Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kräkmöten och gnällfasta

Se där två nya begrepp som kan göra ditt kontor till en bättre plats att vara på!
Publicerad
Man svävar i luften i harmonisk kroppsställning.
Rensa luften och sluta klaga – genvägen till kontorsharmoni! Foto: Shutterstock

För att skapa en tryggare arbetsplats och minska konflikter och oro vid förändringar, eller när man har varit med om något jobbigt, kan kollegorna samlas för att hålla ett kräkmöte.

Det är chefsexperten och författaren Thomas Lundqvist som har myntat begreppet.

– När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker som man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals då mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Han menar rent av att det är en nyckel till en säker och trygg arbetsgrupp. Det finns de som anser att man inte ska väcka den björn som sover och som därför försöker tysta ner konflikter, negativ kritik och motstånd av rädsla för att problemen ska eskalera okontrollerbart. Thomas Lundqvist menar dock att man inte behöver oroa sig för det.

– Det är bättre att chefen gör det möjligt för medarbetarna att kanalisera sina åsikter än att de går och sväljer tills konflikten är ett faktum. En timme en gång i månaden håller man ett kräkmöte där medarbetarna får häva ur sig allt som de tycker är fel. Det minskar mängden skitsnack, baktaleri och korridorprat.

Det är först när man får ur sig irritationen som man kan bli bättre

Även när man har råkat ut för något jobbigt, till exempel en dålig kundupplevelse, en tröttsam leverantör som aldrig håller tiden eller ett dataprogram som alltid hänger sig – små som stora saker som man inte vill gå och bära på – kan man kalla till ett kräkmöte för att rensa ut det som irriterar och skapar dålig stämning, ge plats för nya tankar och sinnesstämningar och börja tillfriskna.

Och efter ett rejält kräkmöte kan ett annat begrepp, gnällfasta, vara ett lämpligt alternativ. För att släppa fokus på det dåliga och i stället helt ignorera det. Vid en gnällfasta förbinder sig alla att under en överenskommen tid hålla inne med varje form av gnäll.

De som väljer att gnällfasta i grupp kan hjälpas åt att påminna varandra om att fasta pågår och pusha varandra att hålla ut och i stället hitta positiva saker att fokusera på.

Detta är också ett utmärkt tillfälle att analysera det kollektiva gnällandet i gruppen. Under fastan kan man då fundera över i vilka situationer som gruppen gnäller, vem som hakar på vem och varför gruppen väljer att gnälla i stället för att göra någonting åt saker och ting.

Men gnällfasta kan även vara något som man kan ägna sig åt på egen hand. Om man lyckas gnällfasta en månad i sträck kan det få permanenta effekter. Man gnäller mindre, eftersom man blir mer medveten om sitt gnällande, hur mycket man gnäller, när man gör det och grundorsaken till att man gör det.

Att varva gnällfasta med kräkmöten kan vara en konstruktiv väg mot en tryggare, mer kommunikativ och mindre konfliktfylld arbetsplats.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför kan ett nej till AW bli dyrköpt för karriären

Nu börjar trivseltalibanernas högsäsong. Det ska sommarfestas, tävlas, after workas och umgås med kollegor till varje pris. Att tacka nej kan vara riskfyllt för din karriär.
Johanna Rovira Publicerad 5 juni 2026, kl 05:59
Två som sjunger karaoke
Två kollegor tar ton på karaoken under en after work – men bakom det lättsamma umgänget kan det finnas en social press att delta för att inte hamna utanför på jobbet. Foto: Sandra Lund

Under maj och juni får trivseltalibanerna, de socialt utsvultna kollegorna, något hetsigt i blicken och insisterar på sociala aktiviteter som aldrig förr. Vid sidan av vanliga AW:n föreslås femkamper, tävlingar, minigolfturneringar, picknickar, sommarfester och en hel radda andra umgängesformer. Detta kan skapa en social press hos anställda som tycker 40 timmar i veckan räcker mer än nog för att umgås med kollegorna. 

Anneli Matsson är doktor i socialt arbete och forskar kring organisationspolitik vid Göteborgs universitet. Hon menar att den som konsekvent tackar nej till frivillig samvaro med kollegorna bör vara medveten om att det har ett pris. 

– Man ska naturligtvis inte behöva bli orättvist behandlad för att man inte är med på olika sociala jippon, men man bör vara medveten om att sociala aktiviteter är viktiga för att positionera sig och visa kollegorna vem man är, säger hon. 

Syns du inte finns du inte

Hennes och andras forskning visar att flertalet beslut på jobbet fattas utanför mötesrummet och om man är för anonym för sina kollegor och sina chefer är risken stor att man hamnar utanför de cirklar där man har möjlighet att påverka olika beslut.

– Det kanske underlättar om man ser aktiviteterna som en strategi för att nätverka och bli någon som kollegorna känner sig trygga med, säger Anneli Matsson. 

Nina Jansdotter, beteendevetare och författare, är inne på samma linje: 

– Det borde vara okej att tacka nej till aktiviteter, det ska inte vara obligatoriskt att delta, men du riskerar att hamna utanför om du avstår. Kollegorna kan känna att du tar avstånd, uppfattar dig som finare än dem, få för sig att du anser att de inte duger.  

Så säger du nej utan att stänga dörren

Hon menar att om man absolut inte orkar eller vill delta i gruppens aktiviteter utanför jobbet, så får man försöka hitta andra sätt att få till gemenskap med kollegorna.

– Om du missar en del av det sociala behöver du hämta hem det, anstränga dig mer på andra sätt. Tacka nej på ett sätt som öppnar upp för att du gärna är med en annan gång eller var med i 45 minuter. Visa intresse för AW:n i efterhand, även om du inte var med, är hennes tips. 

Ett annat tips är att välja de aktiviteter som du är med på med omsorg. After work kan vara problematiskt eftersom det förekommer alkohol. Är du nykter alkoholist eller av andra skäl känner dig obekväm när folk dricker, ska du kunna avstå utan att behöva tala om varför. 

Gemenskap på rätt villkor

Anneli Matsson menar att det finns bättre och sämre typer av aktiviteter. Handlar det till exempel om saker som är direkt förnedrande bör man sätta ned foten och förklara att man gärna är med på gemensamma aktiviteter, men inte förnedring.  

– Man kan också ifrågasätta om tävlingar hit och dit är bästa sättet att umgås – konkurrens har man tillräckligt av i arbetslivet ändå. För att skapa psykologisk säkerhet på jobbet ska vara aktiviteter eller upplevelser som alla mår bra av och som leder till att man får något att prata om. Varför inte gå ut tillsammans och krama träd? 

Därför spelar relationerna på jobbet roll

19% känner sig ensamma eller isolerade på jobbet.

60% anser att vänner på jobbet är lika viktiga som vänner utanför jobbet.

75% håller med om att vänner ökar välbefinnandet på jobbet.

67%  av de som har en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet

44% av de som saknar en nära vän på jobbet känner sig glada på jobbet.

25% av dem som inte är så sociala på jobbet har börjat fundera på nästa steg i karriären jämfört med 12% av de som är mycket sociala.

Källa: Undersökningen The Power of Socialisation från Compass Group