Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Hennes jobb: Höja kollegornas humör

Hedvig Fredholm är mood manager på produktionsbolaget Alaska Film & tv. Hon har ansvar för att skapa en glad atmosfär på kontoret.
­– Jag försöker hålla humöret på de anställda på topp.
Elisabeth Brising Publicerad
Hedvig Fredholm. Fikabröd
Hedvig Fredholm är mood manager, en tjänst som kräver kreativitet och stresstålighet. Foto: Privat/Shutterstock

Unionenmedlemmen Hedvig Fredholm har jobbat som mood manager från och till i åtta år. Hon är en professionell stämningshöjare som jobbar heltid med att skapa en god atmosfär på arbetsplatsen. En yrkesroll på uppgång nu när många arbetsgivare försöker locka tillbaka sina anställda till kontoret.

Min uppgift är att känna av vad de anställda behöver och göra roliga evenemang. Här ska man bli sedd, omhuldad och tycka det är kul att gå till jobbet, säger Hedvig Fredholm.

Hon arrangerar bolagets alla fester och ordnar dekorationer, fikor och pysseltävlingar inför högtider.

Varje vecka kan personalen önska ett veckans bak.

Vem bakar varje vecka?
Oftast jag - om jag hinner, annars köper jag in från bageri. I går gjorde jag cheesecake, förra veckan var det kärleksmums och innan dess vegansk kokosmousse och cupcakes.

Just nu planerar Hedvig Fredholm för en picknick med lekar och quiz.

Jag tycker det är kul att tänka ut nya lösningar. Vad kan jag göra för att få alla att dra på smilbanden?

Skapar kreativ och mysig miljö

Även i vardagen spelar hon en stor roll för hur kontorsplatsen upplevs.

Jag ser till att det finns färska blommor och att arbetsmiljön är inspirerande. I och med att vi har kreativa yrken vill jag att kontoret ska andas kreativitet. Det kan vara allt från att gå till skogen och leta upp en kvist som jag dekorerar och hänger upp i taket till att sätta upp tavlor.

Hedvig Fredholm har en idélåda där man kan lägga lappar med förslag för kontoret. Hon har ordnat en utställning med alster av personalen och bytardagar av saker och kläder.

Några önskade en sticklingbytarhörna, så då köpte jag ett litet växthus.

Måste man alltid vara i good mood själv?
Jag blir det per automatik för jag har en otroligt tacksam roll. Du är aldrig den jobbiga typen, utan du ska bara få folk att må bra och då får du en massa positiv energi tillbaka.

På Alaska Film & TV är de ett mindre antal fast anställda som samarbetar med ett stort antal frilansare i olika medieproduktioner. När många människor möts på en arbetsplats som inte arbetar ihop annars blir det extra viktigt med en sammanhållande och stämningshöjande funktion, enligt Hedvig Fredholm.

Mood manager ett framtidsyrke

Hon tror att mood manager blir ett vanligare yrke i framtiden.

Fler förstår värdet av att ha en varm och inspirerande företagsmiljö. Vi är så mycket av vårt liv på jobbet, folk vill ha något mer än det vanliga nio till fem, särskilt med klimatet som är i världen nu. Man behöver få värme, bli sedd och skratta.

Hedvig Fredholm
Hedvig Fredholm

När världen är i kris får mood managern förutom att sprida glädje jobba med välgörenhet.

Vi har haft insamlingar av saker till Ukraina och skänkt pengar till Cancerfonden bland annat.  

Hon tycker inte jobbet är stressigt men tror det kan upplevas så för nybörjaren, eftersom man kan få hoppa in som allt i allo och koordinera saker. Hon jämför med att vara projektledare, vilket hon också har jobbat som.

En utmaning är ibland att trolla med den budget man har och att hitta på aktiviteter som passar så många som möjligt, eftersom alla inte gillar allt.

Sjukdomen gav nya perspektiv

För att trivas med yrket ska du vara en social person och kunna småprata med alla, säger Hedvig Fredholm.

Du ska verkligen tycka om att ta hand om folk och se när andra behöver lyftas.

Hon berättar om en tuff period då hon hade cancer för några år sedan. Då förstod hon hur mycket medmänniskors små gester av välvilja betyder.

Jag märkte själv hur stor skillnad det gör med de enkla insatserna som en hand på axeln eller en fråga om hur man mår.

