Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kräkmöten och gnällfasta

Se där två nya begrepp som kan göra ditt kontor till en bättre plats att vara på!
Publicerad
Man svävar i luften i harmonisk kroppsställning.
Rensa luften och sluta klaga – genvägen till kontorsharmoni! Foto: Shutterstock

För att skapa en tryggare arbetsplats och minska konflikter och oro vid förändringar, eller när man har varit med om något jobbigt, kan kollegorna samlas för att hålla ett kräkmöte.

Det är chefsexperten och författaren Thomas Lundqvist som har myntat begreppet.

– När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker som man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals då mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Han menar rent av att det är en nyckel till en säker och trygg arbetsgrupp. Det finns de som anser att man inte ska väcka den björn som sover och som därför försöker tysta ner konflikter, negativ kritik och motstånd av rädsla för att problemen ska eskalera okontrollerbart. Thomas Lundqvist menar dock att man inte behöver oroa sig för det.

– Det är bättre att chefen gör det möjligt för medarbetarna att kanalisera sina åsikter än att de går och sväljer tills konflikten är ett faktum. En timme en gång i månaden håller man ett kräkmöte där medarbetarna får häva ur sig allt som de tycker är fel. Det minskar mängden skitsnack, baktaleri och korridorprat.

Det är först när man får ur sig irritationen som man kan bli bättre

Även när man har råkat ut för något jobbigt, till exempel en dålig kundupplevelse, en tröttsam leverantör som aldrig håller tiden eller ett dataprogram som alltid hänger sig – små som stora saker som man inte vill gå och bära på – kan man kalla till ett kräkmöte för att rensa ut det som irriterar och skapar dålig stämning, ge plats för nya tankar och sinnesstämningar och börja tillfriskna.

Och efter ett rejält kräkmöte kan ett annat begrepp, gnällfasta, vara ett lämpligt alternativ. För att släppa fokus på det dåliga och i stället helt ignorera det. Vid en gnällfasta förbinder sig alla att under en överenskommen tid hålla inne med varje form av gnäll.

De som väljer att gnällfasta i grupp kan hjälpas åt att påminna varandra om att fasta pågår och pusha varandra att hålla ut och i stället hitta positiva saker att fokusera på.

Detta är också ett utmärkt tillfälle att analysera det kollektiva gnällandet i gruppen. Under fastan kan man då fundera över i vilka situationer som gruppen gnäller, vem som hakar på vem och varför gruppen väljer att gnälla i stället för att göra någonting åt saker och ting.

Men gnällfasta kan även vara något som man kan ägna sig åt på egen hand. Om man lyckas gnällfasta en månad i sträck kan det få permanenta effekter. Man gnäller mindre, eftersom man blir mer medveten om sitt gnällande, hur mycket man gnäller, när man gör det och grundorsaken till att man gör det.

Att varva gnällfasta med kräkmöten kan vara en konstruktiv väg mot en tryggare, mer kommunikativ och mindre konfliktfylld arbetsplats.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Tre strategier att bemästra motgång

Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång. Tricket är att omvärdera synen på bakslag. Och att du själv som chef vågar kliva fram med dina fel och brister.
Publicerad 20 augusti 2025, kl 06:01
Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i vår föränderliga och osäkra arbetsvärld. Det menar ledarskapsexperten Loa Lava Brynjulfsdottir. Illustration: Kati Mets

Floppar, fiaskon, platt fall och motgångar. Även okärt barn har många namn. Vi vet alla hur hemskt det känns att stå med brallorna nere efter ett snöpligt nederlag. Och att känna en svidande skam över att ha missat målet, gjort fel och varit otillräcklig.

Men vänta ett tag! Är det inte ett ganska stelbent och till och med förlegat sätt att se på misslyckanden? I synnerhet i arbetslivet där det allt oftare talas om psykologisk trygghet, lärandeprocesser och innovation.

Jo, menar Loa Lava Brynjulfsdottir, aktuell med boken Mod att möta motgångar – som ledare, medarbetare och team.

Foto: Marie-Therese Karlberg

– Dagens ledare behöver lämna komfortzonen och kliva in i modet för att kunna navigera i samtidens föränderliga och osäkra arbetsvärld. Mod att möta motgångar är nyckeln till framgång, säger Loa Lava Brynjulfsdottir, som är föreläsare och utbildare i ledarskap.

Men för att det ska vara möjligt behöver vi i grunden omvärdera synen på motgångar. Att misslyckas behöver inte vara ett hinder eller ett tecken på egen oförmåga, enligt henne.

Inte heller är det fråga om att undvika misslyckanden. De kommer ju vare sig vi vill eller inte.

