Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så blir du mer omtyckt på jobbet

Det går att lära sig att bli mer gillad. Här är 12 tips på hur du får kollegor att uppskatta dig.
Publicerad
två som ger varandra knogen
Att vara positiv och generös på jobbet kommer att öka dina möjligheter att bli omtyckt. Foto: Shutterstock

Ett medvetet leende som du plockar fram ser mer naturligt ut om du ler med stängd mun. Det tipset och många fler ger psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin nya bok Omtyckta människor.

Björn Hedensjö

Boken kom till då Björn Hedensjö under en längre tid – både privat och i sitt yrke som psykolog – funderat på det här med likeability, det engelska uttrycket för det som gör att vissa människor blir mer omtyckta än andra.

– Det blev en 224 sidors handbok i sociala färdigheter, väldigt konkret om hur man ska göra för att relationer med andra ska funka så bra som möjligt.

Men är det betydelsefullt att vara omtyckt på jobbet?

– Fungerande relationer är viktiga för att vi ska må bra på arbetsplatsen, det finns gott om forskningsstöd för hur nära kopplade dåliga relationer är till exempelvis stress och depression. Dessutom blir vi mycket mer effektiva när vi är bra på att kommunicera. För individen öppnar det också upp en massa karriärdörrar om man är omtyckt.

Vad var den största insikten du fick efter att ha djupdykt i ämnet?

– Det var superintressant att lära mig att det faktiskt lönar sig att vara generös – även räknat i kronor och ören. Människor med en generös attityd – med pengar, tid, uppmärksamhet, tjänster, omtanke – belönas i livet med högre lön. Man tycker om generösa människor, och kommer då tipsa om personen till ett nytt jobb eller befordran. Det här visar på ett konkret sätt att inte bara omgivningen utan även individen vinner på att bygga sociala nätverk och att vara omtyckt.

Kan alla lära sig att bli omtyckta?

– Helt klart finns det några som kommer att ha det kämpigt, medan andra kan lära sig det fort. Vissa har det medfött – de kan läsa av sociala signaler hos andra och då brukar samspelet bli lättare. Men visst kan alla lära sig det och bli bättre. Och gudarna ska veta att det även gäller mig!

Bete dig. Uppför dig som om alla redan tycker om dig (fake it till you make it!). Fråga dig själv hur du beter dig i sammanhang där du känner dig trygg och omtyckt. Tar du med dig just det beteendet till jobbet blir det oftast en självuppfyllande profetia. Var glad och ”spela teater” som om du vore en självsäker person (din målbild). Öva på att plocka fram ett leende i situationer där du normalt inte skulle le. Tänk på att ett leende med stängd mun ser mest naturligt ut.

Spegla kollegan. Ha samma sittposition, använd liknande handgester, uttryck och tonläge. Detta kallas för aktiv spegling och är ett sätt att bokstavligen hamna i synk med en annan människa.

Var fokuserad. Lägg bort mobilen när du talar med kollegor, titta dem i ögonen, lyssna uppmärksamt och undvik att avbryta.

Undvik snobbism. Dömande attityder minskar effektivt chansen att bli gillad.

Humor och självdistans. Två egenskaper som ökar chansen att bli gillad enormt.

Ge riktat beröm. Alla mår bra av beröm, men försök att rikta det till en enskild kollega och inte till hela teamet, det ökar uppskattningen mest.

Stå upp för din åsikt. Forskning visar att en neutral hållning ofta ogillas mer än att stå upp för vad man tycker.

Beröring. Att vidröra en kollega ger en stark gillandeeffekt, såvida det inte uppfattas som påfluget eller kränkande. Lätt och snabb beröring på överarmen är en variant som oftast funkar bra.

Var positiv. Psykologisk forskning är entydig. En person som ägnar sig åt positiva beteenden – hälsar, ler, håller upp dörrar eller småpratar vid kaffeautomaten – bemöts nästan alltid med liknande beteenden.

Ställ frågor – och följdfrågor. Visa intresse för kollegors liv genom att ställa frågor och följdfrågor. Det ger mesta möjliga effekt i relation till insatsen och är ett enkelt sätt att få människor att känna sig sedda. Försök gärna att lägga på minnet detaljer eller namn ur deras berättelser. Det gör dig extra omtyckt.

Våga visa sårbarhet. Att vara människa är att vara svag och göra misstag ibland. Vi möter andra i vår gemensamma mänsklighet när vi öppnar upp oss.

Var generös. De flesta avskyr snålhet.

Bjud kollegan på en kaffe, erbjud dig att ta det där jobbiga kundsamtalet eller hjälpa till om kollegan har mycket att göra.

Text: Katarina Markiewicz 

Källa: Omtyckta människor – forskning, knepen och övningar som gör dig likeable av Björn Hedensjö (Polaris 2023).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?