Hedvig Fredholm, 38 år

Yrke: Mood manager och koordinator.
Var: Alaska Film & TV, produktionsbolag i Stockholm.
Bakgrund: Arbetat som
projektledare, international sales manager, produktionsledare, koordinator och pr-ansvarig.
Utbildning: Samhällsvetenskapligt gymnasium, självlärd inom tv-branschen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

7 saker att fråga på anställningsintervjun

Vid en rekrytering får du massor med frågor. Men missa inte dina egna funderingar – svaren kan avgöra om tjänsten är något för dig.
Lina Björk Publicerad 15 oktober 2025, kl 06:00
Anställningsintervju
På en anställningsintervju får arbetsgivaren möjlighet att ställa frågor om din kompetens. Men det är även en möjlighet för dig att lära känna din framtida arbetsplats. Foto: Colourbox

Finns det kollektivavtal? 

I så fall är allt från sjuklön, övertidsersättning, tjänstepension och försäkringar vid arbetsskada reglerat. Om det inte finns kollektivavtal, men arbetsgivaren säger att man tillämpar det ”på annat sätt”, så be att få läsa dokumentet.

Det är även viktigt att reglera sådant som inte står med i avtal, för arbetsgivaren kan ändra i interna policyer och personalhandböcker under din anställning.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

Svaret ger en uppfattning om vad som ingår i din roll, vilka arbetsuppgifter du kommer att ha och vad som förväntas av dig.

Är det kontorsjobb eller hemma som gäller? 

Arbetsgivaren har ofta en policy kring var du förväntas jobba, hur ofta du ska vara på plats och vilka möten som kan tas hemifrån.

Vad kan jag som ny bidra med?

Frågan visar att du är intresserad och nyfiken. Det kan även vara bra att fråga vilka utmaningar och styrkor som finns i gruppen, det säger något om gruppdynamiken och vilken roll du kan komma att få.

Är det reglerad eller förtroendearbetstid?

Reglerad arbetstid innebär att du ska jobba mellan vissa klockslag, medan förtroendearbetstid innebär att du själv kan disponera din arbetstid efter verksamhetens behov.

Finns det utvecklingsmöjligheter för tjänsten?

Har du tänkt stanna på det här jobbet en längre tid så är det bra att redan på förhand veta om det finns möjligheter att klättra i karriären.

Hur skulle du beskriva er interna kultur? 

Om du funderat på vad som är viktigt för dig, så är det här en bra fråga för att se om rekryterarens värderingar går i linje med dina. Att du frågar visar också att du ser det som viktigt hos en framtida arbetsgivare.

Källa: Ebba Ström, facklig rådgivare på Unionen.

Karriär

Maria gick från VD till undersköterska

Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
Publicerad 10 oktober 2025, kl 06:00
Efter 15 år som vd på Prevent bytte Maria Schönefeld styrelserum mot demensboende. Nu trotsar hon pensionsnormen och visar att karriären inte behöver ta slut vid 65.
I stället för pension – ny karriär. Maria Schönefeld fick en nytändning av jobbet på demensboendet. Foto: Åke Ericson.

När insåg du att du ville byta bana helt?

– Jag hade varit vd väldigt länge och kände att jag var på väg in i en mer förvaltande fas av livet. När pensionen närmade sig tänkte jag bara: Jag vill inte sitta hemma och känna att jag inte gör någon nytta. Jag har mycket kvar att ge. När jag såg att undersköterska skulle bli en skyddad titel tänkte jag att det kunde vara något för mig. Något nytt, där jag fick möjligheten att jobba deltid och samtidigt göra skillnad.

Du valde omsorgsyrket i stället för konsultuppdrag. Varför just vården?

– För att det är hands on, mycket mer praktiskt och dessutom flexibelt.

Hur reagerade din omgivning?

– En del tyckte inte att jag var klok, haha. Första reaktionen från barnen var också lite tveksam – de hade nog sett fram emot mer hjälp med barnbarnen. Flera i min omgivning har själva börjat fundera på om de kanske skulle göra något helt annat i nästa fas i livet. Pensionsåldern är ju mer flytande i dag – ska man verkligen göra samma sak tills man måste sluta eller kanske testa något man brinner för och få lite nytändning på köpet?

Vad var svårast med att sätta sig i skolbänken igen?

– Det var nog själva formen: att läsa på distans och bara plugga teori ur böcker. Jag hade gärna sett mer praktik direkt. Det tar lite längre tid att lära sig när man blir äldre.

Från ledningsgrupp till omvårdnad – vad har varit den största omställningen?

– Det är väldigt trevligt att man hela tiden möter människor, både boende och kollegor. Vi är ett stort team med folk från många olika länder och kulturer, och vi lär oss otroligt mycket av varandra. Man får direkt återkoppling, och när passet är slut är jobbet verkligen klart. Det är en ny sorts frihet.