– I stället handlar det om att möta motgångar med ett nyfiket förhållningssätt och utforska om det kan finnas en möjlighet till lärande. För att kunna lyckas och nå våra mål och visioner är det en förutsättning att testa, våga ta risker och att också misslyckas ibland, förklarar hon.

"Vi är inte tränade på att skaka av oss misslyckanden och skam"

Samtidigt är det lättare sagt än gjort att förvandla motgång till möjlighet. Även om det förvisso kan vara lärorikt är det ändå ofta tufft att misslyckas, inte minst i arbetslivet.

– Vi är inte tränade på att ta risker och inte heller på att skaka av oss känslan av misslyckande och skam, konstaterar Loa Lava Brynjulfsdottir.

Enligt henne krävs det i huvudsak att vi övar på två strategier för att kunna möta motgångar på ett lärande sätt:

1. Att träna upp ett dynamiskt tankesätt där vi hela tiden utvecklas, lär oss och slipar på våra färdigheter. Enligt det här synsättet är misslyckanden en del av utvecklingen där vi lär och utmanar oss själva.

Motsatsen är ett så kallat statiskt tankesätt, där ett misslyckande ses som en gräns och ett slut. Där ett misslyckande är något personligt och våra potentialer uppfattas som givna och därmed inte utvecklingsbara.

2. Att bli skamtålig, det vill säga att bygga upp vår resiliens mot motgångsskam. Och även att kunna återhämta oss från bakslag. Skam är en djupt mänsklig känsla som rör kärnan i vår identitet och självkänsla. I grunden handlar det om rädsla för att inte vara värd gemenskap, tillhörighet och kärlek. En förlamande skam kommer som ett brev på posten när vi misslyckas. Rädslan för att uppleva skam gör ofta att vi undviker att kliva fram och riskera en motgång.

Loa Lava Brynjulfsdottir framhåller att en chef har en bärande roll för att skapa ett dynamiskt förhållningssätt till motgång och för att förhindra att motgångsskammen slår till.

– Som ledare kan du normalisera motgångar och rädsla för att misslyckas genom att själv våga kliva fram och vara modig, mänsklig och sårbar, säger hon.

Misslyckanden en naturlig del av en lärandeprocess

Sårbarheten är, enligt henne, det modiga ledarskapets innersta kärna. Det ska inte förknippas med svaghet – tvärtom är det ett tecken på mänsklighet.

– Att vara modig är att acceptera sin rädsla och sårbarhet men ändå våga agera. Det innebär att du som chef kan erkänna att du gjort ett misstag eller har klantat dig. Och att du delar med dig av dina erfarenheter, tankar och känslor och kan be om ursäkt, förklarar hon.

När den som har mest makt i hierarkin visar vägen genom att berätta om sina motgångar minskar också stigmat för misslyckanden bland medarbetarna. Det modiga, mänskliga ledarskapet vilar på idén att misslyckanden är en naturlig del av lärandeprocessen, som sedan ligger till grund för att kunna justera riktning och mål för hela teamet.

– Den dynamiska synen på motgångar skapar i sin tur en trygg miljö där alla medarbetare vågar ta risker, testa och utvecklas, säger Loa Lava Brynjulfsdottir. 

Text: Gertrud Dahlberg

3 STRATEGIER

  • Gör tvärtom. Utvidga din komfortzon genom att exponera dig för det som känns jobbigt. Är du en person som gärna skjuter på uppgifter? Gör dem direkt. Är du rädd för att få ett nej och bli avvisad? Fråga ändå. När du upprepade gånger vågar gå emot och utmana dina egna rädslor växer också modet.
     
  • Släpp på perfektionskravet. Det är helt okej att göra fel ibland. Tänk dig att du kör ett pilotprojekt, ett slags betaversion där du provar dig fram. Det behöver inte vara perfekt.
     
  • Ta ett steg i taget. Det måste sällan fungera in i minsta detalj från start. Det mesta kan justeras och utvecklas efter hand.
     

ATT KOMMA IGEN EFTER ATT HA GÅTT PÅ PUMPEN

  •  Försök att gå in i känslan och sätt ord på hur det känns. Våga prata om det! Se motgången i vitögat, men undvik att fastna i meningslöst ältande.
     
  •  Identifiera dig inte med motgången. Att du har misslyckats betyder inte att du är misslyckad. Försök att se på vad som hänt med distans. Lite som att betrakta ett föremål på en konstutställning.
     
  •  Se motgången som ett lärande. Även om det svider har du troligen varit med om något som kan vara utvecklande.

Källa: Loa Lava Brynjulfsdottir