Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Ingenjör omskolar sig till lärare

Det är aldrig för sent att omskola sig. Det menar Peter Ejdestig som var elektriker som blev brandman, som blev helikopterinstruktör, som blev civilingenjör. Och nu ska han, om allt går vägen, sätta sig i skolbänken för att hamna bakom katedern. 
Johanna Rovira Publicerad 29 september 2020, kl 15:18
Privat
Civilingenjören Peter Ejdestig har bytt karriär flera gånger i livet och nu är det dags igen. Den här gången är det läraryrket som lockar. Privat

I maj blev civilingenjören Peter Ejdestig, som så många andra, av med sitt jobb. Arbetsbristen uppstod inte direkt på grund av corona, företaget hade gått knackigt ett tag och genomförde sin tredje omorganisation på kort tid. Peter Ejdestig drog nitlotten – som kan komma att bli en vinstlott om allt går enligt planerna. 

– Jag började söka jobb redan innan jag blev arbetslös och jag har väl sökt en 15-20 ingenjörsjobb, mest som säljare och projektledare, eftersom det är framför allt det jag arbetat som, säger Peter Ejdestig. 

– Visst finns det många jobb att söka, men också många sökanden. Jag har kommit till intervju på 80 procent av alla jobb jag sökt, och ofta hamnat tvåa. Men att vara tvåa ger ingen inkomst. 

Nyligen uppstod en möjlighet som väckte en tanke som legat och pyrt ända sedan 1997 då Peter Ejdestig stod i valet och kvalet mellan att söka in på Chalmers för att bli ingenjör eller att bli lärare. 

TRR och Beredskapslyftet har precis startat ett pilotprojekt för att hjälpa och stötta 50 uppsagda tjänstemän att bli lärare. Dessa femtio hugade tjänstemän får söka in till en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, som tar mellan ett och ett och ett halvt år beroende på vilken högskola man väljer. Som studenter får de ut 70 procent av sin gamla lön i studieersättning från TRR inkluderat studiestöd från CSN.

Läs mer: Permitterade hjälper till i skolan

– Jag har alltid funderat på läraryrket eftersom jag är social och gillar att dela med mig av mina kunskaper. Jag har även jobbat som helikopterinstruktör i USA och undervisat elever från hela världen i både teori och praktik. Nu har jag chansen, kanske den sista, att omskola mig, och dessutom till en rimlig kostnad, eftersom jag slipper ta studielån. 

Att skola om sig är dock inget nytt för Peter Ejdestig. Han började sin yrkeskarriär som elektriker, men hoppade på ett jobb som deltidsbrandman, eftersom det var hans barndoms drömyrke. Efter att ha fått internutbildning och jobbat som brandman ett tag, samtidigt som han hade anställning som montör, utbildade han sig till pilot och flyttade till USA. Vid hemkomsten några år senare var det dags att sätta sig vid skolbänken igen, denna gång för att bli civilingenjör. 

– Att vara ingenjör innebär en väldig bredd – man kan söka vitt skilda jobb och det är ofta väldigt varierade arbetsuppgifter. Som lärare är man bara lärare. Men den positiva respons man får av nöjda elever, den får man sällan på en ingenjörsarbetsplats. Man gör sitt jobb och så är det bra med det. 

Lönen som mattelärare på gymnasiet kommer sannolikt att bli sämre än han är van vid. Men Peter Ejdestig har en pragmatisk syn på sin framtida försörjning. 

– Ett jobb är mycket mer än lön. Visst, lönen är en nackdel, men slipper jag pendla långt är det en fördel. Kan jag få lediga somrar och skollov tillsammans med min fru, som är mattelärare, så väger fördelarna över. 

Läs mer: Här tjänar en ingenjör mest

Att hans fru faktiskt är mattelärare är inget som avskräcker honom från att ge läraryrket en chans. 

– Jag får blandade rapporter och förstår ju att mycket har förändrats i skolan sedan jag själv gick där. Alla arbetsplatser har ju för och nackdelar och jag tror som sagt fördelarna överväger nackdelarna, säger Peter Ejdestig.  

Pilotprojekt

  • Minst 40 000 nya lärare behövs de kommande åren enligt Skolverkets prognos.
  • TRR och Beredskapslyftet inleder ett pilotprojekt där 50 tjänstemän, som blivit arbetslösa i samband med coronapandemin, utbildas till lärare genom utbildningssatsningen KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. Faller projektet väl ut kommer det utökas. 
  • KPU innebär att den som har högskolestudier i de ämnen som undervisas i svensk skola, kan få en ämneslärarexamen efter en kompletterande utbildning. KPU kombinerar teoretiska kurser med praktisk erfarenhet på grund- eller gymnasieskola.
  • Förutom studieersättning från TRR kommer deltagarna att stöttas med extra stöd och aktiviteter beroende på vad de efterfrågar. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.