Hur har ditt val påverkat dig ekonomiskt?

– Lönerna är relativt sett skamligt låga i ett yrke som är så betydelsefullt och värdefullt för välfärden. Jag känner mig privilegierad att kunna jobba samtidigt som jag tar ut pension, annars hade det varit tufft och påverkat min levnadsnivå negativt.

Hur kommer det sig att du inte vill gå i pension?

– Att bara gå hemma har inget större värde för mig. Och jag vill känna mig behövd. Så länge det känns roligt, och både kropp och knopp håller, så fortsätter jag. Jag har haft turen att inte slita ut mig tidigare i livet. Det gör skillnad nu.

Text: Henrik Lenngren.

MARIA SCHÖNEFELD

GÖR: Timanställd undersköterska på en avdelning med demensboende på Villa Täby Park i Täby.

ÅLDER: 65.

BOR: I Täby kommun utanför Stockholm.

KARRIÄR: Chefsroller på Handelsanställdas förbund, Arbetsmiljöverket och Prevent. Anställd som undersköterska i mars.

Karriär

Hatet fick Lotta Vikström att lägga ned verksamheten

Linkedin-profilen Lotta Vikström har under flera år drivit ett rekryteringsbolag. Av branschkollegor har hon på senare tid fått så elaka kommentarer att hon tappat engagemanget och nu valt att lägga ned.
– Det finns nog ingen bransch där man pratar så illa om varandra som i rekryteringsbranschen, säger hon.
Carolina Högling Publicerad 12 mars 2025, kl 06:02
En bild på Lotta Vikström och en bild på en telefonskärm med apparna Facebook och LinkedIn.
Efter flera år i rekryteringsbranschen har Lotta Vikström valt att lägga ned sin verksamhet. Detta efter att under en längre tid ha fått elaka kommentarer och meddelanden från branschkollegor på sociala medier.
Foto: Carolina Högling/Colourbox

Lotta Vikström startade rekryteringsbolaget Be proud 2016. Ett företag som skulle se människan bakom cv:t och använda sig av personliga möten i stället för automatiserade tester. Hon har tidigare berättat för Kollega att hon inte tycker att personlighetstester är rätt väg att gå i rekrytering och att de snarare skrämmer bort lämpliga kandidater. 

Lotta Vikström 

Gör: Grundare av Be best som arbetar med utbildningar och rådgivning om arbetsmiljö. 

Ålder: 53 år. 

Bor: Stockholm. 

Lägger ned

Nu meddelar Lotta Vikström på Linkedin att hon lägger ned efter att motståndet med både hat och hot blivit för mycket. 

– Jag har känt under en tid att rekryteringsbranschen har väldigt stora utmaningar. Det har blivit en ganska bedrövlig bransch. Jag kände att jag inte vill vara en representant för den.  Jag fick hat i flöden och kommentarer. Människor har postat bilder på mig och jag har fått skärmdumpar från vänner och andra i branschen, säger hon. 

Lotta Vikström berättar att det är människor i samma bransch som skrivit om, och till henne och hon upplever att klimatet har förändrats. Samtidigt vill hon understryka att det också finns många som gör mycket bra i branschen. 

Det är inte som det varit förut när man hjälpte varandra och det fanns en gemensam tanke att vi ska hjälpa våra arbetssökande att hitta ett jobb. Det finns inte alls längre. 

Pågått i flera år

De elaka meddelandena och kommentarerna på sociala medier började redan för ett par år sedan när hon skrev inlägg om rekryteringstester och ifrågasatte hur bra de egentligen är. Då var tonen inte lika hård och Lotta Vikström upplevde att det var lättare att föra en diskussion. 

På senare tid har hatet eskalerat, hävdar hon. Lotta Vikström berättar att hon fått meddelanden och läst kommentarer som ”hur fan kan hon få plats i media?”, ”hon är en jävla amatör” och ”hon kan ingenting om forskning”. 

Efter jag skrivit en debattkrönika i Arbetsvärlden kände jag att jag inte orkar hålla på och försvara mig längre. En sådan här verksamhet bygger på att man själv vill och att det finns ett engagemang och driv och jag känner att det har tagit slut nu.

Under inlägget på Linkedin har Lotta Vikström fått mycket stöttning i form av positiva kommentarer vilket hon berättar har betytt mycket för henne. 

Framåt ska hon arbeta med sitt andra bolag Be best som hon tidigare har jobbat med parallellt med rekrytering. Be best arbetar med rådgivning och utbildningar om arbetsmiljö till chefer, medarbetare, elever och lärare.