Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Rappakalja på kontoret

Har du någon gång märkt att du börjat prata precis som din kollega? Att språk smittar syns både i forskning och på arbetsplatser. På Volvo har det till och med fått ett namn: volvoitiska.
Publicerad
Många arbetsplatser utvecklar sitt eget språk. Illustration: Jens Magnusson

Karin Svensson jobbar med baksäten och klädsel på Volvo personvagnar i Torslanda i Göteborg. Hon märker tydligt att hon pratar annorlunda på jobbet.

– Man blir lite arbetsskadad vad man än jobbar med och vårt interna språk kan vara svårt för utomstående att fatta, säger hon.

På arbetsplatsen, där hennes speciella arbetsspråk är norm, är det lättare. Där kan en medarbetare fråga om IT-avdelningen kan "supportera" en dator och en annan kan välja att döpa en del av ett bilbaksäte till ”korven”. Andra produktionsdetaljer kan få heta limpa, smile, mustasch eller hundben, utifrån hur de ser ut. Och några generationer senare spelar det ingen roll vad de egentligen heter.

Ord som för gemene man är generella kan på Volvo bli väldigt specifika. Om någon exempelvis kallar sig ”projektledare” tar de flesta för givet att det gäller bilar, trots att det kan handla om att man är projektledare inom något helt annat område. Man pratar också om ”vecka 22 dag 3” i stället för 29 maj (skrivs ut 19w22d3). Och så är det det där med förkortningar.

– Jag kan säga att jag behöver ha "AAR före PP för att vi ska få PPAP3 till SOP". Mina kollegor skulle förstå precis, säger Karin Svensson.

Kan du översätta, tack?
– Jag behöver ha appearance approval före förserien pre production för att vi ska få production part approval process level 3 till start of production.

Vilket betyder?
– Att jag behöver ha godkänt utseende och teknisk lösning före sista förserien för att ha en kvalitetssäkrad produkt till produktionsstart.

Glasklart.

Volvoitiskan har letat sig in i ledord och strategier. När det i dag välanvända ordet ”commonality” började fastna i medarbetarnas språk hade det börjat användas högt upp i hierarkin, berättar Pernilla Dittmer, Karin Svenssons förra chef. I dag är commonality det ord som sägs i stället för dess svenska motsvarighet gemensamhet.

– Det är intressant att ett ord kan bli så vanligt att man har svårt att översätta det till svenska. Även när vi pratar svenska säger vi commonality.

Både Karin Svensson och Pernilla Dittmer pratar om volvoitiskan som att det faktiskt är ett språk. Och det är inte helt inkorrekt. Claes Ohlsson, docent i svenska språket på Linnéuniversitetet i Växjö, menar att man skulle kunna se volvoitiskan som ett pidgin-språk, vilket är ett enklare språk som inte har några modersmålstalare men som används som kontaktspråk mellan olika grupper som behöver kommunicera med varandra.

I vissa fall kan det till och med få fäste som förstaspråk och utvecklas till ett så kallat kreolspråk, som blir ett nytt språk med samma rika funktioner som andra språk. Det hände till exempel på Haiti när slavars och franska kolonisatörers språk smälte samman och till slut utvecklades till språket kreol, som pratas där än i dag.

Vi apar efter språket på jobbet för att vara en i gänget

Karin Svensson tror att volvoitiskan har uppstått på grund av företagets storlek, men enligt forskningen finns det fler anledningar till att det blir så här. Genom att apa efter ett etablerat språk på jobbet visar vi oss vara en i gänget, vilket skapar välmående, menar Claes Ohlsson. Men vi kan också välja att prata annorlunda än en viss grupp för att visa att vi inte hör dit.

– Olika avdelningar på en och samma arbetsplats kan ha olika status som hörs i språket. Man kan vilja undvika att anamma vissa vedertagna begrepp för att visa att ”vår grupp minsann är lite bättre och lite tuffare”, säger han.

Något som har en tydlig påverkan på hur du pratar är vilken status personen du talar med har. På samma sätt som att du kan välja att klä dig enligt samma klädkod som någon i en högre position än du själv kan du också börja spegla personen språkligt. Karin Svensson känner igen sig, i alla fall delvis.

