Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kräkmöten och gnällfasta

Se där två nya begrepp som kan göra ditt kontor till en bättre plats att vara på!
Publicerad
Man svävar i luften i harmonisk kroppsställning.
Rensa luften och sluta klaga – genvägen till kontorsharmoni! Foto: Shutterstock

För att skapa en tryggare arbetsplats och minska konflikter och oro vid förändringar, eller när man har varit med om något jobbigt, kan kollegorna samlas för att hålla ett kräkmöte.

Det är chefsexperten och författaren Thomas Lundqvist som har myntat begreppet.

– När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker som man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals då mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Han menar rent av att det är en nyckel till en säker och trygg arbetsgrupp. Det finns de som anser att man inte ska väcka den björn som sover och som därför försöker tysta ner konflikter, negativ kritik och motstånd av rädsla för att problemen ska eskalera okontrollerbart. Thomas Lundqvist menar dock att man inte behöver oroa sig för det.

– Det är bättre att chefen gör det möjligt för medarbetarna att kanalisera sina åsikter än att de går och sväljer tills konflikten är ett faktum. En timme en gång i månaden håller man ett kräkmöte där medarbetarna får häva ur sig allt som de tycker är fel. Det minskar mängden skitsnack, baktaleri och korridorprat.

Det är först när man får ur sig irritationen som man kan bli bättre

Även när man har råkat ut för något jobbigt, till exempel en dålig kundupplevelse, en tröttsam leverantör som aldrig håller tiden eller ett dataprogram som alltid hänger sig – små som stora saker som man inte vill gå och bära på – kan man kalla till ett kräkmöte för att rensa ut det som irriterar och skapar dålig stämning, ge plats för nya tankar och sinnesstämningar och börja tillfriskna.

Och efter ett rejält kräkmöte kan ett annat begrepp, gnällfasta, vara ett lämpligt alternativ. För att släppa fokus på det dåliga och i stället helt ignorera det. Vid en gnällfasta förbinder sig alla att under en överenskommen tid hålla inne med varje form av gnäll.

De som väljer att gnällfasta i grupp kan hjälpas åt att påminna varandra om att fasta pågår och pusha varandra att hålla ut och i stället hitta positiva saker att fokusera på.

Detta är också ett utmärkt tillfälle att analysera det kollektiva gnällandet i gruppen. Under fastan kan man då fundera över i vilka situationer som gruppen gnäller, vem som hakar på vem och varför gruppen väljer att gnälla i stället för att göra någonting åt saker och ting.

Men gnällfasta kan även vara något som man kan ägna sig åt på egen hand. Om man lyckas gnällfasta en månad i sträck kan det få permanenta effekter. Man gnäller mindre, eftersom man blir mer medveten om sitt gnällande, hur mycket man gnäller, när man gör det och grundorsaken till att man gör det.

Att varva gnällfasta med kräkmöten kan vara en konstruktiv väg mot en tryggare, mer kommunikativ och mindre konfliktfylld arbetsplats.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande.