Chefen är skit och på den andra avdelningen gör de inget vettigt. Vädret är dåligt och tån värker.

– Gnäll är när man upprepar klagomål utan något som helst syfte att det ska ske en förändring, säger psykologen Liria Ortiz som skrivit en bok om att stoppa gnäll hos sig själv och andra.

Många tycker nog att de har en kollega som ständigt gnäller, men få ser sig själva som gnällspikar. Då kallar vi det hellre för kritik eller att man ”säger som det är”.

– Alla gnäller, för när vi gör det mår vi lite bättre i stunden, säger Liria Ortiz.

Kroppens belöningssystem triggas på kort sikt eftersom hjärnan tror att vi löser ett problem bara vi tänker på det.

Gnäll skapar stress

Utdraget gnäll under lång tid skapar däremot stress och påverkar hjärnan negativt. Gnäll sprids också lätt till andra. Samlas missnöjda ihop skapas en gnällkultur. Det bidrar till en känsla av hopplöshet, irritation och tröghet i en organisation.

Gnäll kan ge en känsla av samhörighet och risken är att nyanställda känner att de måste verka missnöjda för att få höra till. Kopplingar finns också till personers psykiskt mående.

Nykära klagar mindre 

– Vi vet att när en person är nykär så minskar lusten att gnälla. Men hos en nyskild ökar den, säger Liria Ortiz.

Arbetsgivaren kan också vara orsaken till gnissel i maskineriet. Många omorganisationer, otydliga ledare och förändringar uppifrån som ingen får diskutera ökar missnöjet i en organisation, enligt Liria Ortiz.

Hon understryker också att konstruktiv kritik inte ska avfärdas som gnäll.

– Varje gång en person påpekar något som inte fungerar och samtidigt kommer med lösningar, eller i alla fall är öppen för att göra något för att förändra situationen med sig själv eller andra, så är det inte gnäll.

Förbud löser inte missnöjet

Att förbjuda gnäll är ingen lösning, utan leder bara till mer undertryckt missnöje, enligt Liria Ortiz. Så hur motar man Grin-Olle i grind?

– Tänk på hur mycket uppmärksamhet du ger till den som gnäller. I stället för att själv delta i andras gnäll, bekräfta att situationen är jobbig för personen men kommentera inte vidare och ge inte gnället mer uppmärksamhet, tipsar Liria Ortiz.

Andra förslag är att byta samtalsämne genom att ställa en fråga om något annat, eller gå därifrån med en ursäkt. Den modige kan pröva att vänligt säga:

– Vet du, vi har redan pratat om det här så många gånger. Kan vi prata om något annat?

Om du inser att du själv är en gnällspik kan du fundera på hur det påverkar ditt mående. Gnällisen har också mycket att vinna på att sluta av sociala skäl.

– Om man bara gnäller slutar människor lyssna och man blir inte tagen på allvar. I början får personen kanske uppmärksamhet eller gemenskap, men med tiden tröttnar andra och kanske undviker hen, säger Liria Ortiz.

Skjut upp gnället till senare

Vill du ändra ditt eget beteende finns knep. Pröva att ge dig själv tillåtelse att gnälla en kort stund, någon minut och fokusera sedan på något annat. Du kan också skriva ner allt du vill klaga på i stället för att prata med någon.

Ett alternativ är att skjuta upp gnällandet till klockan åtta på kvällen. Först då får du gnälla ordentligt - men högst 15 minuter. Sedan är det stopp.