– Jag kanske inte använder chefens språk av respekt till henne eller honom, men om jag skulle presentera något på en högre nivå där jag vet att de pratar på ett visst sätt så skulle jag absolut anpassa mig efter det.

Man kan även börja använda ord som man själv uppfattar som inkorrekta om någon i en hög position använder dem.

– Om man hör chefen säga något och vill ha chefens gunst så följer man det, säger Claes Ohlsson.

Pernilla Dittmer kan inte minnas att Karin har smittats av hennes ledarskap. Men hon själv har smittats av sina chefer. Språkbruket hos personer i ledande positioner har enligt henne lätt att få fäste och stanna i medarbetarnas prat.

– Om en hög chef med glimten i ögat säger: ”There’s no danger on the roof ” så kan man garva åt det länge, men sedan börjar man säga det själv. Det blir dumheter som man till slut inte inser att man säger.

Ett exempel som inte var någon dumhet, men där hon kände sig smittad, var när hon var stationerad i Kina och hade en chef som ofta använde uttrycket ”Xie xie” (tack tack).

– Det tog jag till mig jättefort och använde mig av under de fyra år jag jobbade där. Jag valde att ta till mig det för att jag tyckte att det var ett bra sätt att komma närmare mina kollegor och medarbetare i Kina, men när jag kom tillbaka tog det bara fyra veckor innan det var borta, säger hon.

Volvoitiskan är långt ifrån ensamt om att uppfylla ett syfte för en yrkesgrupp.

Knoparmoj var ett språk som användes av sotare. Det bestod av en mix mellan lånade drag från andra språk och påhittade delar, och förenade sotare från olika städer i Europa.

En annan grupp med ett eget språk var gårdfarihandlare, kringresande försäljare. I språket månsing vände man bak och fram på ord och lekte med språket.

Varför dessa språk har kommit till är enligt docent Claes Ohlsson tydligt. Inom de båda yrkesgrupperna använde man språket för att inte bli förstådda av utomstående.

Det är inte bara funktionellt att arbetsplatser utvecklar sina egna språk. Att använda ett språk som ligger långt ifrån våra gemensamma bestämmelser om hur vi pratar kan även innebära nackdelar – som att en medarbetare som inte försöker lära sig prata volvoitiska kan få det tufft på jobbet. Claes Ohlsson tror att det även kan skapa en uteslutande atmosfär, vilket medarbetare måste vara medvetna om.

– Klyftor mellan grupper kan öka. Men det är ofta inte mer än att vi noterar att olika grupper talar olika, och så är det inte mer med det.

Pernilla Dittmer tror sig ha svaret till varför hon själv pratar volvoitiska. Efter hennes åtta timmar långa arbetsdag finns inte en så stor andel av dagen kvar, helt enkelt. Och då är det lätt att jobbspråket smyger sig in även hemma.

– När jag fostrar mina barn kan jag säga: ”Det finns fan inget PII för det där.” Det är ett uttryck som kan användas på jobbet när man inte tycker att något följts eller när det inte finns något standardiserat arbetssätt för en viss sak.

Funkar det på barnen att säga så?
– Inte mycket funkar på mina barn.

Text: Caroline Gollungberg

VOLVOITISKA

  • Förenklad engelska med brytning på göteborgska som kan återfinnas även bland kollegor utomlands.
  • Förkortningar för att bevara företagshemligheter eller bara för att förkorta komplexa ord.
  • Att man gör svenska verb av engelska ord och svengelska översättningar.
  • Felöversatta ord som får spridning och etableras.
  • Namn på produkter som beskriver hur saker ser ut.
  • Att prata i veckonummer i stället för datum.

Källa: Pernilla Dittmer och Karin Svensson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Hennes tonårsson mördades utanför radhuset

Tülün Tas 18-årige son Emirhan mördades kallblodigt. ”Jag får ingen ro förrän jag vet vem som sköt honom och varför”, säger hon. Jobb och vänner hjälpte henne igenom den akuta fasen.
Petra Rendik Publicerad 4 februari 2026, kl 06:01
”Sorgen går aldrig över, men man lär sig på något vis att leva med den”, säger Tülün Tas, mamma till en son som plötsligt sköts ihjäl på deras uppfart. Foto: Sofia Ekström

För Tülün Tas finns det ett före och ett efter den 25 januari 2022.

