är en jävla amatör” och ”hon kan ingenting om forskning”. 

Efter jag skrivit en debattkrönika i Arbetsvärlden kände jag att jag inte orkar hålla på och försvara mig längre. En sådan här verksamhet bygger på att man själv vill och att det finns ett engagemang och driv och jag känner att det har tagit slut nu.

Under inlägget på Linkedin har Lotta Vikström fått mycket stöttning i form av positiva kommentarer vilket hon berättar har betytt mycket för henne. 

Framåt ska hon arbeta med sitt andra bolag Be best som hon tidigare har jobbat med parallellt med rekrytering. Be best arbetar med rådgivning och utbildningar om arbetsmiljö till chefer, medarbetare, elever och lärare.