Artikeln i korthet
1. Ökat behov: Försvarsmakten behöver fler reservofficerare och hemvärnssoldater på grund av förändrade hotbilder, vilket leder till längre frånvaro från civila jobb.
2. Ekonomiska utmaningar: Reservofficerare förlorar ofta ekonomiskt på att tjänstgöra, men många gör det ändå av pliktkänsla.
3. Arbetsgivares roll: Arbetsgivare är inte skyldiga att ge tjänstledighet, vilket kan skapa konflikter. Förbundet Reservofficerarna har krävt lagändringar för att förbättra situationen.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Tiotusentals anställda i Sverige har dubbla arbetsgivare att förhålla sig till. Under många år har arbetsgivaren Försvarsmakten legat tämligen lågt och insatserna för reservofficerare, och hemvärnssoldater har hitintills varit modesta. Men enligt Sara Eklund och Robert Boronkay, båda kaptener inom Försvarsmakten, ser det annorlunda ut nu. Tjänstgöringsordnarna kommer att komma oftare och innebära längre frånvaro från det civila jobbet.
– Försvarsmaktens behov är väldigt stort nu. Sveriges försvar har i modern tid byggt på att växa i krasst läge. Hotbilden mot Sverige har förändrats och alla krigshärdar i världen bidrar till osäkert läge, så försvaret måste dubblera eller tripplera, säger Robert Boronkay.
Sara Eklund tror att det kommer bli utmaningar med att bemanna Natostaberna framöver.
– Natostaberna innebär längre perioder av frånvaro från det ordinarie jobbet för de reservofficerare som kommer att tjänstgöra, säger hon.
Sara Eklund är inte bara kapten och underrättelseofficer. Till vardags jobbar hon som IT-strateg på försvarsindustrikoncernen Nammo i Karlsborg. Hon är dessutom förtroendevald i Unionenklubben på Nammo och även aktiv inom sitt andra fackförbund – Förbundet Reservofficerarna
– Eftersom Nammo sysslar med ammunitionstillverkning innebär min ”bisyssla” reservofficerstjänstgöring att jag jobbar även för kunden. Det hade aldrig gått någon annanstans, säger Sara Eklund med ett leende.
Ingen vanlig bisyssla
Men att jobba för Försvarsmakten är nu inte som vilken bisyssla som helst. Man jobbar till exempel inte där för att tjäna extra. Tvärtom innebär jobbet att man kan gå miste om en hel del i lön när man är tjänstledig från sitt ordinarie arbete, eftersom reservofficerslönen oftare är lägre.
Tidigare fanns det riktlinjer från Svenskt Näringsliv som rekommenderade löneutfyllnad, men den har fallit i glömska, enligt Robert Boronkay, som till vardags arbetar som ombudsman på Unionen Uppland:
– Arbetsgivare kan i handling visa att de bidrar till Sveriges försvarsförmåga genom att ge löneutfyllnad och jag har exempel på ett hundratal företag som har lokala avtal om detta, säger han.
Förlorar 15 000 utan utfyllnad
Han får själv inte löneutfyllnad från sin arbetsgivare, men det får däremot Sara Eklund.
– Löneutfyllnad är en förutsättning för många reservofficerare. Det skulle vara otroligt kostsamt om jag inte hade det, jag skulle förlora 15 000 kronor i månaden.
Anledningen till att så många ändå är villiga att förlora ekonomiskt på att vara reservofficer handlar snarare om pliktkänsla – en vilja att bidra till Sveriges försvarsförmåga – enligt de två kaptenerna.
– Det är också givande att få öva och pröva sina ledaregenskaper i komplexa miljöer med varierande resurser. Det är allvarliga uppgifter man ställs inför. Ytterst är det väpnat våld vi kan fatta beslut om att behöva använda, det får man inte glömma, säger Sara Eklund.
– Reservofficerare kan leda sig själva och andra under svåra förhållande, i tidspress och med ansvar för folks väl och ve. Det är egenskaper som också uppskattas på arbetsmarknaden, säger Robert Boronkay.
Facket kräver lagändring
Tjänstledigheten som krävs, och kommer att krävas mer framgent, kanske inte är lika uppskattad på arbetsmarknaden. Enligt lagen har arbetsgivaren inte någon skyldighet att ge en anställd reservofficer tjänstledigt för att jobba hos Försvarsmakten, till skillnad mot exempelvis soldater och sjömän. Förbundet Reservofficerarna har krävt lagändring, men ännu har inget hänt på den fronten.
– Arbetsgivare kan i dag säga nej till tjänstledighet, men slutknorren blir att en arbetsgivare som säger nej har tagit ställning i en för Sverige viktig fråga, säger Robert Boronkay.
Det är inte bara arbetsgivaren som kan behöva komma att ta ställning – vilken arbetsgivare skulle de själva ta ställning för eller visa lojalitet mot om det kommer till kritan? Om det uppstår en situation där de tvingas välja den ena arbetsgivaren framför den andre?
– Det är en jättesvår fråga. Det beror nog på var jag behövs mest just då. Det jag gör hos den civila arbetsgivaren är ju inte oviktigt, säger Sara Eklund.
– Till syvende och sist är det något arbetsgivaren måste hjälpa till med, så att man slipper hamna i en situation där lojalitetsplikten påverkas, säger Robert Boronkay.
GÖR SÅ HÄR
Som enskild medlem eller som klubb kan du/ni göra så här:
*Tydliggör för din arbetsgivare att du har en anställning som reservofficer eller liknande och att det kommer innebära behov av frånvaro.
*Berätta också vad arbetsgivaren i gengäld får av en person som utbildas och övas i ledarskap och beslutsfattande under press.
*Du som representerar en klubb på en arbetsplats kan skriva ett lokalt avtal med din arbetsgivare hur försvarsmaktstjänstgöring skall behandlas och kompenseras (löneutfyllnad vid tjänstgöring). Exempel på skrivningar finns på många håll.
*Som medlem i Unionen kan du motionera till kongressen för bättre villkor i avtalen om ledighet och löneutfyllnad.
22 000 hemvärnssoldater i Sverige
*Det finns cirka 6 500 reservofficerare.
*Det finns cirka 22 000 hemvärnssoldater.
*Därtill kommer ännu flera engagerade i olika frivilliga försvarsorganisationer som stöder Försvarsmakten.