Före.

Hon levde ett trevligt och rätt vanligt liv med jobb, vänner, familj och barn.

Som många andra föräldrar föreställde hon sig en framtid där barnen blir självständiga, utbildar sig, skaffar jobb, träffar en partner och ger henne barnbarn. Sonen Emirhan, 18 år fyllda, skulle ta studenten till sommaren. Sedan ville han plugga till flygtekniker.

Efter.

Emirhan skjuts ihjäl på parkeringen utanför familjens radhus i Norsborg i Botkyrka. Dagen han skulle ha tagit studenten läser Tülün upp hans slutbetyg vid graven. Betyg som hade räckt för att komma in på drömutbildningen.

Saknaden stundtals outhärdlig

Det har gått snart fyra år sedan mordet. Saknaden är stundtals outhärdlig men något slags vardag har infunnit sig. På dagarna jobbar Tülün Tas som projektledare på it-företaget Visma. På kvällarna ser hon till att dottern gör sina läxor och att hon äter innan fotbollsträningen.

Jag lever inte längre livet – jag lever med livet. 

Tülün Tas kan skratta igen, men glädjen bottnar inte riktigt i kroppen.

– Du vet, förr kunde jag bli sugen på något sött eller salt, det blir jag sällan nu. Jag lever inte längre livet – jag lever med livet. När Emirhan dog gick något sönder här inne, säger hon och lägger handen över hjärtat.

Det är svårt att prata om sonen och ännu svårare att prata om när han dog. Men hon måste. Emirhan får inte glömmas bort.

Pojkrummet står orört

Han finns överallt i radhuset. På fotografier i vitrinskåpet, på studentskylten som han aldrig fick använda och i pojkrummet som fortfarande står orört. Och den lilla mjukiskudden som han kramat sedan han var liten. Den ligger under täcket i sängen, så att doften av honom ska bevaras.

Tülün Tas kan fortfarande öppna dörren in till rummet för att säga god natt. Emirhan var mammas pojke. Nästan alltid snäll och omtänksam.

– Han var ju också en vanlig tonåring, vi kunde bli osams, men aldrig länge, säger Tülün Tas och ler.

Inte bara en siffra i våldsstatistiken

Hon vill också prata om sin son av en annan anledning. Han får inte bli en siffra i statistiken över de oftast unga män, knappt vuxna, som dött i skjutningar. Bakom varje siffra finns en förtvivlad familj som förlorat en älskad anhörig.

– Det är ju vi som är kvar och måste överleva det som har hänt. Min dotter kan fortfarande inte prata om sin bror.

Första tanken är att han har spillt saft på sig

Kvällen när han dog minns hon glasklart. En lasagne stod färdig i ugnen. Tülün säger åt sonen att äta innan han tar hennes bil till gymmet. Emirhan som precis tagit körkort. Under kvällen har modern regelbunden sms-kontakt med honom. Han svarar som alltid. Vid 23-tiden skriver han att han är på väg hem. 

När han dröjer messar hon igen: ”Var är du?” Hon får aldrig svar.

– Jag går ut på altanen och hör en motor som rusar på parkeringen. Jag går ut och mot ljudet, ser att det är vår bil och jag ropar: ”Emirhan du förstör motorn, gasa inte!”

Hon bankar på bilrutan. Det är mörkt men hon ser att han sitter still med hakan mot bröstet. Det är blött och något rött på överkroppen, hennes första tanke är att han har spillt saft på sig. 

Hon öppnar bildörren och ser att det är blod.

Skrek och påbörjade hjärt- lungräddning 

Tülün Tas skriker efter sin man som kommer ut, även grannarna kommer ut. Tillsammans lyfter de ut Emirhan och påbörjar hjärt- och lungräddning. Hon hör sonen ta tre andetag och tänker att det här kommer att gå bra.

