Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Byta jobb är bra för lönen

Det kan vara svårt att veta om man ska byta jobb eller inte. I bästa fall leder jobbytet till högre lön och roligare arbetsuppgifter. I sämsta fall till en osäkrare anställning.
David Österberg Publicerad 9 januari 2023, kl 12:54
Man ler och tar annan man i hand.
Att byta jobb kan vara ett bra sätt att få upp lönen. Foto: Shutterstock

Varje år byter ungefär en halv miljon människor jobb. Dessutom stannar vi allt kortare tid på varje arbetsplats.

År 1998 var den genomsnittliga anställningstiden 12 år, enligt en utredning från Näringsdepartementet. 2004 stannade vi i snitt 11 år på en arbetsplats, 2010 i 7 år och nu har anställningstiden sjunkit till omkring 5 år.

Att byta jobb har flera fördelar, enligt Christine Nord som är karriärcoach.

– Ett jobbyte kan till exempel leda till personlig utveckling, att man håller sig ajour med vad som händer i ens bransch och till högre lön, säger hon.

Bra för lönen att byta jobb

Statistiken visar tydligt att det är bra för lönen att byta jobb. I en rapport från Riksbanken framkommer att jobbytare hade tre procentenheter högre löneutveckling än personer som inte bytt jobb. Siffran är ännu högre för unga personer och för personer med hög utbildning.

Christine Nord står lutad mot en husvägg.
Christine Nord, karriärcoach.

Hur ofta ska man byta jobb?

Så hur ofta ska man byta jobb? På den frågan finns inget enkelt svar, enligt Christine Nord.

– Man pratar ofta om att man ska stanna mellan tre och fem år på en arbetsplats innan det är dags att byta. Men som karriärcoach tycker jag inte att man ska byta eller stanna på en arbetsplats bara för att det ska se bra ut på cv:t. Jobbet är en så stor del av ditt liv att det är viktigt att du trivs med det.

Kan det se konstigt ut när man söker jobb om man har bytt jobb väldigt många gånger?

– Jag tror att den uppfattningen var vanligare förr. I dag är det vanligare med exempelvis projektanställningar och frilansuppdrag. Om den som söker jobbet kan förklara varför hon eller han har bytt jobb ofta tycker inte jag att det behöver vara en nackdel. Det borde ses som positivt när någon vågar byta om jobbet inte känns rätt.

Finns det risker med att stanna för länge på en arbetsplats?

– En risk är att man inte utvecklas lika mycket som man kanske hade gjort annars. Å andra sidan kan man ha haft olika roller inom en och samma arbetsplats och utvecklats på det viset. Dessutom tar en del yrken lång tid att lära sig och då är det naturligt att stanna länge.

Risk att man får tråkigt på jobbet

Den som funderar på att säga upp sig bör först ha en dialog med sin chef, tycker Christine Nord.

– Berätta att du inte trivs och vilka förändringar du skulle vilja se. Du kanske vill ha mer ansvar eller behöver kompetensutveckling. Det kan finnas roller på företaget som du inte känner till eller har tänkt på. Men det finns inget självändamål i att stanna länge på en arbetsplats. Jag peppar ofta mina klienter till att våga testa något annat. Annars finns risken att man får tråkigt på jobbet eller stannar i utvecklingen.

Vilka nackdelar finns med att byta jobb?

– Det kan kännas otryggt i tider av ekonomisk osäkerhet. Innan man säger upp sig för en provanställning ska man förstås ta med det i beräkningen och fundera på hur efterfrågad man är på arbetsmarknaden.

– Men man ska också tänka på att det kan vara en falsk trygghet att stanna kvar på ett jobb. Om det blir neddragningar på ens arbetsplats spelar det kanske ingen roll att man har en fast anställning. Då kan det vara bättre att röra på sig och utveckla sin kompetens.

Byta jobb? Tänk på det här!

  • Berätta för din chef att du inte trivs innan du säger upp dig. Kanske finns det andra roller på företaget som skulle passa dig?
  • Våga! Annars är risken stor för att du får tråkigt på jobbet. Ett jobbyte kan också ge högre lön.
  • När du byter jobb blir du oftast provanställd. Under provanställningen har både du och arbetsgivaren rätt att avbryta anställningen utan att uppge något skäl. Det går dock att förhandla sig till en tillsvidareanställning – särskilt om du säger upp dig från en sådan.
  • Att du har arbetat länge på en arbetsplats ger inte alltid en tryggare anställning. När du byter arbetsgivare har du chansen att utvecklas och lära nytt – och ökar på så sätt ökar du chansen till nya anställningar.
  • Om du har bytt arbetsgivare många gånger bör du vara beredd att motivera varför under en intervju.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.