Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så får du en bra start på nygamla jobbet

I dag är det inte ovanligt att anställda som tidigare lämnat ett företag väljer att komma tillbaka efter några år. Men det finns saker som du bör tänka på för att nystarten ska gå så smidigt som möjligt.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Är du nygammal på jobbet? Gör så här för en smidig start! Colourbox

När det råder brist på arbetskraft ökar rörligheten på arbetsmarknaden. I vissa branscher närmast slåss arbetsgivarna om kompetent arbetskraft. Då blir det också vanligare att anställda som tidigare försvunnit till ett annat företag rekryteras på nytt.

Men är det bara att ta vid där man lämnade tidigare? Sannolikt inte. Det gamla företaget är inte samma företag som du en gång lämnade och du själv är inte samma person som en gång lsade upp dig. 

Harvard Business Review har listat ett antal saker som du bör ha i åtanke om du hamnar i detta läge:

  • Visa att du har förändrats. Förhoppningsvis kommer du tillbaks i en högre position än tidigare. Då är det bra att lyfta fram att du fått utvecklingsmöjligheter och nya erfarenheter i möten med både nya och gamla kollegor. Kollegornas förväntningar på dig och dina förmågor bygger på hur du var tidigare. Nu måste du visa att du har utvecklats och mognat. Var gärna en aning mer formell och reserverad, i alla fall till en början. 
     
  • Lär om. Dina egna förväntningar på jobbet bygger också på gamla erfarenheter. Tänk på att mycket antagligen har förändrats – anställda har kommit och gått, nya chefer har kommit till - och se till att lära dig hur det fungerar i dag. Diskutera hur organisationen har förändrats med chefer och kollegor. På så vis lär du dig samtidigt som det ger dig möjlighet att demonstrera din kapacitet och kunskaper.
     
  • Var positiv. Var förberedd på att folk du träffar kommer att fråga varför du en gång slutade på företaget. Ge dem ett ärligt svar – men var inte negativ. Du tjänar ingenting på att berätta att du vantrivdes på jobbet.
     
  • Kom med nya perspektiv. Det förväntar sig dina nygamla kollegor. Men se till att dela dina nyfunna kunskaper på ett skickligt sätt utan att kritisera eller vara nedlåtande när det gäller hur verksamheten bedrivs.
     
  • Bygg upp nya nätverk. Se till att inte falla in i gamla vanor och bara umgås med kollegor som du känner sedan tidigare. Tänk i stället: Om jag vore helt ny här, hur skulle jag göra då?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.