Snart är ambulans och polis på plats, Emirhan förs i väg. Tülün Tas gör sig redo för att följa efter men hon hinner aldrig. En polisbil vänder om några minuter senare och hon får veta att hennes pojke inte lever längre.

Sedan blir allting grått. Hon minns inte mycket från den första tiden.

Vänner och familj försöker få henne att äta 

Den natten fylls radhuset med vänner och familj. De tar hand om det praktiska. Försöker få Tülün att äta och dricka. Hon tror fortfarande att Emirhan när som helst ska kliva in genom dörren. En muslimsk begravning ska ske så snart som möjligt, helst inom två dygn. Emirhan får vänta sex dagar.

Hennes barn har inte bara dött. Utan mördats. Polisen är där, letar efter ledtrådar och stör i sorgen. Men alla vill ha svar. Varför Emirhan? Vem ville döda honom?

Hade aldrig dömts för brott

Han hade aldrig dömts för något brott och såvitt hans mamma vet har han aldrig varit misstänkt för brott.

Frågorna fortsätter att gäcka Tülün Tas. Var det något hon inte såg?

Sonen som svarar varje gång hon ringer, som sköter skolan och tar hand om lillasystern. När skulle han ens ha hunnit begå brott? Samtidigt kan hon bli irriterad på att många undrar om han var kriminell.

Gör det sorgen mindre?

– Spelar det någon roll? Gör det min sorg mindre? Jag vill inte helgonförklara min son, men jag får ingen ro förrän jag vet vem som sköt honom och varför.

Nio månader senare meddelar polisen att de inte kommer någon vart och pausar utredningen. Tülün Tas förtroende för rättsväsendet försvinner den dagen.

Hur överlever man som förälder när ens värsta mardröm inträffar, att ens barn dör? Familjen och vännerna, utan dem hade det inte gått, menar Tülün Tas. De bar henne när det var som mörkast. 

Blev sjukskriven - fick fint stöd av kollegor och chefer

Även jobbet har varit en viktig pusselbit. Kollegorna som kom på begravningen. HR och chefen som regelbundet hörde av sig för att påminna om att ”vi finns här och vi vill hjälpa dig”.

– Det betydde mycket att känna deras närvaro, även om jag i början inte orkade prata. Min chef kunde skicka ett sms med ett hjärta eller där hon skrev ”du behöver inte svara, men jag tänker på dig”.

Tülün Tas var sjukskriven på heltid i lite mer än ett halvår. Under tiden träffade hon regelbundet en psykolog. 

En dag kände hon att något måste förändras. Tankarna malde i huvudet. ”Jag håller på att grubbla ihjäl mig”, sade hon till sin läkare, som föreslog att hon skulle testa att jobba på 25 procent.

– Jag visste inte om det skulle gå, men sade till min chef att jag vill bestämma mina tider utifrån hur jag mår. ”Tänk inte på det, vi löser det”, blev svaret.

Jobbade hemifrån deltid till en början

Hon fick arbeta hemifrån, vilka arbetsuppgifter hon fick minns hon knappt. Efter en tid gick hon upp på halvtid. Nu kände hon att hon ville bli lite pushad, hon ville jobba på riktigt.

– Jag fick börja med ett projekt och sedan blev det ett till. Jag fick en utmanande kund – och det var skönt. För jag behövde känna att jag gör nytta och att det blir ett bra resultat.

Stänger av jobbet på sonens födelsedag och dödsdag

I dag arbetar Tülün Tas heltid. Hon kan styra över sina arbetstider och jobbar enbart hemifrån, även om företagets riktlinjer säger att man helst ska vara på kontoret tre dagar i veckan. Men två gånger varje år – på Emirhans födelsedag och datumet när han mördades – stänger hon ner datorn.

Då kan hon inte fokusera på sitt arbete.

– Saknaden läggs inte åt sidan av att jag arbetar, men jag får rutiner som jag annars tappar så lätt. När jag har semester kan jag vara vaken hela natten och sova hela dagen.

Hur fixar du det?

Tülün Tas får ibland höra andra säga ”hur fixar du det här, jag skulle inte göra det om mitt barn inte fanns längre”. Så tänkte hon också innan den 25 januari 2022.

Några år innan Emirhan dog sköts en 17-åring från trakten också ihjäl. Tülün Tas kände inte familjen, men de var landsmän från Turkiet. Hon besökte pojkens familj efteråt för att beklaga sorgen. När Tülün såg mamman tänkte hon: ”Hur kan hon stå upprätt?”

– Två år senare är jag där själv. Och titta på mig, jag andas och jag har andats sedan dag ett.

SVART STATISTIK

Mellan 2022 och november 2025 skedde 1 186 skjutningar i Sverige, varav 201 personer sköts till döds.

Källa: SVT

Mammorna i våldets skugga, SVT Play

Jobbrelationer

7 julfester som spårade ur

Julfesten på jobbet kan var ett härligt sätt att avsluta året ihop med kollegorna. Eller? Vi har listat sju personalfester som spårat ur totalt.
Petra Rendik Publicerad 18 december 2025, kl 06:01
7 julfester som helt spårade ur. Julbord och festlig stämning på arbetsplatsens julfest – men ibland går det överstyr.
När julfesten spårar ur – från chokladstölder till möbelkastning. Här är sju exempel på personalfester som gick helt över styr Foto: Shutterstock.

Polisen ryckte ut – 6 gånger

När drygt 900 anställda på företaget Jysk skulle ha julfest på hotell Billingehus utanför Skövde 2005 fick polisen rycka hela sex gånger under kvällen. Två av fallen rörde misshandel och en lastbilsstöld kopplades senare ihop med festen. Ledningen förnekade att tillställningen var ovanligt stökig. 
Källa: Sveriges Radio Skaraborg.

Julfest blev chokladstöld

Chokladsuget blev kanske övermäktigt för en chef och några medarbetare på ett smålandsföretag när de hade sin årliga julfest, denna gång i Helsingborg. När festen var över bestämde sig gänget för att stjäla korgar med choklad från en butik. Efter en husrannsakan hittade polisen korgarna på flera av hotellrummen där de anställda bodde. Smålänningarna erkände brottet.
Källa: TT och Aftonbladet

Tafsande chef tog sig friheter

I samband med julfest på EON 2016 lottades det ute en dans med en företagets högsta chefer, en kvinna vann priset. Under tryckaren greppade chefen, enligt vittnen, ett rejält tag om hennes rumpa. Publiken ska ha tystnat när detta skedde. Senare skickade chefen ut ett mejl till samtliga anställda där han bad om ursäkt för sitt beteende. 
Källa: Aftonbladet.

Bajs i vasken på damernas

Polisens julfester, ja där händer det grejer. Under en fest i Hälsingland klev en medarbetare upp på scenen och började dra sexistiska skämt om Metoo. En annan fest som också fick en del uppmärksamhet i media är den hos polisen i Stockholm 2016. Det lämnades bajs i vasken på damtoaletten och använda kondomer vid ett skrivbord i ledningskorridoren.
Källa: Aftonbladet

Snodde lustgas – festade vidare

I december 2009 i samband med personalfest tog fem landstingsanställda in sig i ambulanshallen och vidare in i en reservambulans som används vid stora utryckningar. Där tömde de två tuber lustgas och festade vidare  så pass ordentligt att ambulansen enligt arbetsgivaren inte var i brukbart skick. Tilltaget ledde till både avsked och varningar. 
Källa: Östersundsposten
 

Listade gråt, hångel och ligg

På ett callcenter gjorde några chefer en lista där man förutspådde vilka medarbetare som skulle gråta, hångla och ligga med varandra på jobbets julfest 2014 samt prata om Sverigedemokraterna hela kvällen. Listan ska sen ha legat framme på en chefernas bord för allmän beskådan.
Källa: Aftonbladet.
 

Kastade möbler från fartyg

När ett finskt byggföretag skulle julfesta på kryssningsfartyget Baltic Princess spårade det ur rejält. Bastun fick stängas av eftersom någon eller några kissat i bastuaggregatet och möbler för stora belopp kastades ut från balkongen som hörde till sviten som företaget hyrde. VD:n själv ska ha filmat händelsen och sedan lagt på sitt eget TikTok-konto.
Källa: Hufvudstadsbladet